Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

Vi behöver prata med varandra om hur vi mår

livsförändring.

Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans?

9.12.2020 kl. 16:29

– Vi vill få människor att förstå att man kan påverka sitt liv. Man behöver inte vara offer för omständigheterna, säger Susan Billmark.

– Vi lever ju ett vanligt Svensson-liv. Det gör att vi kan fungera som exempel på hur ett vanligt liv kan fungera bättre, säger Mats Billmark.

Mats och Susan Billmark har båda drabbats av utbrändhet för omkring tjugo år sedan.

– Då levde vi väldigt hektiskt. Vi var småbarnsföräldrar, jag var företagare och Susan jobbade heltid. Hjulen snurrade i 200 kilometer i timmen, säger Mats.

På den tiden utgick de från en ganska odefinierad föreställning om hur livet ska se ut.

– Man ska bo i hus och ha bil, båda ska ha jobb, man ska åka utomlands och man ska ha 2,3 barn. Vi hade ingen kunskap om att stanna upp och fundera – lever vi som vi själva vill? Eller lever vi som våra föräldrar, eller som vi ser att grannarna gör? säger Susan Billmark.

När de väl började fundera över hur de ville leva insåg de att de behövde förändra det mesta. Mycket handlade om att ta kontroll över ekonomin – att leva billigare för att få tid att leva.

– Vi hade ett för stort och dyrt hus som vi sålde, och vi sålde våra två nya bilar och köpte en billig begagnad bil. Vi sade upp prenumerationer på tidningar som vi inte hann läsa. Vi var så trötta att vi sällan orkade laga mat, så vi köpte mycket färdigmat. Det blev också dyrt, säger Mats Billmark.

I och med att de först blev sjukskrivna och sedan bytte jobb började de vara hemma mer än tidigare.

– Det gav en helt annan livskvalitet när jag kunde vara hemma på helgerna, säger Mats Billmark.

Paret Billmark har förståelse för att det kan kännas svårt att sätta igång med stora förändringar i livet. De rekommenderar att man låter förändringarna ta tid, tar en sak i taget och börjar med något som känns enkelt.

–Hitta något i ditt liv som känns för kostsamt, eller ett val som inte grundat sig i din egen magkänsla. Ersätt det med något annat: något som är enkelt, och se vad som händer. Vi inbillar oss ofta att olika hemska saker ska hända, men de gör sällan det, säger Susan Billmark.

– När man märker att en liten förändring ledde till något gott ger det energi och stimulans att fortsätta med lite större förändringar, säger Mats Billmark.

– Nyckeln är också att man är snäll mot sig själv. Gå inte in i rollen av ”jag klarar inte av det här”, säger Susan Billmark.

Vi kanske är rädda för vad andra människor ska tro om oss om vi väljer att leva enligt våra egna prioriteringar.

– Men människor tror inte så mycket och tycker inte så mycket, de har fullt upp med sina egna liv, säger Susan Billmark.

– Vi människor tycker att det är jättejobbigt att förändra saker, men ska det hända något i ens liv är det just det man måste göra. Det tar tid att förlika sig med den insikten – men också att förstå vad man ska förändra och hur, säger Susan Billmark.

När en öppnar sig vågar andra också

Många människor är rädda för att berätta hur de mår och tala om sina känslor. Det var Mats Billmark också. När han drabbades av utbrändhet för tjugo år sedan hade han panikångest och generaliserad ångest, men vägrade till en början söka hjälp.

– Då var det mera skamligt att prata om psykisk ohälsa, speciellt om man var man. Jag gick hos en mental coach för att det kändes mindre skamligt än att gå till en psykolog.

Susan Billmark tog kontakt med sin mans coach. Han uppmanade henne att ställa mannen inför ett ultimatum: Om du inte börjar gå i terapi tar jag vår dotter med mig och lämnar dig.

– Det gjorde hon till slut, och då brast det för mig. Först då förstod jag allvaret och blev redo att gå i terapi och vi gick också i familjeterapi, säger Mats Billmark.

Han brukade luncha med ett gäng kompisar. När han började tillfriskna märkte han att han ofta kände sig tömd på energi efter lunchträffarna.

Till slut kände han att han inte längre orkade visa upp en fasad inför sina vänner. I lite mindre sammanhang, när han träffade ett par av dem, valde han att berätta hur han mådde.

– Helt plötsligt vågade de också öppna sig. De kunde säga: jamen sådär har jag också känt ibland. När en öppnar sig sänks ribban för de andra. Om vi bara pratar om sport och skvaller kommer vi inte närmare varandra. Vänskapen djupnar när båda vågat öppna sig, säger Mats.

Numera är han totalt öppen om sitt psykiska mående när han föreläser.

– Jag har aldrig fått en negativ kommentar om det – däremot en massa ryggdunkningar, speciellt för att jag som man vågar visa mig sårbar och svag.

Susan och Mats Billmark har gett ut boken Lär dig leva NU i höst. Foto: Anna-Lena Ahlström

Paret vill uppmuntra oss att vara öppna inför varandra, möta andra människor med intresse och nyfikenhet.

– Vi människor är mer lika än olika varandra. Vi borde prata mera om varför vi gör olika val, varför vi reagerar på olika sätt, så att vi kan lära oss av varandra och få mer förståelse för varandra, säger Susan.

De ser stressen som ett av de största grundproblemen i samhället just nu – och den handlar om mer än att bara jobba för mycket.

– Hela ens person blir väldigt egocentrisk när man stressar för att kroppen och hjärnan bara fokuserar på överlevnad. Det gör att vi tappar empatiförmågan för varandra. Vi får mindre och mindre förståelse för varandra vilket gör att det blir större och fler konflikter, säger Susan Billmark.

I den nya boken Lär dig leva NU bjuder paret på 24 små historier ur det verkliga livet.

– Vi vill ge konkreta exempel på hur till exempel stress fungerar. Vi kan känna igen oss i historierna och få en uppfattning om hur vi kan vara och göra i stället, säger Susan.

– Det mesta är sånt vi upplevt själva, eller hört från människor vi kommit i kontakt med, säger Mats.

Fem stresshanteringstips

  • Träna på att varje dag stanna upp och andas ett antal långsamma djupa andetag. Försök att få ner andningen i magen.

  • Rör på dig minst 20 minuter varje dag, helst i dagsljus.

  • Försök vara så närvarande du kan i stunden så ofta du har möjlighet.

  • Ät på regelbundna tider och träna på att äta långsamt.

  • Skapa tid för annat genom att minska ditt slötittande på sociala medier.
Erika Rönngård



Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21