Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.
Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.

Trygve Cederberg: "Jag tänker gå in i varenda diskussion och jag kommer aldrig att ge mig"

bibeln.

När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord.

4.1.2021 kl. 09:53

När Trygve Cederberg studerade teologi vid Åbo Akademi på 1980-talet gick han en själavårdskurs med Erik Ewalds.

– Jag minns det som igår. Ewalds sa: Idag ska vi bota en homosexuell.

Ewalds berättade om ett själavårdsfall han haft, om en person som varit homosexuell och sedan blivit heterosexuell. Poängen var att homosexualitet var en psykisk störning som gick att bota.

– Jag var lite på tjugo och jag blev jättepåverkad av det här. Det här är den klassiska teorin som fortfarande lever kvar i en del kristna sammanhang: om du är pojke och din far är frånvarande så längtar du efter den frånvarande fadern, och den längtan projiceras på andra män. Det är en otroligt seglivad myt.

Mycket av detta omfattade Trygve Cederberg då. Senare kom han till att det var ohållbart. Rörelsen mot den han är i dag var långsam. I nästan tio år arbetade han som präst, idag är han sedan många år tillbaka lärare i religion och filosofi.

– Jag är uppvuxen i en prästfamilj och hade varit intensivt engagerad i kyrkan i hela mitt liv. I något skede ville jag ta ett steg ut, se på det hela från en annan position.




Jag ger mig aldrig

Framför allt i sin ungdom läste Trygve Cederberg ofta Bibeln.

»I gymnasiet läste
jag tio kapitel per dag.«

– När jag gick i gymnasiet läste jag tio kapitel per dag.

Han är inte den som kan läsa upp bibelord ur minnet, på beställning. Men när det gäller frågor han debatterat mycket – som
hbtiq-frågor och skilsmässa – kan han bibelställena utantill, ordagrant.

– Det finns kanske 100 bibelställen som har att göra med den debatten.

Att han debatterar med hjälp av Bibeln har att göra att han vill möta de konservativa på deras egen spelplan.

– Det finns många som kallar sig bibeltrogna som gärna debatterar med liberala för att de vet att de liberala inte kan citera Bibeln. Men jag bestämde mig för att vara ännu mer bibeltrogen än de bibeltrogna, och se vart det leder. Jag vill visa att de själva inte följer den bibeltrohet de förkunnar.

I något skede började det kännas tröttsamt. Särskilt under de första debattåren märkte han att argumenten ständigt snurrade i huvudet.

– Jag tänkte: jag orkar inte tjafsa om det här. Men sedan tänkte jag tvärtom: Jag kommer gå in i varenda diskussion och jag kommer aldrig att ge mig! Jag bara håller på! Jag tycker det är kul.




Men hjälper det dig att uppnå ditt syfte?

– Den frågan har jag fått jättemånga gånger. Jag tror knappast att jag omvänder dem jag debatterar med, men jag tror det finns ganska många läsare runtomkring som påverkas.

Dessutom drivs han av en känsla av att han vill rätta till ett felslut. Han vill inte gå med på att det finns ett läger som kallas ”bibeltrogna” och som följer Bibeln, och ett annat som inte gör det.

– Jag kan inte låta den naiva och förenklade bilden stå oemotsagd. Fler ”liberala” teologer borde gå med i debatten, för hela uppdelningen i ”liberal” och ”konservativ” är ju falsk.

Så här tänker han: om du uppfattas som liberal eller konservativ beror på vilken fråga du tittar på.

– Tittar du på samkönade äktenskap får du ett läger. Tittar du på vigsel av frånskilda har du en helt annan grupp. Tittar du på barnaga finns det bara liberalteologer i hela Finland och de konservativa finns i USA.

Det mest kärleksfulla

Hur skulle han då själv definiera ordet ”bibeltrogen”?

– För mig skulle en bibeltrogen person vara den som följer det mest centrala i Bibeln: gyllene regeln och dubbla kärleksbudet.

Han tänker att det ju ändå är kärlek så mycket i Bibeln handlar om. Varför uppmanas föräldrarna i Gamla testamentet att slå sina barn med ris och käpp? För att det ansågs vara det mest kärleksfulla man kunde göra för sitt barn.

»Tittar du på barnaga finns det bara liberalteologer i Finland.«

– ”Den som spar på riset hatar sin son.” Många kristna i USA ser på det så fortfarande. Hela vägen handlar det om samma sak: vad är det mest kärleksfulla?

I praktiken, menar han, söker alla kristna de mest kärleksfulla lösningarna, vilket leder till att buden relativiseras.

