I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

Valters jakt på den försvunna arken

förbundsarken.

För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud.

11.12.2020 kl. 17:47

För nio år sedan bodde historikern och forskaren Timo R. Stewart i Jerusalem. Han skrev på sin doktorsavhandling om den finländska kristna sionismen. När han läste finländares reseskildringar från Israel stötte han för första gången på Valter Juvelius.

– I början av 1900-talet var han ganska känd. Det var många som visste att han besökt Jerusalem och utfört utgrävningar där.

Alltid när Stewart blev uttråkad av sin doktorsavhandling läste han på om Valter Juvelius i stället. Han besökte Hiskias tunnel, som Juvelius varit med om att röja fram. Snart hade han samlat på sig en tjock Juvelius-mapp full med intressant information.

– Men jag upptäckte snabbt att det fanns väldigt lite information om vad utgrävningarna hade för syfte, mycket var motsägelsefullt eller byggde på rykten.

Nu, nio år senare, har han skrivit den Finlandianominerade boken Valter Juvelius ja kadonneen arkin metsästys om äventyret. Idag vet han också vad Valter Juvelius hoppades hitta under Tempelberget: förbundsarken.

Valter Juvelius var en begåvad man – begåvad och excentrisk. Hans pappa var lantmätare, medan hans äldre bror gjorde karriär som lärare.

– Han var en språkmänniska, men inte duktig på talade språk, utan på skrivna. Han var alltid lite ställd i sådana lägen där man tvingades tala annat än finska eller svenska, säger Stewart.

När han som lantmätare övernattade i olika stugor på landsbygden började han läsa den enda bok som han hittade: Bibeln.

– Så började han lösa det stora mysteriet, det som så många före och efter honom försökt lösa: Bibelns tideräkning.

Småningom ledde hans räknande till en doktorsavhandling om Bibelns tidsperioder. Men under arbetets gång kom han på något nytt. Han tyckte sig se en kod, ett chiffer, som avslöjade var förbundsarken blivit gömd.

– De meddelanden han fick fram ur Bibeln var visserligen kryptiska. Men hans tanke var att de hemliga meddelandena var kryptiska med avsikt.

Varför gick han igång på det så kraftigt? Handlade det om tro? Eller ville han uppleva ett äventyr och lösa ett mysterium?

– Han såg det som vetenskap, säger Timo R. Stewart.

– Det handlade om kunskapstörst, och om att avslöja hemligheter från gången tid.

Stewart påminner om att hundra år har förändrat vår syn på vetenskapen helt. Idag talar vi om proffs och yrkesmänniskor – och det är stor skillnad mellan att göra något som proffs eller som amatör.

– Men på 1800-talet var tanken att du skulle vara särskilt bra på något bara för att du får betalt för det en ganska konstig tanke. Det handlade om att vara hängiven, att ägna sig kärleksfullt åt något, om ett kreativt intellekt.

Och hängiven och kreativ – det var Valter Juvelius.

När expeditionen som skulle gräva fram förbundsarken bildades var Valter Juvelius en lite udda figur i gänget, som till övriga delar främst bestod av brittiska gentlemän. Han var sällskapets chifferexpert, en lärd excentriker från ett litet hörn av det ryska kejsardömet.

– Jag tror faktiskt att det var lättare för honom att sälja sin idé i England än det skulle ha varit att göra det i Finland.

År 1908 anlände Juvelius till Jerusalem. Efter många äventyr – och mutor – lyckades expeditionen få ett utgrävningstillstånd, och så satte man igång. Man hittade en tunnel, men den visade sig vara svår att gräva fram.

– För moderna läsare känns det här projektet som total galenskap, och många texter som skrivits om det efteråt är karnevaliserande. Det sägs att britterna åkte till Jerusalem för att supa och skjuta apelsiner, och att de slösade bort alla sina pengar.

Den bilden är inte helt fel – men heller inte helt rätt, menar Stewart.

