Vi människor behöver ett större nätverk, människor som sätter ner foten när vi inte mår bra, anser psykolog Ida-Maria Sola.
Vi människor behöver ett större nätverk, människor som sätter ner foten när vi inte mår bra, anser psykolog Ida-Maria Sola.

Fråga dig: Varför känns det svårt?

Borgå.

Vi är onödigt rädda för att ingripa om någon mår dåligt. – Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor, säger psykolog Ida-Maria Sola. Hon har själv mått dåligt och fått hjälp.

21.1.2021 kl. 15:13

Ida-Maria Sola hade sett väldigt mycket fram emot att studera psykologi i Åbo. Men när hon flyttade till Åbo började hon i stället må dåligt.

– Det berodde delvis på prestationsångest, jag hade alltid presterat bra i skolan. Men när jag började studera i en friare miljö förstod jag inte var ribban låg: Vad är tillräckligt bra?

Vi har ofta överlevnadsstrategier för den miljö där vi befinner oss.

– När vi byter miljö och strategierna plötsligt inte fungerar längre är det lätt att gripas av panik.

Ida-Maria Sola fick hjälp för sina ångest- och depressionssymptom via hälsovården, och gick också en längre tid i terapi. Samhällets stödfunktioner ser hon som viktiga, och hon jobbar själv som psykolog för Åbo stad, men de funktionerna kan inte täcka upp för allt.

– Jag ser i mitt jobb, speciellt när det gäller unga, att det handlar väldigt mycket om familjen, hur den funkar och vilka stödnätverk den har. Barn har för få rediga vuxna att vända sig till. Samhället kan inte vara en ersättning för det. Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor.

När hennes klienter mått dåligt har den största skillnaden ibland berott på om en närstående reagerat eller inte.

– När en arbetskompis eller familjebekant satt ner foten och sagt: Vad händer? Hur mår du? så har det haft mycket större effekt än något annat. Vi borde lägga oss i våra medmänniskors liv betydligt fortare, men vi är rädda för att det ska bli pinsamt eller för att någon ska bli arg på oss.

Om den som mår dåligt inte vill prata så finns det andra vägar att gå.

– Man kan tydligt och lugnt säga: Jag finns här för dig, jag ser att du kanske har det svårt. Om du vill prata med mig är det okej, om du inte vill det är det också okej.

Hon föreslår också att man vågar vara lite påflugen.

– Gå hem med lite mat till personen eller dra med honom eller henne på en promenad. Satsa på att vara tillsammans, fast ni inte pratar så mycket. Leta fram kontaktuppgifter till hälsocentralen eller andra stödorganisationer och räck över en lapp.

Att klara av ovisshet

Den ovisshet som råder, speciellt under coronatider, har tärt på mångas psykiska välmående.

– Fråga dig själv vad det är i ovissheten som gör det så svårt. Är det ett behov av kontroll som inte uppfylls? Försök att bryta ner den där stora känslan av ovisshet tillsammans med en vän eller någon annan. Livet har alltid varit ovisst, ibland mer än annars. Det behöver inte alltid vara en dålig sak fast samhället kanske vill måla upp det så.

Hon träffar sina klienter åtta till tio gånger.

– Det är en ganska kort tid, men jag är förvånad över hur ofta de säger att det hjälpt dem och att de nu förstår mer av sin situation. Jag upplever att det gör skillnad och det känns jättebra. Jag försöker ta vara på stunderna när jag känner att vi kommit någonstans, det känns betydelsefullt.

Ulrika Hansson


Monica Heikel-Nyberg har nu lämnat in en rättelseyrkan till församlingsrådet i Petrus församling. 31.10.2014 kl. 13:52

I advent publicerar vi julminnen både i tidningen och på webben. Skicka in din berättelse! 30.10.2014 kl. 11:38
Kyrkan i Suetuk saknar inte kopplingar till Österbotten

Den sista lutherska kyrkan i Sibirien som står kvar på sin ursprungliga plats renoveras i maklig takt av talkogrupper som i första hand kommer från Österbotten. 30.10.2014 kl. 10:12
Katolska kyrkans synod för familjen visade att det finns klyftor mellan biskopar och lekmän av olika falanger. Katoliken Emil Anton påminner om att påven Franciskus har sista ordet, men han vill ge rum för en öppen diskussion.

