Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

Vi behöver prata med varandra om hur vi mår

livsförändring.

Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans?

9.12.2020 kl. 16:29

– Vi vill få människor att förstå att man kan påverka sitt liv. Man behöver inte vara offer för omständigheterna, säger Susan Billmark.

– Vi lever ju ett vanligt Svensson-liv. Det gör att vi kan fungera som exempel på hur ett vanligt liv kan fungera bättre, säger Mats Billmark.

Mats och Susan Billmark har båda drabbats av utbrändhet för omkring tjugo år sedan.

– Då levde vi väldigt hektiskt. Vi var småbarnsföräldrar, jag var företagare och Susan jobbade heltid. Hjulen snurrade i 200 kilometer i timmen, säger Mats.

På den tiden utgick de från en ganska odefinierad föreställning om hur livet ska se ut.

– Man ska bo i hus och ha bil, båda ska ha jobb, man ska åka utomlands och man ska ha 2,3 barn. Vi hade ingen kunskap om att stanna upp och fundera – lever vi som vi själva vill? Eller lever vi som våra föräldrar, eller som vi ser att grannarna gör? säger Susan Billmark.

När de väl började fundera över hur de ville leva insåg de att de behövde förändra det mesta. Mycket handlade om att ta kontroll över ekonomin – att leva billigare för att få tid att leva.

– Vi hade ett för stort och dyrt hus som vi sålde, och vi sålde våra två nya bilar och köpte en billig begagnad bil. Vi sade upp prenumerationer på tidningar som vi inte hann läsa. Vi var så trötta att vi sällan orkade laga mat, så vi köpte mycket färdigmat. Det blev också dyrt, säger Mats Billmark.

I och med att de först blev sjukskrivna och sedan bytte jobb började de vara hemma mer än tidigare.

– Det gav en helt annan livskvalitet när jag kunde vara hemma på helgerna, säger Mats Billmark.

Paret Billmark har förståelse för att det kan kännas svårt att sätta igång med stora förändringar i livet. De rekommenderar att man låter förändringarna ta tid, tar en sak i taget och börjar med något som känns enkelt.

–Hitta något i ditt liv som känns för kostsamt, eller ett val som inte grundat sig i din egen magkänsla. Ersätt det med något annat: något som är enkelt, och se vad som händer. Vi inbillar oss ofta att olika hemska saker ska hända, men de gör sällan det, säger Susan Billmark.

– När man märker att en liten förändring ledde till något gott ger det energi och stimulans att fortsätta med lite större förändringar, säger Mats Billmark.

– Nyckeln är också att man är snäll mot sig själv. Gå inte in i rollen av ”jag klarar inte av det här”, säger Susan Billmark.

Vi kanske är rädda för vad andra människor ska tro om oss om vi väljer att leva enligt våra egna prioriteringar.

– Men människor tror inte så mycket och tycker inte så mycket, de har fullt upp med sina egna liv, säger Susan Billmark.

– Vi människor tycker att det är jättejobbigt att förändra saker, men ska det hända något i ens liv är det just det man måste göra. Det tar tid att förlika sig med den insikten – men också att förstå vad man ska förändra och hur, säger Susan Billmark.

När en öppnar sig vågar andra också

Många människor är rädda för att berätta hur de mår och tala om sina känslor. Det var Mats Billmark också. När han drabbades av utbrändhet för tjugo år sedan hade han panikångest och generaliserad ångest, men vägrade till en början söka hjälp.

– Då var det mera skamligt att prata om psykisk ohälsa, speciellt om man var man. Jag gick hos en mental coach för att det kändes mindre skamligt än att gå till en psykolog.

Susan Billmark tog kontakt med sin mans coach. Han uppmanade henne att ställa mannen inför ett ultimatum: Om du inte börjar gå i terapi tar jag vår dotter med mig och lämnar dig.

– Det gjorde hon till slut, och då brast det för mig. Först då förstod jag allvaret och blev redo att gå i terapi och vi gick också i familjeterapi, säger Mats Billmark.

Han brukade luncha med ett gäng kompisar. När han började tillfriskna märkte han att han ofta kände sig tömd på energi efter lunchträffarna.

Till slut kände han att han inte längre orkade visa upp en fasad inför sina vänner. I lite mindre sammanhang, när han träffade ett par av dem, valde han att berätta hur han mådde.

– Helt plötsligt vågade de också öppna sig. De kunde säga: jamen sådär har jag också känt ibland. När en öppnar sig sänks ribban för de andra. Om vi bara pratar om sport och skvaller kommer vi inte närmare varandra. Vänskapen djupnar när båda vågat öppna sig, säger Mats.

Numera är han totalt öppen om sitt psykiska mående när han föreläser.

– Jag har aldrig fått en negativ kommentar om det – däremot en massa ryggdunkningar, speciellt för att jag som man vågar visa mig sårbar och svag.

Susan och Mats Billmark har gett ut boken Lär dig leva NU i höst. Foto: Anna-Lena Ahlström

Paret vill uppmuntra oss att vara öppna inför varandra, möta andra människor med intresse och nyfikenhet.

– Vi människor är mer lika än olika varandra. Vi borde prata mera om varför vi gör olika val, varför vi reagerar på olika sätt, så att vi kan lära oss av varandra och få mer förståelse för varandra, säger Susan.

De ser stressen som ett av de största grundproblemen i samhället just nu – och den handlar om mer än att bara jobba för mycket.

– Hela ens person blir väldigt egocentrisk när man stressar för att kroppen och hjärnan bara fokuserar på överlevnad. Det gör att vi tappar empatiförmågan för varandra. Vi får mindre och mindre förståelse för varandra vilket gör att det blir större och fler konflikter, säger Susan Billmark.

I den nya boken Lär dig leva NU bjuder paret på 24 små historier ur det verkliga livet.

– Vi vill ge konkreta exempel på hur till exempel stress fungerar. Vi kan känna igen oss i historierna och få en uppfattning om hur vi kan vara och göra i stället, säger Susan.

– Det mesta är sånt vi upplevt själva, eller hört från människor vi kommit i kontakt med, säger Mats.

Fem stresshanteringstips

  • Träna på att varje dag stanna upp och andas ett antal långsamma djupa andetag. Försök att få ner andningen i magen.

  • Rör på dig minst 20 minuter varje dag, helst i dagsljus.

  • Försök vara så närvarande du kan i stunden så ofta du har möjlighet.

  • Ät på regelbundna tider och träna på att äta långsamt.

  • Skapa tid för annat genom att minska ditt slötittande på sociala medier.
Erika Rönngård



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39