Vi människor behöver ett större nätverk, människor som sätter ner foten när vi inte mår bra, anser psykolog Ida-Maria Sola.
Vi människor behöver ett större nätverk, människor som sätter ner foten när vi inte mår bra, anser psykolog Ida-Maria Sola.

Fråga dig: Varför känns det svårt?

Borgå.

Vi är onödigt rädda för att ingripa om någon mår dåligt. – Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor, säger psykolog Ida-Maria Sola. Hon har själv mått dåligt och fått hjälp.

21.1.2021 kl. 15:13

Ida-Maria Sola hade sett väldigt mycket fram emot att studera psykologi i Åbo. Men när hon flyttade till Åbo började hon i stället må dåligt.

– Det berodde delvis på prestationsångest, jag hade alltid presterat bra i skolan. Men när jag började studera i en friare miljö förstod jag inte var ribban låg: Vad är tillräckligt bra?

Vi har ofta överlevnadsstrategier för den miljö där vi befinner oss.

– När vi byter miljö och strategierna plötsligt inte fungerar längre är det lätt att gripas av panik.

Ida-Maria Sola fick hjälp för sina ångest- och depressionssymptom via hälsovården, och gick också en längre tid i terapi. Samhällets stödfunktioner ser hon som viktiga, och hon jobbar själv som psykolog för Åbo stad, men de funktionerna kan inte täcka upp för allt.

– Jag ser i mitt jobb, speciellt när det gäller unga, att det handlar väldigt mycket om familjen, hur den funkar och vilka stödnätverk den har. Barn har för få rediga vuxna att vända sig till. Samhället kan inte vara en ersättning för det. Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor.

När hennes klienter mått dåligt har den största skillnaden ibland berott på om en närstående reagerat eller inte.

– När en arbetskompis eller familjebekant satt ner foten och sagt: Vad händer? Hur mår du? så har det haft mycket större effekt än något annat. Vi borde lägga oss i våra medmänniskors liv betydligt fortare, men vi är rädda för att det ska bli pinsamt eller för att någon ska bli arg på oss.

Om den som mår dåligt inte vill prata så finns det andra vägar att gå.

– Man kan tydligt och lugnt säga: Jag finns här för dig, jag ser att du kanske har det svårt. Om du vill prata med mig är det okej, om du inte vill det är det också okej.

Hon föreslår också att man vågar vara lite påflugen.

– Gå hem med lite mat till personen eller dra med honom eller henne på en promenad. Satsa på att vara tillsammans, fast ni inte pratar så mycket. Leta fram kontaktuppgifter till hälsocentralen eller andra stödorganisationer och räck över en lapp.

Att klara av ovisshet

Den ovisshet som råder, speciellt under coronatider, har tärt på mångas psykiska välmående.

– Fråga dig själv vad det är i ovissheten som gör det så svårt. Är det ett behov av kontroll som inte uppfylls? Försök att bryta ner den där stora känslan av ovisshet tillsammans med en vän eller någon annan. Livet har alltid varit ovisst, ibland mer än annars. Det behöver inte alltid vara en dålig sak fast samhället kanske vill måla upp det så.

Hon träffar sina klienter åtta till tio gånger.

– Det är en ganska kort tid, men jag är förvånad över hur ofta de säger att det hjälpt dem och att de nu förstår mer av sin situation. Jag upplever att det gör skillnad och det känns jättebra. Jag försöker ta vara på stunderna när jag känner att vi kommit någonstans, det känns betydelsefullt.

Ulrika Hansson


Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00
Begravningsplatserna hör till det för vilket staten betalar ersättning åt församlingarna för deras samhällsfunktion. FOTO: KP-ARKIV

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00
Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta säger att ett eget ledningsorgan för de åländska församlingarna är en hjälp också för domkapitlet i Borgå. FOTO: ERKKI SANTAMALA

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24
Matteus församling är pionjär inom församlingsliv i sociala medier. FOTO: Malin Aho

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18
May Wikström blir vd för Fontana Media, men fortsätter som chefredaktör för Kyrkpressen.

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12
Biskop emeritus Erik Vikström läste under hela sin ämbetstid in en dagbok. Allt finns nu inbundet i fem band i hans privata bokhylla. FOTO: May Wikström

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00
Församlingspastor Emma Audas är övertygad om att prästhemmen också i fortsättningen har en roll att spela. Foto: Linnea Ekstrand

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00
Medlemmar ur rollspelsföreningen Eloria deltog i en konsert i jakobstad i mars 2010. FOTO: Johan Sandberg

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00
Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45
Maria från Magdala möter Jesus (Tizian)

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00
Nedtagandet av korset (Mästaren till St Bartolomeus altartavla)

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00
Flykten till Egypten (Gerard David)

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00
Korsfästelsen (Peter Paul Rubens)

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00
Jesus bär korset (Mathias Grünewald)

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00
Jesus inför Pilatus (Derick Baegert)

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00

Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05
Johan Candelin

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59
Mari Leppänen

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41
I Nykarleby ordnas gudstjänst i kyrkorna under de närmaste veckorna – även om det inte är många som får vara med.

begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15