Sofie Björkgren-Näse ville göra en kalender som får människor att längta efter att öppna nästa lucka

adventskalender.

För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse.

2.12.2020 kl. 10:05

– Jag har själv alltid haft adventskalendrar. Jag tycker om spänningen inför öppnandet av nästa lucka.

Den spänningen har hon tagit fasta på när hon skapat årets adventskalender.

– Jag ville skapa en kalender som får människor att vilja öppna första luckan – och sedan vilja fortsätta.

Adventskalendern skulle delas ut i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt som en gåva från de lokala församlingarna. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. Läs mera här.




Vad är det som gör att du är så fascinerad av bokstäver?

– Jag förstår det inte helt och hållet själv. Men jag minns att en vän som för tio år sedan gick på designskola i Stockholm berättade att de just då höll på med typografi. Det sög till i hjärtat på mig och jag kände att det vill jag också göra. Jag har alltid varit fascinerad av att rita och förstå förhållandet mellan två bokstäver och hur de matchar varandra.

Årets kalender har hon skapat genom att lyfta ett ord per lucka. Innehållet i varje lucka består av två delar – dagens ord på insidan av den öppnade luckan och en kort text som anknyter till ordet.

Rent konkret betyder det att hon jobbat med tre gånger 27 ord, eftersom årets kalender har 27 luckor och eftersom hon även textat orden till de finska och engelska kalendrarna.

Sofie Björkgren-Näse har även skrivit de svenska texterna.

– Det har varit fint att bolla med de andra skribenterna. Alla kalendrar har sin egen ton eftersom vi alla lagt in vår personliga stämning i texterna.

Temat för årets kalender är klassiskt i dessa sammanhang: julgran

– Det satte igång min kreativitet. Jag ville hitta ett sätt att närma mig temat som inte var så traditionellt. Men i och med att jag ritar ord har jag inte känt att jag behövt hitta på nya sätt att rita de traditionella bilderna kring jul och advent.

Hon jobbar mycket analogt, tecknar för hand och jobbar sedan vidare med bilderna på dator.

– Jag har fått jobba mycket mer med färg än jag gjort tidigare. För mig har det varit jätteroligt att utgående från något handgjort få jobba fram strukturer och mönster och sånt.

Riv av luckorna!

Hon hoppas att adventskalendern ska kunna sprida lite glädje under en adventstid som ser ut att bli annorlunda i år.

– Tröst och inspiration är väl vad jag hoppas kunna ge. Och så lite av den traditionella ivern att få öppna en lucka varje dag. Egentligen är det så enkelt, det finns inte så mycket psykologi bakom det. Det finns en barnslig iver i det, både för barn och vuxna.

– Kalendern är främst riktad till vuxna, men jag vet att både mina egna barn och mina kompisars barn är fascinerade av bokstäver.

Tanken är också att man ska kunna riva av luckorna och använda dem till något – till exempel som bokmärken eller julgranspynt.

– Det var en tanke med att bokstavsillustrationen är på insidan av luckdörren, då kan man använda dem på flera sätt.

Sofie Björkgren-Näse har också gjort några instruktionsvideor som man kan se på sociala medier om man själv vill testa lettering och bokstavsillustration.

– Det är lite nörderi från mitt håll som jag sedan utvecklat till ett yrke. Det här är något av det roligaste jag vet, så det skulle vara fint om jag kunde inspirera någon annan.

Sofie Björkgren-Näse

Bor i Stockholm, kommer ursprungligen från Kronoby i Österbotten.

Bokstavsillustratör som bland annat visar sina alster på instagramkontot @fialottajanssondesign.

Text: Erika Rönngård
Foto: Erika Gerdemark


profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36