– För dem var det viktigt att bli tagna på allvar. Det fanns en poäng med det hela och de arbetade hårt. Givetvis tänkte många också på det tiden att projektet var galet, men det var inte alls så galet som det verkar idag.

Han säger att ett syfte med hans bok är att peka på att något kan se väldigt annorlunda ut om man ser på det ur det förflutnas synvinkel.

– Historia får inte handla om att vi tittar bakåt och skakar på våra huvuden åt allt galet de hittade på. I stället ska vi försöka lista ut varför något var så viktigt för dem att de satsade mycket tid och pengar på det.

Utgrävningarna sträckte sig över många år och slutade snopet med att expeditionen försökte ta sig in i Klippmoskén på natten – och fick lämna Jerusalem i all hast. Vad uppnådde de egentligen?

– De lyckades tömma Hiskias tunnel, som är över en halv kilometer lång. Det var ett stort arbete, och absolut värt att göras. Tunneln är mycket gammal, och i den hittade de forntida gravar och ben, sådant som togs tillvara och idag finns på museum.

Men de hittade inte det de sökte. De hittade inte Israels stora konungars gravar. Och framför allt: de hittade inte förbundsarken.

Var det en stor besvikelse för Valter Juvelius?

– Ja, det tror jag. Jag tror att det plågade honom, och livet ut fortsatte han leta efter chiffer. Han kunde aldrig riktigt släppa det, och med åren blev hans idéer vildare och vildare.

Och vad hade hänt om expeditionen verkligen hade hittat arken?

– De diskuterade det, och insåg problemen. Det är liksom en grej större än världen. När Indiana Jones hittar förbundsarken i filmen gömmer han undan den eftersom han förstår att den skulle förinta allt. Men även om arken inte skulle förinta allt är den ju så enormt viktig för så många. Skulle man ens kunna ha den på museum? Och i vems museum i så fall?

Vad tror du själv: fanns förbundsarken och var finns den idag?

– Jag skulle ha lust att svara; det är inte mitt område, skrattar Timo R. Stewart.

– Men det är klart att jag har funderat på det. Jag tror att det är mycket möjligt att det finns en grund för de här berättelserna i Bibeln. Att en sådan fanns skulle också förklara att det fanns ett rum i centrum av templet i Jerusalem, ett rum som var tomt när romarna kom till staden. Det känns intressant.

Han tycker att det är lite förvånande att så många av Juvelius samtida slog fast att förbundsarken inte kunde hittas,

– ”Man kan inte hitta den för den är förstörd”, sa de. Men hur kan man veta det? Det känns som om det var behändigare att den inte kunde hittas än att den kunde hittas.

Sofia Torvalds



Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50
Vid församlingsvalet sade 60 procent av kandidaterna sig sympatisera med Anna Maja-Henrikssons SFP och 11 procent med Peter Östmans Kristdemokraterna

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00
Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors hade pengar i krisande Credit Suisse.

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10
Konfirmandundervisningen har bibehållit sin popularitet.

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16
– Vi har ingen tid att förlora utan vi ledigförklarar tjänsten på nytt den tjugonde mars, säger Åstrand.

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43
Kyrkoherdetjänsten i Pedersöre lockade inga sökande i första rundan.

PEDERSÖRE. Domkapitlet vid Borgå stift meddelade på fredagen att den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling inte fått någon sökande. 10.3.2023 kl. 12:11
Just nu jobbar Eva Ahl-Waris
som diakoniarbetare i Sjundeå – här står hon vid Sjundeå kyrka.

Personligt. När Eva Ahl-Waris började studera teologi blev hon så lycklig att det förvånade henne själv. – Bara att få studera hebreiska. – Guds och änglarnas språk! Helt amazing! 9.3.2023 kl. 16:49
Boken "Den som offrar sig" är den första delen i serien ”Brottsplats Österbotten”.

DECKARE. Kyrkoherdens fru har blivit stenad till döds i den österbottniska byn Solf. Det är upptakten till deckaren ”Den som offrar sig”, skriven av Simon Ventus och Christina Gustavson. 8.3.2023 kl. 18:38

Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11