Daniel Björk: Vi måste stå emot lockelsen att tilltalas av starka ledare med enkla svar

Konspirationsteorier.

Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot.

11.12.2020 kl. 09:42

I förra numret av Kyrkpressen skrev Daniel Björk, kyrkoherde i Petrus församling, en kolumn. I den frågade han sig om kristna förlorat sitt demokratiska immunförsvar.

Han skrev den för att han blivit orolig. Han ser själv och han hör av andra att vanliga kristna – människor han känner – tilltalas av budskap från starka, karismatiska ledare, till exempel Donald Trump – liksom Heddas vän i vår intervju här intill.

– Jag tycker inte att det är konstigt att vi människor tilltalas av starka ledare med enkla svar. Det finns alltid en sådan lockelse. Men vi måste stå emot den, säger han.

Han vill inte döma någon som trillar i den gropen. Det är svårt för oss att acceptera att världen är komplicerad, att saker – som en pandemi – bara sker. Då kan det kännas rätt att söka sig till en alternativ förklaringsmodell.

När det gäller budskap från ledare fäster vi oss lätt vid detaljer, vid sakfrågor. Om vi själva anser att abort är förkastligt och om Trump är emot abort – då tänker vi att han måste ha rätt också i andra frågor.

– Vi har en tendens att antingen idealisera eller demonisera våra ledare. Vi skulle så gärna vilja tro på en ledare som nästan är ofelbar.

Ledarens motståndare målas sedan upp som fruktansvärda, katastrofala, onda.

– Men det finns ett annat sätt att se på världen. Det behöver inte vara utifrån motsättningar och fiendebilder. De flesta är inte ”goda” eller ”onda” utan alldeles vanliga människor.




Demokrati är inte häftigt

Auktoritära ledare lever på att bygga upp en stämning av hot. Så också till exempel Donald Trump. ”Det finns någon bakom kulisserna som vill förstöra vårt land.”

Man är särskilt beredd att lyssna till ett sådant budskap då allt verkligen känns hotfullt och osäkert – till exempel under en pandemi eller när man känner att samhället förändras snabbt och i fel riktning.

– Men vi behöver behålla vårt demokratiska immunförsvar. Som kristna anser jag att vårt ansvar för det här immunförsvaret är ännu större än andras.

Daniel Björk har studerat historia vid Åbo Akademi och Stockholms universitet. Historien visar tydligt att det finns två sätt att organisera ett samhälle: det demokratiska och det diktatoriska.

– Den diktatoriska ledaren känner man igen på språket. Han underblåser rädsla och oro och skapar fiendebilder.

Det demokratiska språket kan kännas tråkigt i jämförelse. Där accepterar man att det mesta inte är svart-vitt, utan snarare grått. Det finns en massa utmaningar som måste lösas.

– Att bygga grunden för ett gott, demokratiskt samhälle är sällan häftigt eller attraktivt. Man lyssnar, man kommer överens om gemensamma spelregler, man kompromissar. Man motverkar nepotism och korruption genom byråkrati.

Är vi faktiskt blinda?

Han undrar om en del idag förlorat sin demokratiska läskunnighet. Som ett exempel nämner han evangelikala kristna och abortfrågan.

– Om en person – enligt vår egen åsikt – har rätt i en fråga, kan vi faktiskt svälja att den personen utövar ett auktoritärt ledarskap, utmålar fiendebilder, samlar omkring sig enbart ja-sägare och släktingar? Är vi faktiskt blinda för det här?

Vi kristna, menar han, får aldrig tänka att ändamålen helgar medlen.

– Vägen dit är lika viktig som målet.

Han ser på det så här: det finns alltid personer i vår värld som är redo att stiga fram och bli diktatorer.

– Men vi som samhälle måste välja vem vi släpper fram.

Han tar till en drastisk parallell: Om vi levt då Hitler kom till makten år 1932, och om Hitler enligt oss haft rätt i en sakfråga – skulle vi då ha tyckt att det är rätt att rösta på honom?

Han påpekar att de som verkligen var övertygade nazister i trettiotalets Tyskland i själva verket var ganska få.

– Men de behöver inte vara många. Sociologer säger att om 3,5 procent av befolkningen målmedvetet och fokuserat driver en fråga, då kan de förändra hela samhällets riktning.

Först relation, sedan samtal

Säg att någon vi känner – som Heddas vän i texten intill – lockas av en auktoritär ledares budskap och börjar tro på teorier som misstänkliggör myndigheter, forskare och medier – vad gör vi då?

– Jag tror att vi borde tänka på att upprätthålla en relation, inte döma, skälla på eller idiotförklara, säger Björk.

Det som krävs är en investering i relationen eller personen.

– Vi borde kanske – särskilt vi kristna – försöka sluta ändra på folks åsikter om det är människor som vi inte bryr oss om. Det är väldigt sällan någon ändrat sin åsikt efter en debatt i sociala medier, där vi står långt ifrån varandra och ropar.

Först när vi investerat i relationen kan vi bjuda in till samtal.

– Ett första steg är att den människa vi försöker nå går med på att lyssna till en annan röst och inte bara läser sina egna sajter. Man kan kanske utbyta länkar: läser du en av mina så läser jag en av dina. Sen kan vi samtala.

Han menar att det visserligen hjälper att vara påläst gällande den fråga som debatteras, men det är inte det som är det avgörande.

– Det är relationen först och samtalet sedan.

Processen kan likna den sorts avprogrammering som sker när en människa ska lämna en sekt eller något annat slags tankekollektiv där man bara fått tänka på ett visst sätt.

– Nya sätt att tänka kan du bara hitta på en trygg plats med människor som verkligen bryr sig om dig.

Läs mera:

https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/58988-det-ar-viktigt-att-forsta-att-vi-alla-ar-mottagliga-for-desinformation.html

TEXT: Sofia Torvalds



ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

FINLANDS SJÖMANSKYRKA. Elefteria Apostolidou från Borgå stift blir Finlands Sjömanskyrkas präst i Tyskland. Hon blir stationerad i Frankfurt och ledande präst i arbetet. 17.12.2024 kl. 16:01

julfirande. Olyckligtvis har siffrorna i telefonnumret där du kan anmäla dig till julaftonens firande kastats om i papperstidningen. Här hittar du rätt nummer: 050 568 65 98. 16.12.2024 kl. 12:07

BAGERI. I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet. 14.12.2024 kl. 20:25

HEDERSTITEL. Biskop Bo-Göran Åstrand utnämnde den 12 december tre nya prostar. De är ledande sjukhusprästen i Karleby kyrkliga samfällighet Anne Peltomaa, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Lucas Snellman och militärpastorn vid Nylands brigad Markus Weckström. 13.12.2024 kl. 15:18

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32