Gör vårt lekfulla test så får du reda på vilken slags adventsfirare du är!

advent.

Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker?

26.11.2020 kl. 13:37

1. Vilken slags adventsljusstake har du?

A) En jag ärvt av min mormors mormors mor.

B) Jag har en hel låda med ljusstakar, har aldrig brytt mig om att rensa ur den.

C) Jag minns inte hur den såg ut …

D) En med ljus i regnbågens alla färger.

E) Jag tillverkar en ny varje år.



2. Vad betyder Hosianna-psalmen för dig?

A) Den är startskottet för adventstiden, så har det ju alltid varit.

B) Den är lite svår att förstå, men en mysig tradition.

C) Hur låter den?

D) Jag tycker att man kunde förnya adventspsalmerna lite. Man måste väl inte alltid börja från början av psalmboken bara för att julen närmar sig?

E) Jag tränar på andra stämman tills den sitter helt rätt och tvingar resten av familjen att sjunga första stämman.



3. Hur ska glöggen drickas?

A) Varm, spetsad, med russin och flagad – absolut inte hel –mandel. Så har vi alltid gjort i vår släkt.

B) Helst varm, men kall funkar också.

C) Kan man få kaffe istället?

D) Jag brukar leta bland de nya glöggsmakerna efter de kombinationer som låter mest spännande.

E) Egenkryddad glögg ska det vara. Jag brukar ha i enbär som jag plockar i ytterskärgåren under vår sista höstseglats.



4. Vad gör du när det visar sig att din adventsstjärna i papper, som brukar hänga i fönstret, blivit sönderriven av katten?

A) Jag snäser åt katten, drar på mig munskydd och spurtar i väg till närmsta affär för att köpa en ny stjärna.

B) Jag tänder en massa levande ljus i stället, kryper ner under filten och ringer en god vän och berättar om vår busiga katt.

C) Jag tänker: Skönt, då slapp man den dammsamlaren.

D) Jag riggar upp en pannlampa i fönstret i stället. Ljus som ljus.

E) Jag slår upp mitt senaste nummer av Lantliv och en beskrivning på hur man gör sin egen adventsstjärna, sedan börjar jag skissa.



5. Hur brukar du göra med julklapparna?

A) Det viktigaste är att skriva rim till dem. för så har vi alltid gjort. Jag är också noga med att använda lack – vi har ett så fint sigill som gått i arv i vår familj.

B) Jag brukar inte stressa så mycket över dem. Det viktigaste är ju att vara tillsammans och njuta!

C) Jag är ju tvungen att köpa något till mamma. Det får bli ett par tofflor i år igen.

D) I år kommer jag att ge alla en kram och massage. Folk är ju svältfödda på beröring efter det här coronaåret!

E) I år har jag valt grangrönt och silver som temafärger för paketen. Jag ska plocka färska grankvistar och göra små buketter av gran och mistel som jag knyter ovanpå paketen med hjälp av ett supersnyggt snöre som är gjort på hampa. De kommer att dofta så gott också!



6. När tycker du att det är okej att lyssna på julmusik?

A) Aldrig före första advent.

B) När höstmörkret börjar kännas för tungt.

C) Jag lyssnar aldrig aktivt på julmusik, men det är ju svårt att undvika den helt och hållet.

D) Vissa år till midsommar, andra år inte alls.

E) Närhelst man behöver komma i stämning för att kunna planera årets juldekorationer.



7. Hur ser dina mattraditioner ut veckorna före jul?

A) Vi brukar alltid baka pepparkakor till första advent, vi har alltid lussebullar till lucia (och recepten har gått i arv) och sedan har jag en hel receptbok full med julmatsrecept. Det är så viktigt att ingenting, absolut ingenting vi brukat ha, saknas på julbordet.

B) Det viktigaste är konfekten. Jag brukar krypa upp i soffan, lyssna till julmusik och äta upp en hel ask. Mögelost på pepparkaka är också ett måste – så länge jag inte måste baka själv!

C) Jag låter inte julen rubba mitt ätande. Det där eviga julbordet tvingas ju ändå på en i någon form. Samma vattniga kålrotslåda varje år.

D) I år har jag tänkt att julbordet ska inspireras av mat från Mellanöstern. Jesus var ju också från Mellanöstern, så det passar precis!

E) I år har jag fått tag på en hel del nya, spännande recept. Jag har redan bakat tre versioner av en pepparkakscheese-cake. Jag har beställt särskilda julostar från en liten affär som importerar ostar som man inte får tag på någon annanstans. Jag har också några riktigt häftiga sillrecept som jag småningom ska ta itu med. Julknäcke-fabriken är i full gång redan!




FACIT

Flest A-svar = Adventskonservativ

Advent och jul är traditionernas högtid. Du är väldigt fäst vid olika julföremål som gått i arv i din familj. Du vill helst att allt ska vara likadant som det alltid varit – det får dig att känna dig trygg, och dessutom kräver också barnen att det ska vara precis som det alltid varit. Din värsta mardröm skulle vara att tvingas fira jul utomlands. Hu!



Flest B-svar = Adventsnjutare

Du tycker att advent är en av de bästa tiderna på året. Du älskar nostalgin, sångerna, dofterna och smakerna som är förknippade med julen. Det behöver inte vara perfekt, det får vara lite damm i hörnen. Tvärtom tycker du att decembermörkret är den perfekta ursäkten att ta det lugnt och skämma bort dig själv.



Flest C-svar = Adventsagnostiker

Advents- och jultiden gör dig ofta uppgiven. Måste det vara så mycket hallå och måste vi verkligen fira det här i år igen? Men i ärlighetens namn händer det ändå att du får lite feeling och uppskattar en julsång eller två. Och en konfektask kan man ju alltid ta emot.



Flest D-svar = Adventsliberal

Du tycker att det är tråkigt att följa traditioner bara för traditionernas skull och tänker gärna nytt och kreativt. Varför ska man göra precis som alla andra och som man gjort förr bara för att det drar ihop sig till jul?



Flest E-svar = Adventspresterare

Du är perfektionist på livets alla områden, och det gäller naturligtvis också julen. Varför stanna för halvmesyrer? Och köpt julmat smakar inte alls som hemlagad. Du gillar att briljera med det där lilla extra, det som ingen annan fått till. Och alla lovordar ju dig för att du genomfört julen med sådan hängivenhet och skönhet!

KP



FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet