Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

Vi behöver prata med varandra om hur vi mår

livsförändring.

Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans?

9.12.2020 kl. 16:29

– Vi vill få människor att förstå att man kan påverka sitt liv. Man behöver inte vara offer för omständigheterna, säger Susan Billmark.

– Vi lever ju ett vanligt Svensson-liv. Det gör att vi kan fungera som exempel på hur ett vanligt liv kan fungera bättre, säger Mats Billmark.

Mats och Susan Billmark har båda drabbats av utbrändhet för omkring tjugo år sedan.

– Då levde vi väldigt hektiskt. Vi var småbarnsföräldrar, jag var företagare och Susan jobbade heltid. Hjulen snurrade i 200 kilometer i timmen, säger Mats.

På den tiden utgick de från en ganska odefinierad föreställning om hur livet ska se ut.

– Man ska bo i hus och ha bil, båda ska ha jobb, man ska åka utomlands och man ska ha 2,3 barn. Vi hade ingen kunskap om att stanna upp och fundera – lever vi som vi själva vill? Eller lever vi som våra föräldrar, eller som vi ser att grannarna gör? säger Susan Billmark.

När de väl började fundera över hur de ville leva insåg de att de behövde förändra det mesta. Mycket handlade om att ta kontroll över ekonomin – att leva billigare för att få tid att leva.

– Vi hade ett för stort och dyrt hus som vi sålde, och vi sålde våra två nya bilar och köpte en billig begagnad bil. Vi sade upp prenumerationer på tidningar som vi inte hann läsa. Vi var så trötta att vi sällan orkade laga mat, så vi köpte mycket färdigmat. Det blev också dyrt, säger Mats Billmark.

I och med att de först blev sjukskrivna och sedan bytte jobb började de vara hemma mer än tidigare.

– Det gav en helt annan livskvalitet när jag kunde vara hemma på helgerna, säger Mats Billmark.

Paret Billmark har förståelse för att det kan kännas svårt att sätta igång med stora förändringar i livet. De rekommenderar att man låter förändringarna ta tid, tar en sak i taget och börjar med något som känns enkelt.

–Hitta något i ditt liv som känns för kostsamt, eller ett val som inte grundat sig i din egen magkänsla. Ersätt det med något annat: något som är enkelt, och se vad som händer. Vi inbillar oss ofta att olika hemska saker ska hända, men de gör sällan det, säger Susan Billmark.

– När man märker att en liten förändring ledde till något gott ger det energi och stimulans att fortsätta med lite större förändringar, säger Mats Billmark.

– Nyckeln är också att man är snäll mot sig själv. Gå inte in i rollen av ”jag klarar inte av det här”, säger Susan Billmark.

Vi kanske är rädda för vad andra människor ska tro om oss om vi väljer att leva enligt våra egna prioriteringar.

– Men människor tror inte så mycket och tycker inte så mycket, de har fullt upp med sina egna liv, säger Susan Billmark.

– Vi människor tycker att det är jättejobbigt att förändra saker, men ska det hända något i ens liv är det just det man måste göra. Det tar tid att förlika sig med den insikten – men också att förstå vad man ska förändra och hur, säger Susan Billmark.

När en öppnar sig vågar andra också

Många människor är rädda för att berätta hur de mår och tala om sina känslor. Det var Mats Billmark också. När han drabbades av utbrändhet för tjugo år sedan hade han panikångest och generaliserad ångest, men vägrade till en början söka hjälp.

– Då var det mera skamligt att prata om psykisk ohälsa, speciellt om man var man. Jag gick hos en mental coach för att det kändes mindre skamligt än att gå till en psykolog.

Susan Billmark tog kontakt med sin mans coach. Han uppmanade henne att ställa mannen inför ett ultimatum: Om du inte börjar gå i terapi tar jag vår dotter med mig och lämnar dig.

– Det gjorde hon till slut, och då brast det för mig. Först då förstod jag allvaret och blev redo att gå i terapi och vi gick också i familjeterapi, säger Mats Billmark.

Han brukade luncha med ett gäng kompisar. När han började tillfriskna märkte han att han ofta kände sig tömd på energi efter lunchträffarna.

Till slut kände han att han inte längre orkade visa upp en fasad inför sina vänner. I lite mindre sammanhang, när han träffade ett par av dem, valde han att berätta hur han mådde.

– Helt plötsligt vågade de också öppna sig. De kunde säga: jamen sådär har jag också känt ibland. När en öppnar sig sänks ribban för de andra. Om vi bara pratar om sport och skvaller kommer vi inte närmare varandra. Vänskapen djupnar när båda vågat öppna sig, säger Mats.

Numera är han totalt öppen om sitt psykiska mående när han föreläser.

– Jag har aldrig fått en negativ kommentar om det – däremot en massa ryggdunkningar, speciellt för att jag som man vågar visa mig sårbar och svag.

Susan och Mats Billmark har gett ut boken Lär dig leva NU i höst. Foto: Anna-Lena Ahlström

Paret vill uppmuntra oss att vara öppna inför varandra, möta andra människor med intresse och nyfikenhet.

– Vi människor är mer lika än olika varandra. Vi borde prata mera om varför vi gör olika val, varför vi reagerar på olika sätt, så att vi kan lära oss av varandra och få mer förståelse för varandra, säger Susan.

De ser stressen som ett av de största grundproblemen i samhället just nu – och den handlar om mer än att bara jobba för mycket.

– Hela ens person blir väldigt egocentrisk när man stressar för att kroppen och hjärnan bara fokuserar på överlevnad. Det gör att vi tappar empatiförmågan för varandra. Vi får mindre och mindre förståelse för varandra vilket gör att det blir större och fler konflikter, säger Susan Billmark.

I den nya boken Lär dig leva NU bjuder paret på 24 små historier ur det verkliga livet.

– Vi vill ge konkreta exempel på hur till exempel stress fungerar. Vi kan känna igen oss i historierna och få en uppfattning om hur vi kan vara och göra i stället, säger Susan.

– Det mesta är sånt vi upplevt själva, eller hört från människor vi kommit i kontakt med, säger Mats.

Fem stresshanteringstips

  • Träna på att varje dag stanna upp och andas ett antal långsamma djupa andetag. Försök att få ner andningen i magen.

  • Rör på dig minst 20 minuter varje dag, helst i dagsljus.

  • Försök vara så närvarande du kan i stunden så ofta du har möjlighet.

  • Ät på regelbundna tider och träna på att äta långsamt.

  • Skapa tid för annat genom att minska ditt slötittande på sociala medier.
Erika Rönngård



Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19