Den katolska biskopssynoden röstade ner de besvärliga punkterna om omgifta och homosexuella. Men katoliken Emil Anton tror ändå att Katolska kyrkan kommer att göra betydande förnyelser under Franciskus ledning. 28.10.2014 kl. 10:46

församlingsval. Här får du en snabblektion i hur det går till att förhandsrösta i församlingsvalet. Förhandsröstningen pågår den här veckan, fram till fredagen den 31 oktober. 27.10.2014 kl. 16:02
Birgit Jakobsen-Korvenoja hyser varma känslor för Danmark och har tillbringat många barndomssomrar hos släkten där. 
– Jag hoppas att den danska identiteten har präglat mig eftersom danskarna är det lyckligaste folket i världen. (Foto: Michaela Rosenback)

När den stora sorgen slagit till, obarmhärtigt och brutalt, har bönen varit viktig för Birgit Jakobsen-Korvenoja. Och när smärtan blivit så stor att orken inte funnits där så har hon vilat i tanken att det inte gör någonting. – No hätä, Jesus ber för mig. 22.10.2014 kl. 13:27
Ann Heberlein slår ifrån sig tanken om att vårt existensberättigande ska motiveras genom prestationer.

Ann Heberlein. Ann Heberlein förespråkar en feministisk dygdetik som inte intresserar sig för handlingar utan för människan. 22.10.2014 kl. 00:00
Forskningschef Tormod Kleiven var huvudtalare vid Diakonidagarna i Karis förra veckoslutet. I ett av seminarierna talade han om sexuella övergrepp inom kyrkan, ett ämne som han doktorerat på.

övergrepp. Övergreppen förekommer i alla kyrkor och samfund, säger forskningschef Tormod Kleiven från Oslo. 20.10.2014 kl. 15:08
Maria Björkgren-Vikström är t.f. sakkunnig i skola och daghem vid KCSA

Maria Björkgren-Vikström. Utkastet till grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som ska träda i kraft år 2016 är färdigt. Den svenska versionen är som bäst på remissrunda. 20.10.2014 kl. 14:47

Regnbågshelg. På torsdag firas regnbågsmässa i Johanneskyrkan i Helsingfors. Det är åttonde gången mässan ordnas under regnbågshelgen. 20.10.2014 kl. 11:18

Oerfaren men med rätt profil eller meriterad med bättre papper? Vad det är som ska avgöra då kyrkoherden väljs? 17.10.2014 kl. 15:17

– Jag undrar om inte tiden sprungit ifrån församlingsvalet som sätt att utöva demokrati, frågar sig Pedersöres kyrkoherde Hans Häggblom. 16.10.2014 kl. 00:00

FMS. Pia Kummel-Myrskog, filosofie och teologie magister, har valts som chef för det kyrkliga arbetet vid Finska Missionssällskapet från och med 1.11.2014. 16.10.2014 kl. 15:07
Jarmo Tarkki föreläste för en tid sedan om progressiv kristendom för präster som ska avlägga högre pastoralexamen. Foto: Tomas von Martens.

Vi måste ta vår tids bibelforskning på allvar och låta den påverka den kristna tron och kyrkans läror. Det säger Jarmo Tarkki som är präst i USA för mer än 40 000 amerikafinländare. 15.10.2014 kl. 10:56

kyrkostyrelsen. Tre åländska församlingar fick 175 000 euro från Kyrkostyrelsen för olika renoveringsprojekt. 15.10.2014 kl. 09:02

Att samtala i en kyrka är en signal om att också det omätbara ryms med – det som inte kan vägas, mätas eller göras statistik på.

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02
Sund-Vårdö och Finström-Geta blir i januari 2022 Norra Ålands församling.

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38
Med utsikten över Monäs sund från stugknuten har Ove Stråka inga problem att tro på skapelsen.

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53
Minna Opara har själv fått hjälp när hon mår dåligt, som erfarenhetsexpert vill hon hjälpa andra.

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18
– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson-
Flinck.

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42