Mari Nurmi har tillbringat många timmar på färja för att nå ut till de barn som går i församlingens klubbar.

Barn behöver kravlös samvaro

Väståboland.

Mari Nurmi har jobbat i tre år med barn i skärgården. Nu väntar nytt jobb i Åbo. – Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta, säger hon.

9.12.2020 kl. 00:00

Barn- och ungdomsarbetsledare Mari Nurmi sitter på färjan på väg till Houtskär när hon blir intervjuad. Hon har delat sin tid mellan Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö under tre års tid.

Hur ser en vanlig dag ut när du jobbar i skärgården?

– Jag planerar en ganska full dag nu när jag ska till Houtskär. Jag besöker dagiset en gång i månaden, berättar en bibelberättelse och så sjunger vi. Sedan har jag juniorklubb där vi till exempel bakar, pysslar, leker och äter mellanmål. Barnen får vara med och planera vad vi ska göra under året.

Sammanlagt 60 barn träffar hon i alla de klubbar som ordnas i skärgården, och församlingen har ett gott samarbete med alla skärgårdsskolor. Församlingens verksamhet är efterfrågad och omtyckt.

– Om man ser till hur många barn som går i skolorna i skärgården så är det en hög procent som deltar i församlingens verksamhet.

Hon tror inte att det i första hand beror på att det ordnas lite program överlag.

– I Nagu finns bland annat idrott, konst, musik och stadens barn- och ungdomsverksamhet. Jag tror att det som lockar med församlingens verksamhet är att man får komma precis som man är, det krävs inget extra. Du behöver inte ha olika talanger för att delta. Barn behöver en plats där de kan leka och vara sig själva.

I och med att Mari Nurmi i början inte kände till alla lokala ställen har barnen ryckt in.

– Jag visste inte var man kan simma i Korpo centrum, så barnen fick visa mig. Man ser på barnen att de är stolta över det de har. Sällan märker man en sådan stolthet i större städer. På Iniö visade barnen mig en utsiktsplats uppe på berget där man kan se ända till Åland.

Storstan väntar

Det blir svårt att lämna barnen när Mari Nurmi efter årsskiftet börjar jobba i Åbo svenska församling.

– En del vet om att jag är på väg, och de tycker inte om det. Vi har lärt känna varandra väldigt bra. Jag har förklarat att det inte är något fel på dem, utan att det är den långa arbetsvägen det beror på. Och de förstår att det är lång väg.

Mari Nurmi är bosatt i Pargas och när hon blir ungdomsarbetsledare i Åbo svenska församling förkortas arbetsvägen betydligt.

– Och så kommer jag att ha ett arbetslag närmare mig, och ett team med den andra ungdomsarbetsledaren. Ett eget team har jag saknat en aning i och med att jag jobbar för fyra olika kapellförsamlingar.

I Åbo kommer hon att ha ansvar för arbetet med barnfamiljer och barn i lågstadieåldern samt en del konfirmandarbete. Arbetet med barn ser hon som ganska allmängiltigt.

– Barn är barn vart man än går, de vill bli sedda och bemötta.

Mari Nurmi

  • Intressen: Fotografering och matlagning.
  • Livsmotto: Att försöka hitta något som gör en nöjd, den livsglädjen smittar av sig.
  • Känner sig mest hemma vid vattnet. Jag är uppvuxen i Lojo vid en stor sjö, och varje dag vistas jag vid havet i Pargas.
Ulrika Hansson



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39