Andreas Lundgren utbildade sig till journalist innan han blev präst. – Jag tycker om att jobba med media och teknik.

Att förmedla värme via rutan

Borgå.

Hur skapar man delaktighet och värme under en virtuell gudstjänst eller sångstund? – Vi behöver tänka på
tilltalet, säger Andreas Lundgren.

17.12.2020 kl. 08:37

– Att verksamheten har fått formas om är något vi fått höra många gånger det senaste året, säger församlingspastor Andreas Lundgren.

Han konstaterar att en hel del verksamhet fått strykas under advent på grund av coronaläget, till exempel alla fysiska träffar kring De vackraste julsångerna ställdes in.

– Ett par strömmade De vackraste julsångerna blir det i stället, bland annat 20.12.

Lundgren jobbar mycket med tekniken bakom allt strömmande och bandande som nu är nödvändigt i Borgå svenska domkyrkoförsamling i och med striktare restriktioner.

– Hur förmedlar man värme och delaktighet via en ruta? Det där är något vi arbetar på och måste utveckla än. Man behöver tänka på tilltalet och fundera över på vilket sätt situationen är annorlunda när deltagarna sitter i sin soffa.

– Många har märkt att vissa saker når ut till dem som inte går i kyrkan på söndag. Vilket tilltal borde vi ha för dem? Det här kan vi försöka inlemma i vårt kommunikationstänk överlag.

Det finns olika tankar om det här, konstaterar han, och vissa har valt att göra det traditionellt. Också gudstjänsten under första advent valde man i domkyrkoförsamlingen att göra så traditionell som möjligt.

– Men i flera av våra söndagsgudstjänster har vi förkortat lite. Det ser ut som att många inte orkar följa med så hemskt länge. Och liturgin har vi förenklat en aning. Till exempel växelhälsningar fungerar inte på samma sätt när man är ensam hemma som när man sjunger tillsammans i kyrkan.

– Jag har inga svar på vad som är rätt. Vi måste prova oss fram. Och vi tar gärna emot respons om allt det här.

Musiken är också något som behöver eftertanke.

– Jag hoppas att den som deltar på distans får känna att musiken inte bara är en konsert utan blir inbjuden att sjunga med.

Tekniken är sårbar

Andreas Lundgren har en journalistutbildning i bakfickan.

– Jag tycker väldigt mycket om att jobba med media och teknik, och det är delvis därför jag valde att studera journalistik innan jag blev präst.

Han har helhetsansvaret när det kommer till strömningarna.

– Men jag har kolleger som också lärt sig och gradvis lär sig mer, och hjälpisar och frivilliga som medverkar. Det skulle vara väldigt skört om allt hängde på en person nu.

Det här året har lärt honom att teknik är sårbart.

– Om vi har en fysisk gudstjänst och min mikrofon slutar fungera kan jag bara prata högre, under en strömmad gudstjänst hör ingen mig.

– Det jag också har lärt mig är att det är viktigt att vara tydlig och att kommunicera vad som kommer att hända. Det är ingen poäng med att strömma om ingen vet om det eller hittar dit. Det här gäller inte bara när vi jobbar i det digitala, vi kan jobba på att förtydliga vår kommunikation överlag.

PLOCK UR JULENS PROGRAM

  • Några tillfällen av De vackraste julsångerna strömmas och kan också ses i efterhand. Söndag 20.12 börjar ett strömmat tillfälle kl. 18, se notis s. 16.
  • En strömmad julbön sänds på julafton kl. 13, och kan ses i efterhand. Julhelgens alla gudstjänster strömmas.
  • O helga natt – musik i julnatten strömmas kl. 23 på julafton.
  • Traditionell julbön i Yle Vega, se notis s. 16.
  • Följ med församlingens uppdaterade annonsering på webben, domkyrkan.fi.
Ulrika Hansson
Alexandra Grön



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39