– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras, säger Joel Halldorf.
– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras, säger Joel Halldorf.

Joel Halldorf i ny bok: ”Religiösa människor har inte monopol på andliga erfarenheter”

Bok.

– Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf.

26.11.2020 kl. 14:14


Den svenska teologen och författaren Joel Halldorf har skrivit boken ”Gud: Jakten”, som försöker gå i dialog med den andliga längtan som finns i vår tid.

– Sverige beskrivs ibland som världens mest sekulariserade land, men det betyder inte att här saknas tro och helighetslängtan. Detta finns över allt, och det tar sig uttryck i allt från en jakt på extatiska erfarenheter till konsumtion och nationalism. Det är detta jag försöker få fatt i, förklarar Joel Halldorf.



Vi lever i en tidsålder som kallas ”gudlös och materialistisk”, ändå tycks människor drabbas av existentiell svindel. Varför?

– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras. Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Men vi är ”homo adorans”: den dyrkande varelsen.



Hur skulle du förklara ”en gränserfarenhet” för en som inte alls tror på Gud?

– Jag tror som sagt att även människor som inte kallar sig religiösa har sådana erfarenheter. Faktum är att om man studerar litteratur, konst, musik eller film så ser man att där finns gott om beskrivningar av andliga erfarenheter utanför de traditionella religionerna. Vad jag syftar på är sådana där ögonblick när kosmos ställer ett fönster på glänt, och man anar något av evigheten bortom tiden.



Vad vill titeln på din bok,”Gud: Jakten”, säga oss?

– Jag skriver om gudslängtan, och jag hävdar att den moderna människans sökande efter Gud har formen av en jakt. Vi jagar, aningen rastlöst, efter det heliga. Det märks inte minst i det växande intresset för starka upplevelser, det forskarna kallar för ”peak experiences”. Hit hör både dramatiska väckelsemöten i karismatisk stil, men också arenarock, droger och idrottsupplevelser. Jag ser jakten som ett tecken på vår längtan, men samtidigt vill jag uppmuntra till ett mer tålmodigt och stillsamt sökande. Vi behöver öva oss att finna den Gud som alltid är närvarande, oavsett var vi är.



Hur känns det att ge ut en bok på ett sekulärt humanistiskt förlag?

– Det var väldigt roligt! De uppmuntrade mig hela vägen, både att skriva om andlighet och existentiellt sökande och att resonera teologiskt.



»Vi är civiliserat oense, vilket bara det är en bra sak i en så polariserad tid som vår.«




Du och förlagschefen för Fri Tanke, Christer Sturmark, ”förenas i insikten att existentiell reflektion, oavsett livsåskådning, är oerhört mycket bättre än likgiltighet och nihilism”. Berätta mer!

– Jag och Christer Sturmark har olika uppfattningar om en del saker, men vi förenas i frågorna. Vi har samtalat mycket, både på scen och privat, och respekterar varandras olikheter. Vi är civiliserat oense, vilket bara det är en bra sak i en så polariserad tid som vår. Sedan är båda intresserade av frågor som rör sanning och mening, liksom av andliga erfarenheter.



Du ger tre handfasta andliga råd i slutet av boken. De är inte speciellt specifikt kristna råd. Vill du kort berätta om dem?

– De tre råd jag ger handlar om att uppmuntra människor att utveckla vanor och finna gemenskaper för andlig fördjupning. Själv är jag ju kristen, och skulle gärna se att fler började be och gå i kyrkan. Men för den som tycker att det skulle vara främmande är det en god sak om han eller hon söker andlig fördjupning. Att man börjar gå den vägen, och så får man se vart den för en. Det är viktigt för oss som människor att inte ignorera den här delen av oss.



Du tycker att högmodet och rädslan är de mest förödande lasterna för människan i allmänhet och för det andliga äventyret i synnerhet. Kan du berätta varför du tycker det?

– Vilken bra fråga! Jag tänker att de här lasterna är så allvarliga bland annat för att de gör oss passiva. Högmodet har den effekten eftersom det får oss att tro att vi redan vet allt och inte behöver utforska mer. Vi förväxlar oss själva med Gud, och tror att vi har hela kunskapen och kan frälsa oss själva. Rädslan får oss att stänga fönstret mot världen och sluta oss i oss själva. Vi vågar oss inte ut på den omtumlande resan mot Gud. Båda kortsluter med andra ord vårt andliga sökande, vår naturliga rörelse mot Gud.

Christa Mickelsson


Kerstin Storvall är Nykarlebybo sedan 1994, men växte upp i Kronoby.
–  Jag var väldigt aktiv i församlingen där. Kyrkans Ungdom var mitt andliga hem.

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53
I början av oktober väntar Johan Westerlund på att få se en fullsatt kyrka – äntligen!

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38
Biskop Bo-Göran Åstrand

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28
Två av byggnaderna på Mataskär är skyddade.

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15
Bo-Göran Åstrand, Mia Anderssén-Löf och Krister Mård träffades i söndags.

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45
När Sofia Torvalds inte klarade av att be började hon formulera böner på ett nytt sätt.

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18
Johan Candelin är lättad över att nu kunna lämna rättegången bakom sig.

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56
Sonja Jakobsson är studentpräst i Helsingfors, tisdagar på Hanken och torsdagar på Arcada. Från årsskiftet även på Soc&kom och Helsingfors universitet.

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52
Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten.
– Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19
Mårten Wallendahl fick anledning att tänka igenom livet när han drabbades av blodförgiftning och hjärtoperation.

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37
Alla som vill – inte bara ålänningar – är välkomna med i bönegruppen på Facebook.

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45
Oskar är som vilken lillebror som helst i storasyster Iris värld. – Hon tror att alla bebisar går jättemycket till doktorn, säger Erika Boije.

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13
Mötena i domkapitelssalen brukar blir långa, säger biskopen. Det beror på att han vill ge alla tid att tänka färdigt.

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12
Miragha Sediqi och den afghankristna föreningen försöker hjälpa sina landsmän i en svår situation. Miragha Sediqi är nyckelsmed i Jakobstad.

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

Carolina Lindström torde bli kyrkoherde i Saltviks församling. Nu har hon fått grönt ljus från domkapitlet, men församlingen fattar beslutet.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00