Ta skilsmässa.

– Det finns väldigt stränga regler gällande skilsmässa i Bibeln. Jesus säger ju att den enda orsaken till att man får skilja sig är otukt, alltså otrohet. Paulus säger att om en icke-troende partner vill skilja sig från en troende partner, då är det tillåtet. Men det är bara de här två fallen som är okej.

Men det skulle samtidigt betyda att du inte får skilja dig om din partner misshandlar dig. Eller om din partner är missbrukare.

– Alla förstår att det inte är kärleksfullt att en kvinna ska stanna kvar i ett äktenskap där hon blir slagen gul och blå. Det går ju inte. Men om man säger att du alltid ska följa Bibeln, då måste du ju koppla bort förnuftet och säga: Nej, kvinnan måste stanna.

Hans poäng är att vår syn på vad som är rätt och rimligt förändras. Före 1900-talet tyckte inga teologer att kvinnor kan ha samhällsledande positioner. Men idag sitter kvinnor i kyrkomötet. En kvinna leder det kristdemokratiska partiet.

Kvinnor är präster, och biskopar.

– Alla så kallade bibeltrogna godkänner att kvinnor sitter i kyrkomötet. Men tänk efter: vad står det i Bibeln? Kvinnan får inte ställa frågor vid kristna samlingar, utan om hon undrar över något ska hon fråga sin man efter att de har kommit hem. Är det en som sitter i kyrkomötet och bestämmer över kyrkans linje?

Allt är inte tillåtet

Problemet med att försöka följa Bibeln bokstavligt, menar han, är att det leder till att man måste gallra. Allt kan man inte följa, men hur ska man välja det som efterföljs?

– Det vanligaste svaret är att de ceremoniella och rituella reglerna inte gäller, men nog de etiska reglerna. Men det finns en hel hop problem med den uppdelningen.

Det är exempelvis svårt att skilja mellan dem, gränserna är så otydliga. Samhällsreglerna och de etiska reglerna går in i varandra.

– I praktiken blir det godtyckligt.

Själv skiljer han mellan etik och dogmatik.

»I praktiken blir det godtyckligt.«

– När det gäller etiken finns gyllene regeln och dubbla kärleksbudet. Paulus skriver faktiskt att den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. Det är välformulerat, och det är min ledstjärna. Vad dogmatiken gäller håller jag mig till trosbekännelsen.

Ett argument han ofta hör gällande samkönade äktenskap är att om man tillåter det är ju precis vad som helst tillåtet.

– Absolut inte! Misshandel är inte tillåtet. Mord är inte tillåtet. Lögn är inte tillåtet. Bedrägeri är inte tillåtet. Allt som inte är kärleksfullt är inte tillåtet.

”Ibland blir jag rasande”

Vad är det som driver Trygve Cederberg framåt, år efter år? Vad är det som får honom att gå till kristdemokraternas valtält och debattera Bibeln i en timme?

– Jag fortsätter för att jag tycker det är så otroligt orättvist och orimligt att artikulera en bibeltolkning där man säger åt homosexuella: du ska leva ensam hela ditt liv, du ska förneka din kärlek. Men samtidigt säger man till en frånskild: du får ha kärlek, du behöver inte leva ensam. Med bräckliga gränsdragningar fördömer man den ena människans liv och godkänner den andras.

– Ibland blir jag rasande … Kvinnliga pastorer eller präster som tillåter sig att att undervisa men fördömer homosexuella. Eller ”bibeltrogna” präster som viger frånskilda och påstår sig följa Bibelns äktenskapssyn. Hur kan man hålla på på det sättet!

Men medan han är frustrerad kan han förstå den rädsla som följer med att ge upp det man trott på i hela sitt liv.

– Den rädslan har jag haft i mig också, som yngre. Det är för att man är så väldigt rädd för att hela ens kristna tro ska tas ifrån en. Det är som att skala en lök: om jag skalar bort det första lagret och sedan det andra och tredje – jag har ju inget kvar!

Men vad tror du på? Vad har du kvar av din lök? Tror du på mirakel?

– Jo, det gör jag nog. Bespisningsundret till exempel. När de frågade om det av den liberala biskopen KG Hammar så svarade han: ”Jag tror egentligen att den berättelsen är en uppmaning att dela med oss av det vi har.” Njaaah, där är jag inte riktigt med på kärran. Jag tror att det hände något övernaturligt, att Jesus faktiskt förvandlade fiskarna och bröden.

Trygve Cederberg håller också fast vid trosbekännelsen.

– Om jag lämnar trosbekännelsen, då är jag inte kristen mer.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29