Diakoniarbetare Irina Lemberg konstaterar att pengar bara är en del av det stöd människor behöver.
Diakoniarbetare Irina Lemberg konstaterar att pengar bara är en del av det stöd människor behöver.

Irina Lemberg: I år kan vi ge mer än vi brukar

Borgå.

Kyrkan har fått över fyra miljoner euro extra att dela ut på grund av coronan. I Borgå blir pengarna bland annat till köpkort för dem som har det svårt ekonomiskt.

9.12.2020 kl. 00:00

– I Borgå ger vi som vi brukar köpkort till enskilda eller familjer. Men i år kan vi ge mer än vi brukar, säger diakoniarbetare Irina Lemberg.

Det är Undervisnings- och kulturministeriet som beviljat 4,4 miljoner till diakoniarbete. Ansökan gjordes av Kyrkostyrelsen, och pengarna kan användas fram till den 30 juni nästa år. Vilken andel av potten som församlingarna får avgörs utgående från invånarantalet på orten.

– Planen är också att vi ska dela ut färdiga matportioner till barnfamiljer i mellandagarna, vid församlingens lokaler i några bostadsområden. Men allt är i planeringsskedet än.

Det är inte ovanligt att barn går hungriga under långa ledigheter.

– Om människor är trötta, deprimerade eller arbetslösa är det inte lätt att orka. Att barn går hungriga kan vara ett symptom på att föräldrarna mår dåligt. Oftast finns det någon bakomliggande orsak, och det kan vara familjer som länge varit i en svår situation.

Är tröskeln för hög?

Irina Lemberg konstaterar att det inte dykt upp fler eller nya som sökt hjäp via diakonin i Borgå, trots coronatiderna.

– Det har fått mig att fundera på om det här har drabbat sådana som inte är vana vid att söka stöd någonstans? Sådana som inte vet var de ska söka hjälp? Eller är tröskeln så hög att de inte vill stiga över den?

Diakoniarbetarna vill nå ut med att hjälp finns.

– Det är en utmaning för oss. Vi försöker annonsera och informera via barn- och ungdomsarbetet och familjerådgivningen, men det kräver alltid en viss finkänslighet.

En annan utmaning är att också se till människors behov av att ge ekonomiska bidrag.

Det är vår blinda fläck. Vi kan inte annonsera om att enskilda människor kan donera till vår diakonifond utan att ha ett insamlingstillstånd.

Många av oss räknar med att ha ett visst materiellt välstånd.

– Vi är vana vid att om vi jobbar och är duktiga så får vi något för det. Men om vi inte får eller kan jobba? Då måste vi hitta trygghet i något annat.

I drabbade familjer tror hon att ovissheten är tyngst.

– Om man är permitterad eller arbetslös till exempel. När tar det slut? När får jag jobba igen? Ingen kan säga säkert.

Pengar är endast en del av det stöd människor behöver.

– Det kristna budskapet ”blott en dag” är inte så enkelt när man är hårt drabbad. Jag hoppas vi kollektivt kan stöda varandra, signalera att det ordnar sig, att vi är många, att vi tar hand om varandra.

Ulrika Hansson



Samhälle. Representanterna för Kyrkans Utlandshjälp betonade att inga omständigheter rättfärdigar att humanitära mål beskjuts. 16.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Benjamin Sandell och Fredrik Kass har varit med i planeringsgruppen för Disciple 17.

disciple. Konferens för unga vuxna bjuder på möten över språkgränser och tips för ett nytt år och en vardag i Jesus fotspår. 17.1.2017 kl. 12:46

Analys. Kyrkpressen publicerar nu i sin helhet den artikel av John Vikström om kvinnan och prästämbetet som först ingick i Teologisk Tidskrift 5–6/2016. 18.1.2017 kl. 00:00
Allt med att vara präst känns naturligt för Camilla Brunell. Utom byråkratin.

profilen. Porträttet av sig själv i prästkläder har Camilla Brunell på skrivbordet för att påminna om sin nya roll: Nu är hon präst. Men vägen dit har inte varit rak och hon har sett döden i vitögat. 12.1.2017 kl. 09:00

förföljelse. Fler kristna dödades för sin tro 2016 än året tidigare. 16.1.2017 kl. 13:17

etik. – Vi måste få upp ögonen för verkligheten bakom de etiska teorierna, säger Carolin Ahlvik-Harju som har disputerat på funktionsnedsättningar, fosterdiagnostik och människovärde. 11.1.2017 kl. 13:59