Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.
Birgitta Sarelin skriver om Topelius psalmer som del i ett projekt för Svenska Litteratursällskapet.

Birgitta Sarelins mamma förstod att efteråt gå upp och titta på orgeln: "Från den stunden var jag såld"

psalmer.

Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken.

7.1.2021 kl. 10:24

Hon är docent i praktisk teologi, kantor och hade en aktiv roll i den finlandssvenska psalmboksrevisionen år 1986. Psalmer har varit en viktig del av Birgitta Sarelins liv i nästan 60 år. För sitt engagemang fick hon i december ta emot Församlingsförbundets kulturpris.

Varifrån kommer intresset för psalmer?

– Jag kan ha varit ungefär sex år, jag var med min mamma i julkyrkan och eftersom jag var liten satt hon i sista bänken med mig. Där var smockfullt, men det som var så härligt var orgelmusiken och att alla ljusen brann i ljuskronorna. Mamma förstod att efteråt gå upp och titta på orgeln. Från den stunden var jag såld.

Där var smockfullt, men det som var så härligt var orgelmusiken och att alla ljusen brann i ljuskronorna. Mamma förstod att efteråt gå upp och titta på orgeln. Från den stunden var jag såld.

– I vår släkt har vi sjungit psalmer och andliga sånger. Det sitter i generna. Mina förfäder, farfars far och farfars farfar, var klockare och kyrkvaktmästare i Jeppo kyrka. Farfars farfar hade till och med lärt sig spela violin efter noter, innan orgeln fanns lär han ha lett församlingssången.

Med en tredjeklassares barnsliga handstil är hennes namn skrivet i den första egna koralboken. Hon lärde sig spela på det orgelharmonium hennes pappa köpte och hon minns den nervösa elvaåring som första gången spelade för publik.

Du blev teolog och även kantor. Varför blev det så?

– Jag hade inte tänkt mig teologin alls. Jag gick på mattelinjen i skolan, har varit tekniskt intresserad hela livet och hade tänkt mig att bli någon slags ingenjör. Men det teologiska intresset ploppade upp tillsammans med psalmerna och musiken.

Studierna gick parallellt. Organisten som teologiska fakulteten avlönade för att fungera som kantor vid gudstjänstövningarna lärde även ut orgelspel till villiga teologiestuderande.

– Ibland har jag stått på teologibenet, ibland på musikbenet. Men jag har haft nytta av båda.

Går det att säga vad som gör en bra psalm?

– För det första är det tycke och smak, vad man gillar för musikstil och hur man uppfattar texten, säger hon och lånar ord av Olle Nivenius som var med i Sveriges psalmkommitté.

– Han sa att en psalm är som en fågel: den ena vingen är texten och den andra är melodin. Om de inte är i skick så flyger inte psalmen.

Han sa att en psalm är som en fågel: den ena vingen är texten och den andra är melodin. Om de inte är i skick så flyger inte psalmen.

– Ur kyrkans synpunkt är texten också mycket viktig. Psalmboken är ett lärodokument. Det är ingen lättvindig sak att få igenom en psalmbok. Redan Topelius beskärmade sig över att folk suttit i kommittéer i åtskilliga år och sedan var det kyrkomötet som började ändra detaljer i förslaget.

De äldsta psalmerna i vår psalmbok härstammar från 300-talet.

– Där är det kvalitet, både i texter och melodier, säger Birgitta Sarelin, vars personliga musiksmak klassar det mesta från 1900-talet som för modernt.

– Jag vet inte om jag har lyssnat på något som är skrivet det här årtusendet. Det jag diggar och får gåshud av ligger i renässansen.

– Den moderna så kallade lätta musiken har sitt beat. I renässansen är rytmen lika viktig, men den har inget beat. Den ska man känna i kroppen.

Hon har en nyckel till begravningskapellet i Pargas, dit kan hon gå och spela på orgeln.

– Då jag vet att jag inte har någon publik får jag sjunga ut av hjärtans lust. Det är ett livsbehov. Det finns ingen mättnadskänsla i det.

Text: Emelie Wikblad


ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13