– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

Medieforskare: "Det är viktigt att förstå att vi alla är mottagliga för desinformation"

konspirationsteorier.

Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet.

11.12.2020 kl. 09:46

Det säger Katja Valaskivi, medieforskare och biträdande professor vid Helsingfors universitets teologiska fakultet, som leder forskningsprojektet Salaliittoteorioiden politiikka.

Om du ser att en bekant delar länkar till konspirationsteoretiskt innehåll är hen knappast del i någon kampanj, utan har helt enkelt tilltalats av budskapet som framförs, säger hon.

– Det finns också människor som delar saker som upprör dem. Syftet är att säga: se nu vilka hemska saker som sprids!

Oberoende syftet bidrar varje delning och klick till att lyfta innehållet högre upp i flödet.

Samtidigt har man också kunnat bevisa att ett flertal länder de senaste åren medvetet producerar desinformation för att påverka internationell politik – exempelvis Ryssland under det amerikanska presidentvalet 2016. Här är det långsiktiga målet att skapa förvirring och destabilisering genom att rubba medborgarnas förtroende för samhällsinstitutionerna.

Samma sak sker inom länder. I USA har anhängare till Trump delat konspirationsteoretiskt material och andra sorters falsk information i relation till presidentvalet.

– I det politiska spelet på den här nivån är konspirationsteorier och desinformation mycket starkt sammanflätade, säger Valaskivi.

Finns det en viss typ av människor som lättare börjar tro på konspirationsteorier?

– Människans specifika psykologiska egenskaper, hur våra samhällen är uppbyggda, vår mediekontext, gör oss alla utsatta – vi är alla potentiella konspirationstroende, säger Katja Valaskivi.

Vi människor tenderar att se de saker vi vill se eller som bekräftar det vi redan vet. Det här sker omedvetet: vår begränsade uppfattningsförmåga gör att vi lättare lägger märke till saker som är betydelsefulla för oss.

En annan mänsklig egenskap – som var till stor nytta när vi skulle överleva ute i naturen – är att vi strävar efter att identifiera mönster: en häst i molnen, ansikten i vardagliga objekt. På så sätt tilldelar vi saker betydelse.

Lägg sedan till att när vi människor bildat oss en uppfattning om någon sak eller företeelse är den uppfattningen väldigt motståndskraftig. I synnerhet om den delas av människorna i vår omgivning och vi hör samma sak om och om igen. Något som förstärks ännu mer på sociala medier, eftersom de är programmerade att ge oss mer av sådant vi tidigare frågat efter. När någon sedan kommer och ifrågasätter vår uppfattning bidrar det bara ännu mer till att förstärka den.

– De här är drag som finns i oss alla. Det är viktigt att förstå att vi alla är mottagliga för desinformation.

Skillnaderna människor emellan – att något som är uppenbart falsk information för en inte är det för en annan – hör ihop med faktorer som mediefostran, hur man använder källkritik och den sociala kontext man lever i.


Konspirationstro och religion

Den gemensamma grunden för många konspirationsteorier är tanken om en hemlig makt som härskar, en dold sammanslutning som har förmågan att styra över världen – på ett närmast gudomligt sätt. I den här berättelsen finns även de goda människorna, som kan utmana det onda världsherraväldet.

– Det här är en klassisk myt, säger Katja Valaskivi. Dessutom innehåller de här berättelserna ofta tankar om en Messias, en frälsare.

För många konspirationsteorier gäller också att om man skrapar lite på ytan så hittar man drag av antisemitism.

Andra religiösa drag är väntan på en förändring som kommer att ske. Här finns paralleller till Uppenbarelseboken och en strävan att tolka hemliga tecken som är typiskt inte bara för kristna traditioner.

– Man kunde kalla det en nyans av exegetik.

Ett exempel på kopplingen mellan religion och konspirationstro kan hittas bland evan‑
gelikala riktningar i USA. De har sina rötter i människor som lämnade Europa som religiösa flyktingar. Här finns alltså en stark historia av att vilja skydda sin tro och sitt sätt att utöva den samt en redan existerande misstro mot staten.

– Att den här polariseringen mellan staten och den egna religiösa gruppen finns föder det forskare kallar en konspiracistisk världsbild.

Farorna med konspirationsteorier

– Det som är svårt och spännande med konspirationsteorier är att de alltid innehåller ett korn av sanning. Det gör dem också farliga.

När konspirationsteorier sprids kan de bidra till att demonisera motparten. Det är enligt Valaskivi den största faran. Först skapas en motståndare, motståndaren utmålas som farlig och omänsklig – till slut är alla medel tillåtna för att övervinna dem. På så sätt kan konspirationsteorier användas för att eskalera folkmord eller provocera människor till att ställa sig mot varandra på gatorna.

– Det här är en mekanism som kan leda till, och som vi också sett leda till, att ondskan eskalerar: i Myanmar har Facebook använts för att rättfärdiga ett systematiskt folkmord, i Rwanda användes radion.

På det här sättet kan konspirationsteorier få långtgående verkningar på människors förtroende för demokratin och samhället.

Vad kan vi göra åt att konspirationsteorier sprids? är en fråga Katja Valaskivi ofta får. Hon säger att det bästa du kan göra är att själv hålla dig från att sprida dem. Problemet är förstås att känna igen falsk information. Hennes råd är att undvika sådant som provocerar.

– Om något upplevs väldigt provocerande är det troligen gjort så med avsikt, för att det ska spridas.

Det är betydligt besvärligare att påverka andra. En internaliserad konspirationsteori är svår att tillbakavisa med fakta. Om det gäller en person i din närhet är det bästa att försöka orka diskutera och lyssna – via Twitter eller Facebooktrådar är diskussioner som de här svåra att föra.

– Kanske det viktigaste är att ha förståelse för att någon sak kan vara faktamässigt felaktig, men känslomässigt sann. Och om något är känslomässigt sant för den här personen kan hen inte övertygas med fakta – för hen har fortfarande den här känslan.

Svaret på framlagda fakta blir antingen att personen ifrågasätter källans trovärdighet eller får orsak att säga: Där ser man nu hur djupt den här konspirationen går!

Att lyssna med empati tänker hon är den bästa – och svåraste vägen framåt – när det gäller vilket som helst ämne som lätt orsakar konflikt.

– Det är också bra att korrigera felaktig information och stå upp mot tankar som förminskar andras människovärde, tillägger hon.

Det här är stora krav att ställa på de närstående, inser hon. Det är mänskligt att undvika samtalsämnen som kan leda till obekväma situationer. Men uppmärksamhet är en stark valuta i vårt samhälle, där alla har potential att ha en röst. Att vilja bli hörd är en stark motivator – men lyssnandet är en bristvara.

Läs mera om konspirationsteorier:

https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/58986-daniel-bjork-vi-maste-sta-emot-lockelsen-att-tilltalas-av-starka-ledare-med-enkla-svar.html

TEXT: Emelie Wikblad



journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00