Julplanering. När allt kan ändra på kort varsel får de anställda parallellt bolla med program som går att göra på plats och på nätet. På bilden Jeanette Ribacka-Berg, Christina Caldén-Back (vid bordet), Siv Hellman och Inga-Lene af Hällström (stående).
Julplanering. När allt kan ändra på kort varsel får de anställda parallellt bolla med program som går att göra på plats och på nätet. På bilden Jeanette Ribacka-Berg, Christina Caldén-Back (vid bordet), Siv Hellman och Inga-Lene af Hällström (stående).

Videohälsningar och utomhusjulböner – så här firar vi julen i år

Kristinestad.

Julens program får nya former för att så många som möjligt tryggt ska kunna vara med. Och får man inte samlas blir det många videohälsningar istället.

11.12.2020 kl. 14:43

Bland annat De vackraste julsångerna görs i år i en annorlunda tappning i Kristinestads svenska församling. Vid Kristinestads kyrka sjungs julen in med en kort sångstund utomhus i kyrkparken kvällen före julafton 23.12 klockan 18. Samtidigt finns det möjlighet att ge kollekt till Finska Missionssällskapets julinsamling.

– Vi kommer att pynta med lyktor i kyrkparken, men den som vill får också gärna ta med egen lykta, säger ungdomsarbetsledare Jeanette Ribacka-Berg.

I Lappfjärd sjungs julsånger i mellandagarna på församlingens traditionella julfest, som i år flyttas från församlingshemmet till kyrkan och får ny form. Den firas söndag 27 december klockan 18.

– Det blir mer som en julkväll, för att vi ska kunna ha mer utrymme och det ska kännas tryggare att komma.

På programmet står även körsång, hälsningar från församlingens missionärer och andakt av kyrkoherden. I Sideby sjungs De vackraste julsångerna efter jul i samband med gudstjänsten på trettondagen 6.1. klockan 15.

Julböner traditionellt och utomhus

Julbönerna på julafton hålls på traditionellt vis, men med behörigt avstånd i kyrkorna. Nytt för i år är två korta julböner utomhus, en vid Kristinestads kyrka och en vid Lappfjärds kyrka. Tanken är att erbjuda alternativ för att det inte ska bli trängsel i kyrkorna. Utomhusjulbönerna blir samlingar kring krubban, med bekanta psalmer och julsånger och julens evangelium. Huvudmålgruppen är barnfamiljer, men alla är välkomna.

– Vi hoppas ju att vi får samlas flera än 20 personer över julhelgen och därför vill vi erbjuda alternativ så att alla har möjlighet att gå tryggt på någonting, säger Jeanette Ribacka-Berg. Också de som kanske inte känner sig trygga att sitta i kyrkbänken tillsammans med andra just nu ska kunna delta.

På annandag jul ordnas en internationell julkväll i Kristinestads kyrka klockan 19. Den bjuder på sång och musik och korta inslag på olika språk.

Videohälsningar och dagklubbens lucia på trappan

Under advent och jul vill församlingen också satsa på att vara extra aktiva på sociala medier. Varje lördagskväll i advent sänder de till exempel ut en helgmålsbön via Facebook och även på julafton publiceras en andakt på sociala medier. Programmen i Kristinestads kyrka kan man lyssna på hemifrån i realtid, via ljudfil på webbsidan.

Det blir en annorlunda jul också för dem som jobbar i församlingen.

– Inför jul har det hört till att vi från diakonin besökt alla äldreboenden. Nu kan vi inte göra som tidigare. Vi skickar hälsningar, men vi går miste om de värdefulla människomötena, säger tf. diakon Inga-Lene af Hällström.

Diakonin når många äldre människor. Diakonissan Siv Hellman tycker det skulle vara viktigt att de också får ta del av julens program.

– De är sällan på Facebook. Där krävs det kanske att yngre hjälper dem att få delta i det som församlingen erbjuder, säger hon.

Dagklubben har också fått hitta kreativa lösningar på julfirandet, berättar ledande barnledare Christina Caldén-Back.

– Vi kommer att ha en Luciamorgon i församlingshemmet i stan och Luciasång på dagklubbens trappa i Lappfjärd – där får föräldrarna stå ute och ta del av dagklubbens Lucia, berättar Caldén-Back. Så lite adventsprogram med begränsat antal deltagare blir det trots att vi inte kan samlas till en traditionell barnens julfest.

Kyrkoherden hälsar

Vi vet att denna jul kommer att bli en annorlunda jul. Mitt i all oro, förvirring och ständigt fluktuerande coronadirektiv får vi ändå söka vår julefrid hos Jesus. Han kallas i Matteus 1:23 Immanuel (Gud med oss). Julens budskap är alltså att Gud själv kommer till oss och är med oss hela tiden. Vi vet inte vad framtiden bär med sig, men vi vet Vem som bär framtiden. Jag önskar er alla en välsignad jul! hälsar kyrkoherde Daniel Norrback.

Emelie Wikblad



Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10