– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

Medieforskare: "Det är viktigt att förstå att vi alla är mottagliga för desinformation"

konspirationsteorier.

Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet.

11.12.2020 kl. 09:46

Det säger Katja Valaskivi, medieforskare och biträdande professor vid Helsingfors universitets teologiska fakultet, som leder forskningsprojektet Salaliittoteorioiden politiikka.

Om du ser att en bekant delar länkar till konspirationsteoretiskt innehåll är hen knappast del i någon kampanj, utan har helt enkelt tilltalats av budskapet som framförs, säger hon.

– Det finns också människor som delar saker som upprör dem. Syftet är att säga: se nu vilka hemska saker som sprids!

Oberoende syftet bidrar varje delning och klick till att lyfta innehållet högre upp i flödet.

Samtidigt har man också kunnat bevisa att ett flertal länder de senaste åren medvetet producerar desinformation för att påverka internationell politik – exempelvis Ryssland under det amerikanska presidentvalet 2016. Här är det långsiktiga målet att skapa förvirring och destabilisering genom att rubba medborgarnas förtroende för samhällsinstitutionerna.

Samma sak sker inom länder. I USA har anhängare till Trump delat konspirationsteoretiskt material och andra sorters falsk information i relation till presidentvalet.

– I det politiska spelet på den här nivån är konspirationsteorier och desinformation mycket starkt sammanflätade, säger Valaskivi.

Finns det en viss typ av människor som lättare börjar tro på konspirationsteorier?

– Människans specifika psykologiska egenskaper, hur våra samhällen är uppbyggda, vår mediekontext, gör oss alla utsatta – vi är alla potentiella konspirationstroende, säger Katja Valaskivi.

Vi människor tenderar att se de saker vi vill se eller som bekräftar det vi redan vet. Det här sker omedvetet: vår begränsade uppfattningsförmåga gör att vi lättare lägger märke till saker som är betydelsefulla för oss.

En annan mänsklig egenskap – som var till stor nytta när vi skulle överleva ute i naturen – är att vi strävar efter att identifiera mönster: en häst i molnen, ansikten i vardagliga objekt. På så sätt tilldelar vi saker betydelse.

Lägg sedan till att när vi människor bildat oss en uppfattning om någon sak eller företeelse är den uppfattningen väldigt motståndskraftig. I synnerhet om den delas av människorna i vår omgivning och vi hör samma sak om och om igen. Något som förstärks ännu mer på sociala medier, eftersom de är programmerade att ge oss mer av sådant vi tidigare frågat efter. När någon sedan kommer och ifrågasätter vår uppfattning bidrar det bara ännu mer till att förstärka den.

– De här är drag som finns i oss alla. Det är viktigt att förstå att vi alla är mottagliga för desinformation.

Skillnaderna människor emellan – att något som är uppenbart falsk information för en inte är det för en annan – hör ihop med faktorer som mediefostran, hur man använder källkritik och den sociala kontext man lever i.


Konspirationstro och religion

Den gemensamma grunden för många konspirationsteorier är tanken om en hemlig makt som härskar, en dold sammanslutning som har förmågan att styra över världen – på ett närmast gudomligt sätt. I den här berättelsen finns även de goda människorna, som kan utmana det onda världsherraväldet.

– Det här är en klassisk myt, säger Katja Valaskivi. Dessutom innehåller de här berättelserna ofta tankar om en Messias, en frälsare.

För många konspirationsteorier gäller också att om man skrapar lite på ytan så hittar man drag av antisemitism.

Andra religiösa drag är väntan på en förändring som kommer att ske. Här finns paralleller till Uppenbarelseboken och en strävan att tolka hemliga tecken som är typiskt inte bara för kristna traditioner.

– Man kunde kalla det en nyans av exegetik.

Ett exempel på kopplingen mellan religion och konspirationstro kan hittas bland evan‑
gelikala riktningar i USA. De har sina rötter i människor som lämnade Europa som religiösa flyktingar. Här finns alltså en stark historia av att vilja skydda sin tro och sitt sätt att utöva den samt en redan existerande misstro mot staten.

– Att den här polariseringen mellan staten och den egna religiösa gruppen finns föder det forskare kallar en konspiracistisk världsbild.

Farorna med konspirationsteorier

– Det som är svårt och spännande med konspirationsteorier är att de alltid innehåller ett korn av sanning. Det gör dem också farliga.

När konspirationsteorier sprids kan de bidra till att demonisera motparten. Det är enligt Valaskivi den största faran. Först skapas en motståndare, motståndaren utmålas som farlig och omänsklig – till slut är alla medel tillåtna för att övervinna dem. På så sätt kan konspirationsteorier användas för att eskalera folkmord eller provocera människor till att ställa sig mot varandra på gatorna.

– Det här är en mekanism som kan leda till, och som vi också sett leda till, att ondskan eskalerar: i Myanmar har Facebook använts för att rättfärdiga ett systematiskt folkmord, i Rwanda användes radion.

På det här sättet kan konspirationsteorier få långtgående verkningar på människors förtroende för demokratin och samhället.

Vad kan vi göra åt att konspirationsteorier sprids? är en fråga Katja Valaskivi ofta får. Hon säger att det bästa du kan göra är att själv hålla dig från att sprida dem. Problemet är förstås att känna igen falsk information. Hennes råd är att undvika sådant som provocerar.

– Om något upplevs väldigt provocerande är det troligen gjort så med avsikt, för att det ska spridas.

Det är betydligt besvärligare att påverka andra. En internaliserad konspirationsteori är svår att tillbakavisa med fakta. Om det gäller en person i din närhet är det bästa att försöka orka diskutera och lyssna – via Twitter eller Facebooktrådar är diskussioner som de här svåra att föra.

– Kanske det viktigaste är att ha förståelse för att någon sak kan vara faktamässigt felaktig, men känslomässigt sann. Och om något är känslomässigt sant för den här personen kan hen inte övertygas med fakta – för hen har fortfarande den här känslan.

Svaret på framlagda fakta blir antingen att personen ifrågasätter källans trovärdighet eller får orsak att säga: Där ser man nu hur djupt den här konspirationen går!

Att lyssna med empati tänker hon är den bästa – och svåraste vägen framåt – när det gäller vilket som helst ämne som lätt orsakar konflikt.

– Det är också bra att korrigera felaktig information och stå upp mot tankar som förminskar andras människovärde, tillägger hon.

Det här är stora krav att ställa på de närstående, inser hon. Det är mänskligt att undvika samtalsämnen som kan leda till obekväma situationer. Men uppmärksamhet är en stark valuta i vårt samhälle, där alla har potential att ha en röst. Att vilja bli hörd är en stark motivator – men lyssnandet är en bristvara.

Läs mera om konspirationsteorier:

https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/58986-daniel-bjork-vi-maste-sta-emot-lockelsen-att-tilltalas-av-starka-ledare-med-enkla-svar.html

TEXT: Emelie Wikblad



Helsingfors. Renoveringar för över 11 miljoner faller tungt i nacken på Johannes församling i Helsingfors. Nu ska fastighetsreparationer allt tydligare tas ur samma kista som pengar till församlingarnas verksamhet och löner till personalen. 8.2.2022 kl. 15:03

ETT GOTT RÅD. Var inte så sträng med dig själv. Kom ihåg att ha roligt också, skulle Eva Biaudet 
säga till Eva, 20 år.
 I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. 3.2.2022 kl. 16:25

mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17