Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julvisan blev älskad julpsalm

Julpsalm.

När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den.

21.12.2020 kl. 09:46

Att julvisan blev populär och finns i vår psalmbok kan vi också tacka Jean Sibelius för. När han fick ögonen på julvisan var hans liv långt från guld, glans och prakt. Han hade skulder upp över öronen, 100 000 mark i dåtida valuta, och ur hans dagbok framgår att humöret också var i botten.

Hösten 1909, över tio år efter Zacharias Topelius död 1898, skriver Sibelius i sin dagbok att han sänt iväg sin sång den 15 oktober. Sången publicerades vid julen samma år med svensk text i December. Jultidning för det svenska Finland och med finsk text i Sampo. Joululehti Suomen Kansalle. I psalmboken anges felaktigt att Sibelius skrev melodin redan 1895.

Topelius medverkade regelbundet i Publicistklubbens jultidning Jul-qvällen. Julvisan skrev han som ett beställningsverk för den. Enligt Topelius brevdiarium skickade han dikten till tidningens redaktör Seligmann i oktober 1887.

– Topelius skrev för olika tidningar och tidskrifter, han var ju redaktör en stor del av sitt liv. Han skrev ju också andra juldikter och berättelser, säger Birgitta Sarelin, docent i praktisk teologi vid Åbo Akademi.

På 1860-talet var Topelius med i den psalmbokskommitté som utarbetade 1868 års psalmboksförslag. Under det decenniet diskuterades att socknen skulle uppdelas i kommuner och församlingar, vilket också skedde. Den första kyrkolagen, Schaumans kyrkolag, kom 1869, och 1872 kom den profana skollagen då skolan skildes från kyrkan.

– Det här var Topelius mitt uppe i. Han var professor vid Helsingfors universitet medan han satt i psalmbokskommittén och blev senare rektor.

Julvisan ingår i Topelius diktsamling Ljung från 1889. I den diktsamlingen ingår också dikten Noli me tangere där han på några rader uttrycker sin saknad efter hustrun Emelie som ”slocknade bort i det eviga ljuset”, som han formulerade det i ett brev till dottern Aina 1885.

Sedan fick Jean Sibelius ögonen på julvisan.

– Den fick en ståtlig melodi och har en enkel text, som ändå inte är enkelt uppbyggd. Men texten har ett hemtema. Granen och barnen i ring är ju så typiskt Topelius. Han var en julälskare. Det finns bild av honom där han sitter vid granen på Björkudden, den sista julen han levde, och har hela sällskapet omkring sig.

Vad är då skillnaden mellan psalm och visa?

– Det är en linje dragen i vatten, i synnerhet nu. Psalmbegreppet har uppluckrats. Det finns inte mycket dogmatik i traditionell mening i julvisan. Men den som har en kristen referensram och kan sin bibel ser kopplingarna. Topelius var ju luthersk kristen och det profana han skrev byggde på hans kristna livsåskådning. Vi behöver bara gå till Boken om vårt land och Naturens bok så ser man den kopplingen.

Julvisan är formulerad som en bön, men vem man ber till är inte nämnt. Det är ändå uppenbart att bönen riktas till Gud. Jesus nämns inte utan bara Gud, Herren och Konungen. Uppenbart är också att det är Jesus som avses med Herren och Konungen.

Giv mig ej glans togs med i vårt svenska psalmbokstillägg 1928 och sedan dess har den varit med i psalmboken. Även om den hade en omtyckt finsk text redan 1909 tog det ända till 1986 innan den infördes i den finska psalmboken.

– Det var med mycket långa tänder. Biskop Paavo Kortekangas som var ordförande för den finska sektionen i psalmboksutskottet påpekade att det är en visa, ingen psalm. Till krånglet på den finska sidan bidrog också att man reviderat en insjungen text, säger Sarelin.

Varför togs visan in i psalmboken?

– Jag vet inte, men jag kan tänka mig att det beror på Sibelius melodi. Melodin gav texten sångens vingar. Den blev populär och texten fanns från början på både finska och svenska.

När vår psalmbok förnyades språkligt 1986 var det här en av de få psalmer där den gamla språkdräkten bevarades. Endast stavningen och interpunktionen moderniserades.

– Den är uppbyggd på ett sätt som gör att man inte kan röra den utan att göra våld på alltihopa.

Till det starkt melodiska i Topelius lyrik bidrar att han använder många anaforer, assonanser, allitterationer, rimflätningar och omkväden.

Därför reagerar Sarelin också emot att man idag ibland sjunger ”giv mej” i stället för ”giv mig”.

– Det är ett rysligt stilbrott för då mister man vokalrimmet som Topelius har tänkt och skrivit.

Ändå har det gjorts några försök att förnya sången. Den finska texten reviderades då den skulle med i psalmboken. Men de flesta sjunger ändå den gamla, insjungna finska texten.

Den svenska artisten Mikael Wiehe har skrivit en ny text till Sibelius melodi, Kom ge mig värme ge mig ljus. Wiehe verkar ha sökt inspiration i Topelius originaltext, men innehållsmässigt har han lämnat bort alla kopplingar till kristen tro. Med Wiehes text går sången också under namnet Sibelius julvisa.

Under åren 1897–1913 skrev Sibelius fem julsånger, av vilka fyra hade text av Topelius. Samlingen fick namnet Fem julsånger opus 1. Giv mig ej glans är den fjärde, men den tredje rent kronologiskt. De övriga är Nu står jul vid snöig port, Nu så kommer julen, Det mörknar ute och On hanget korkeat/Visst drivor höga med text av Wilkku Joukahainen.

I familjen Sibelius sjöng man de här fem sångerna varje jul. Janne överlät alltid ackompanjemanget av Giv mig ej glans till sin hustru Aino medan han själv ackompanjerade de fyra övriga.


Johan Sandberg



kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26
Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00
Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00
Niklas Wallis, Sebastian Widjeskog och Ville Kavilo är teologer och företagscoachar.

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00
Kyrkoherde Kristian Willis hoppas att det snart ska finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska.

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19
Hintikka konstaterade att vi i sommar har brutit tystnaden kring rasismen.

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00
Pelagia och Dimitris tackade för sin relation och den nystart de 
fått tillsammans.

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00
Kyrkans gemenskap för mig är musiken, säger Catharina von Schoultz.

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32
Jani Edström är pastor, projektarbetare och religionslärare i Helsingfors.

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00
Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00
När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå.

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42