Ditte Nordqvist har undervisat i religion sedan 1998.
Ditte Nordqvist har undervisat i religion sedan 1998.

Ämnet religion delar åsikterna

Väståboland.

Kunskapen i kristendom har förändrats. Religionslärare Ditte Nordqvist i Pargas hoppas att hennes elever får med sig en förståelse för mångfald.

21.1.2021 kl. 14:49

– Det har alltid funnits attityder gentemot ämnet religion, och alla har inte älskat det hela tiden, säger gymnasielärare Ditte Nordqvist med ett litet skratt.

En av de största förändringarna kom i början av 2000-talet när religionsundervisningen blev konfessionslös.

– Tidigare byggde undervisningen på en kristen lärogrund, nu ska man mer utgå från elevens egna tro och från en objektiv synvinkel, och så tycker jag det ska vara. Numera kan jag inte ta för givet att folk har kunskaper i kristendomen, en sådan kunskap som tidigare kanske kom hemifrån.

– Den kunskap som kommit hemifrån och tidigare varit mer emotionell är i dagens läge mer kognitiv och kan vara sådant man tidigare lärt sig i skolan.

De två obligatoriska kurserna i religion tar upp frågor om vad religion är, med betoning på de abrahamitiska religionerna kristendom, judendom och islam, samt kristendomens mångfald.

– Min förhoppning är att eleverna har någon form av grundkunskap när de möter judar, muslimer och kristna, att de vet att det finns mångfald och inte tänker: så där är en kristen eller muslim. En förståelse för omgivningen helt enkelt.

Ditte Nordqvist är uppvuxen i Åbo och har själv med sig tron sedan barnsben, inte minst via föräldrarna.

– Jag har gått söndagsskola och andra klubbar i församlingen. Det var en naturlig del av vardagen, och man ifrågasatte inte lika mycket då. Men det är inte något jag skulle välja bort.

Hur tackla fördomar?

Det finns en hel del fördomar gentemot religionsundervisningen, och kritiken bygger ofta på att många tror att undervisningen fortfarande är konfessionell.

– Ofta diskuterar man också att man inte borde skilja mellan religion och livsåskådning.

Vad brukar du säga i sådana diskussioner?

– Jag brukar inte säga så mycket, mer lyssna till hur andra ser på det.

Läroplansmässigt är livsåskådning och religion väldigt olika.

– Livsåskådningen betonar att man ska hitta sig själv och sin identitet, medan det inte alls betonas i de obligatoriska religionskurserna.

I samhället överlag är ifrågasättandet av religion ganska påtagligt, konstaterar hon.

– Och mycket av det bygger på att man kritiserar att kyrkan inte viger homosexuella. Allt det som uträttas inom diakonin till exempel försvinner i den här debatten.

Diakoni tas bland annat upp i en frivillig kurs i gymnasiet, men om intresset inte är tillräckligt stort hålls ingen kurs.

– Vissa ämnen ger också högre studiepoäng efter studentskrivningarna och i antagningar till nästa stadie, så där kan samhället styra vart elevernas intresse riktas.

Coronarestriktionerna har påverkat skolvardagen i snart ett år nu.

– Nu har vi en hybridmodell där abiturienterna är på plats i skolan, medan ettorna och tvåorna turas om att vara i skolan varannan vecka.

– Det var en verkligt tuff vår. Det kändes också som ett nederlag som lärare när man insåg att så här vill jag inte ha det, men ändå var tvungen att släppa kontrollen. Jag hoppas vi klarar det bättre nu och tar fasta på välmåendet.

Ulrika Hansson


Kyrkpressen-redaktören Sofia Torvalds tror att det är viktigt att vuxna är goda förebilder genom att äta regelbundet och mångsidigt. FOTO: Christa Mickelsson

Forskning visar att ungas ätstörningar oftast har sin början i diffust illamående och missnöje med den egna kroppen. – Hur vi vuxna talar om oss själva och vår kropp färgar av sig på våra tonåringar, säger Sofia Torvalds som skrivit en bok om ätstörningar och föräldraskap. 21.4.2013 kl. 12:00
FRanciskus ödmjuka leverne illustreras så här i en teckning från 1600-talet, signerad Wenceslaus Hollar.  FOTO: WIKIMEDIA/ University of Toronto Wenceslaus Hollar Digital Collection

Enligt legenden predikade han för fåglarna och välsignade en varg. Han föddes rik men valde ett liv i fattigdom. Än i dag inspirerar Franciskus dem som tror på helhjärtad efterföljelse i Jesus spår. 20.4.2013 kl. 12:00
Sven-olav back anlände till Helsingfors (26.3)för att föreläsa på seminariet ”Lutherdomens sista dagar? ” FOTO: Tomas von Martens

Genom arbetet som präst i lutherska kyrkan blev han medveten om kyrkans katolska arv och dess betydelse för hans egen kristna tro. För fem år sedan konverterade han och blev katolik fullt ut. 19.4.2013 kl. 13:31
Frukostdukningen bjöd på allehanda godsaker och mättade ett hundratal magar. FOTO: Heidi Hendersson

I över tio år har Vasa svenska församling erbjudit morgonpigga damer både tilltugg och intressanta föreläsningar på lördagsmorgnarna. Månadens stora dragplåster var författaren Ulla-Lena Lundberg som lockade över hundra kvinnor till församlingssalen. 19.4.2013 kl. 10:08

Nämnden för Kyrkans central för svenskt arbete KCSA har den 11 april enhälligt beslutat föreslå stiftsdekan Sixten Ekstrand för tjänsten som direktor för KCSA. 18.4.2013 kl. 12:37
Calev myers tycker det är konstigt att israelerna ser ner på palestinierna och vice versa. Är inte alla människor lika värda?

Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen. 18.4.2013 kl. 09:29
Sedan han gick i pension i november har Rainer Böling i Närpes fått mera tid får sitt specialintresse, lokalhistoria. Han intresserar sig för Närpesbornas insats för judarna under kriget.

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag. 18.4.2013 kl. 13:04
Ulla dönsberg har som pensionär tillbringat mycket tid i olika kök. Kanske en motvikt mot de fyrtio åren av  klientsamtal i arbetslivet, funderar hon.

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00
Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00
Begravningsplatserna hör till det för vilket staten betalar ersättning åt församlingarna för deras samhällsfunktion. FOTO: KP-ARKIV

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00
Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta säger att ett eget ledningsorgan för de åländska församlingarna är en hjälp också för domkapitlet i Borgå. FOTO: ERKKI SANTAMALA

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24
Matteus församling är pionjär inom församlingsliv i sociala medier. FOTO: Malin Aho

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18
May Wikström blir vd för Fontana Media, men fortsätter som chefredaktör för Kyrkpressen.

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12
Biskop emeritus Erik Vikström läste under hela sin ämbetstid in en dagbok. Allt finns nu inbundet i fem band i hans privata bokhylla. FOTO: May Wikström

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00
Församlingspastor Emma Audas är övertygad om att prästhemmen också i fortsättningen har en roll att spela. Foto: Linnea Ekstrand

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47