Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"

annorlunda jul.

– Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.

16.12.2020 kl. 11:00

– Under mitt långa liv har min utgångspunkt för julen blivit att julen är ett sinnestillstånd. Utgår man från det blir man av med många måsten på en gång, säger prästen och skribenten Hilkka Olkinuora.

Julen lutar sig tungt på traditionerna. Vi drömmer om att julen ska vara som den alltid har varit, men å andra sidan är det ofta upprätthållandet av traditionerna som skapar den ökända julstressen.

I år är det i stället många av oss som tycker att det känns svårt att inte få fira jul som vi brukar.

– Om coronaviruset som ställt till med så mycket problem kan hjälpa oss med något så är det just att klä av julen alla måsten. Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira.

"Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira."


Hilkka Olkinuora har
levt i olika bonusfamiljer i femtio år och säger att det fått henne att inse att talesättet ”Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina planer för honom” stämmer väldigt väl. I bonusfamiljer får man ofta flytta festerna fram och tillbaka i almanackan.

I hennes familj fick man ofta välja ut en dag som man kallade för julafton – ibland firade de så många som tre julaftnar.

Plan B kan bli ny tradition

Redan för många år sedan förde hon fram idén om att minska julstressen genom att varje familjemedlem får välja en tradition eller sak som är viktig under julen. Sedan satsar man på de utvalda julsakerna och nedprioriterar resten.

I år kan vi använda oss av samma princip för att sätta igång en diskussion om vilka jultraditioner som faktiskt är viktiga för oss, och varför vi längtar efter dem.

Idén om en julsak per person kom ursprungligen från Olkinuoras goda vän Kirsti Manninen. I Manninens familj hade till exempel det yngsta barnet önskat sig julgröt som sin julsak. Den övriga familjen svarade förvånat att de ju redan äter risgrynsgröt till jul. Jo, sade barnet, gröten finns – men alla har så bråttom bort från bordet.

– För barnet handlade julgröten om frid och gemenskap. Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt.

"Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt."


För många kommer
julen under coronaåret att bli en jul där vi måste avstå, och inte bara från den onödiga julstressen. Olkinuora tror inte att vi kan bli av med den sorgen enbart genom att tänka positivt.

– En attitydförändring till det positiva sker inte i ett huj. Man får sörja den jul som man upplever att går förlorad. Sörj färdigt det du sörjer, men sök sedan upp lösningar.

Julen efter ett år av inställda planer lyfter också fram Maria och Josef i ett annat ljus.

– De hade inga nätverk och de visste inget om tidtabellerna. Osäkerheten och ovissheten hör människolivet till, men tidigare har vi kanske inte behövt tänka på att julen också har den här sidan.

Det här året får vi kanske se hur de viktiga traditionerna får leva på ett annat sätt.

– Kom ihåg att årets plan B kan bli din nya tradition. Ett nytt slags jul är också ett bra tillfälle att fundera över hur det här året har förändrat mig. Jag är inte samma tomte som i fjol, alla har vi förändrats.

Fler har upplevt ensamheten i år

Innan pandemin slog klorna i Finland och världen brukade Hilkka Olkinuora besöka någon pensionärsgrupp åtminstone en gång i månaden. Ensamhet var det tema som grupperna oftast ville diskutera.

– Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig. Coronan har gjort ensamheten till en delad upplevelse, och vi får hoppas att vi är ödmjukare och klokare under kommande jular.

"Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig."


Hon uppmanar oss
att lyfta blicken och se oss omkring om vi inte trivs med vår ensamhet.

– Man kan ta på sig masken och lussa i hela trappuppgången eller ha en konsert på höghusgården. Med mask och distans kan vi ändå komma ut ur huset. Fast det inte går att ta din lussekatt och fika med grannfrun i år kanske man ändå kan hitta något att göra gemensamt. Om du ler bakom din mask kanske det kan bli början på en vänskap.

Erika Rönngård


advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37