I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

Valters jakt på den försvunna arken

förbundsarken.

För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud.

11.12.2020 kl. 17:47

För nio år sedan bodde historikern och forskaren Timo R. Stewart i Jerusalem. Han skrev på sin doktorsavhandling om den finländska kristna sionismen. När han läste finländares reseskildringar från Israel stötte han för första gången på Valter Juvelius.

– I början av 1900-talet var han ganska känd. Det var många som visste att han besökt Jerusalem och utfört utgrävningar där.

Alltid när Stewart blev uttråkad av sin doktorsavhandling läste han på om Valter Juvelius i stället. Han besökte Hiskias tunnel, som Juvelius varit med om att röja fram. Snart hade han samlat på sig en tjock Juvelius-mapp full med intressant information.

– Men jag upptäckte snabbt att det fanns väldigt lite information om vad utgrävningarna hade för syfte, mycket var motsägelsefullt eller byggde på rykten.

Nu, nio år senare, har han skrivit den Finlandianominerade boken Valter Juvelius ja kadonneen arkin metsästys om äventyret. Idag vet han också vad Valter Juvelius hoppades hitta under Tempelberget: förbundsarken.

Valter Juvelius var en begåvad man – begåvad och excentrisk. Hans pappa var lantmätare, medan hans äldre bror gjorde karriär som lärare.

– Han var en språkmänniska, men inte duktig på talade språk, utan på skrivna. Han var alltid lite ställd i sådana lägen där man tvingades tala annat än finska eller svenska, säger Stewart.

När han som lantmätare övernattade i olika stugor på landsbygden började han läsa den enda bok som han hittade: Bibeln.

– Så började han lösa det stora mysteriet, det som så många före och efter honom försökt lösa: Bibelns tideräkning.

Småningom ledde hans räknande till en doktorsavhandling om Bibelns tidsperioder. Men under arbetets gång kom han på något nytt. Han tyckte sig se en kod, ett chiffer, som avslöjade var förbundsarken blivit gömd.

– De meddelanden han fick fram ur Bibeln var visserligen kryptiska. Men hans tanke var att de hemliga meddelandena var kryptiska med avsikt.

Varför gick han igång på det så kraftigt? Handlade det om tro? Eller ville han uppleva ett äventyr och lösa ett mysterium?

– Han såg det som vetenskap, säger Timo R. Stewart.

– Det handlade om kunskapstörst, och om att avslöja hemligheter från gången tid.

Stewart påminner om att hundra år har förändrat vår syn på vetenskapen helt. Idag talar vi om proffs och yrkesmänniskor – och det är stor skillnad mellan att göra något som proffs eller som amatör.

– Men på 1800-talet var tanken att du skulle vara särskilt bra på något bara för att du får betalt för det en ganska konstig tanke. Det handlade om att vara hängiven, att ägna sig kärleksfullt åt något, om ett kreativt intellekt.

Och hängiven och kreativ – det var Valter Juvelius.

När expeditionen som skulle gräva fram förbundsarken bildades var Valter Juvelius en lite udda figur i gänget, som till övriga delar främst bestod av brittiska gentlemän. Han var sällskapets chifferexpert, en lärd excentriker från ett litet hörn av det ryska kejsardömet.

– Jag tror faktiskt att det var lättare för honom att sälja sin idé i England än det skulle ha varit att göra det i Finland.

År 1908 anlände Juvelius till Jerusalem. Efter många äventyr – och mutor – lyckades expeditionen få ett utgrävningstillstånd, och så satte man igång. Man hittade en tunnel, men den visade sig vara svår att gräva fram.

– För moderna läsare känns det här projektet som total galenskap, och många texter som skrivits om det efteråt är karnevaliserande. Det sägs att britterna åkte till Jerusalem för att supa och skjuta apelsiner, och att de slösade bort alla sina pengar.

Den bilden är inte helt fel – men heller inte helt rätt, menar Stewart.

– För dem var det viktigt att bli tagna på allvar. Det fanns en poäng med det hela och de arbetade hårt. Givetvis tänkte många också på det tiden att projektet var galet, men det var inte alls så galet som det verkar idag.

Han säger att ett syfte med hans bok är att peka på att något kan se väldigt annorlunda ut om man ser på det ur det förflutnas synvinkel.

– Historia får inte handla om att vi tittar bakåt och skakar på våra huvuden åt allt galet de hittade på. I stället ska vi försöka lista ut varför något var så viktigt för dem att de satsade mycket tid och pengar på det.

Utgrävningarna sträckte sig över många år och slutade snopet med att expeditionen försökte ta sig in i Klippmoskén på natten – och fick lämna Jerusalem i all hast. Vad uppnådde de egentligen?

– De lyckades tömma Hiskias tunnel, som är över en halv kilometer lång. Det var ett stort arbete, och absolut värt att göras. Tunneln är mycket gammal, och i den hittade de forntida gravar och ben, sådant som togs tillvara och idag finns på museum.

Men de hittade inte det de sökte. De hittade inte Israels stora konungars gravar. Och framför allt: de hittade inte förbundsarken.

Var det en stor besvikelse för Valter Juvelius?

– Ja, det tror jag. Jag tror att det plågade honom, och livet ut fortsatte han leta efter chiffer. Han kunde aldrig riktigt släppa det, och med åren blev hans idéer vildare och vildare.

Och vad hade hänt om expeditionen verkligen hade hittat arken?

– De diskuterade det, och insåg problemen. Det är liksom en grej större än världen. När Indiana Jones hittar förbundsarken i filmen gömmer han undan den eftersom han förstår att den skulle förinta allt. Men även om arken inte skulle förinta allt är den ju så enormt viktig för så många. Skulle man ens kunna ha den på museum? Och i vems museum i så fall?

Vad tror du själv: fanns förbundsarken och var finns den idag?

– Jag skulle ha lust att svara; det är inte mitt område, skrattar Timo R. Stewart.

– Men det är klart att jag har funderat på det. Jag tror att det är mycket möjligt att det finns en grund för de här berättelserna i Bibeln. Att en sådan fanns skulle också förklara att det fanns ett rum i centrum av templet i Jerusalem, ett rum som var tomt när romarna kom till staden. Det känns intressant.

Han tycker att det är lite förvånande att så många av Juvelius samtida slog fast att förbundsarken inte kunde hittas,

– ”Man kan inte hitta den för den är förstörd”, sa de. Men hur kan man veta det? Det känns som om det var behändigare att den inte kunde hittas än att den kunde hittas.

Sofia Torvalds



Biskoparna Bo-Göran Åstrand och Matti Salomäki mötte gemensamt förtroendevalda i Sydösterbotten.

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00
Dennis Svenfelt hördes idag av domkapitlet och biskop Bo-Göran Åstrand.

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40
– Jag är glad över att man uppmärksammar och värdesätter kyrkans arbete, säger biskop Mari Leppänen.

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04
Tanken är också att heldagsdagklubben ska vara förhållandevis förmånlig för familjerna.

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10
– Min pappa brukar säga att jag redan redan som barn hade en stark känsla för rättvisa, säger Henrika Lemberg, som är ny diakoniarbetare i Borgå.

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52
– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15
 – Jag älskar att skriva, säger Louise Häggström.

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26
– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57
Det finns ännu några diskussioner som biskopen och den lagfarne assessorn ska föra. Dit hör bland andra namnfrågan.

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Ellen Strömberg tycker om gamla saker, gamla hus och gamla människor. Hon har återupptäckt att det är roligt att resa och jobbar som bäst på sin nästa bok och en hållbar vardag.

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00