Gör vårt lekfulla test så får du reda på vilken slags adventsfirare du är!

advent.

Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker?

26.11.2020 kl. 13:37

1. Vilken slags adventsljusstake har du?

A) En jag ärvt av min mormors mormors mor.

B) Jag har en hel låda med ljusstakar, har aldrig brytt mig om att rensa ur den.

C) Jag minns inte hur den såg ut …

D) En med ljus i regnbågens alla färger.

E) Jag tillverkar en ny varje år.



2. Vad betyder Hosianna-psalmen för dig?

A) Den är startskottet för adventstiden, så har det ju alltid varit.

B) Den är lite svår att förstå, men en mysig tradition.

C) Hur låter den?

D) Jag tycker att man kunde förnya adventspsalmerna lite. Man måste väl inte alltid börja från början av psalmboken bara för att julen närmar sig?

E) Jag tränar på andra stämman tills den sitter helt rätt och tvingar resten av familjen att sjunga första stämman.



3. Hur ska glöggen drickas?

A) Varm, spetsad, med russin och flagad – absolut inte hel –mandel. Så har vi alltid gjort i vår släkt.

B) Helst varm, men kall funkar också.

C) Kan man få kaffe istället?

D) Jag brukar leta bland de nya glöggsmakerna efter de kombinationer som låter mest spännande.

E) Egenkryddad glögg ska det vara. Jag brukar ha i enbär som jag plockar i ytterskärgåren under vår sista höstseglats.



4. Vad gör du när det visar sig att din adventsstjärna i papper, som brukar hänga i fönstret, blivit sönderriven av katten?

A) Jag snäser åt katten, drar på mig munskydd och spurtar i väg till närmsta affär för att köpa en ny stjärna.

B) Jag tänder en massa levande ljus i stället, kryper ner under filten och ringer en god vän och berättar om vår busiga katt.

C) Jag tänker: Skönt, då slapp man den dammsamlaren.

D) Jag riggar upp en pannlampa i fönstret i stället. Ljus som ljus.

E) Jag slår upp mitt senaste nummer av Lantliv och en beskrivning på hur man gör sin egen adventsstjärna, sedan börjar jag skissa.



5. Hur brukar du göra med julklapparna?

A) Det viktigaste är att skriva rim till dem. för så har vi alltid gjort. Jag är också noga med att använda lack – vi har ett så fint sigill som gått i arv i vår familj.

B) Jag brukar inte stressa så mycket över dem. Det viktigaste är ju att vara tillsammans och njuta!

C) Jag är ju tvungen att köpa något till mamma. Det får bli ett par tofflor i år igen.

D) I år kommer jag att ge alla en kram och massage. Folk är ju svältfödda på beröring efter det här coronaåret!

E) I år har jag valt grangrönt och silver som temafärger för paketen. Jag ska plocka färska grankvistar och göra små buketter av gran och mistel som jag knyter ovanpå paketen med hjälp av ett supersnyggt snöre som är gjort på hampa. De kommer att dofta så gott också!



6. När tycker du att det är okej att lyssna på julmusik?

A) Aldrig före första advent.

B) När höstmörkret börjar kännas för tungt.

C) Jag lyssnar aldrig aktivt på julmusik, men det är ju svårt att undvika den helt och hållet.

D) Vissa år till midsommar, andra år inte alls.

E) Närhelst man behöver komma i stämning för att kunna planera årets juldekorationer.



7. Hur ser dina mattraditioner ut veckorna före jul?

A) Vi brukar alltid baka pepparkakor till första advent, vi har alltid lussebullar till lucia (och recepten har gått i arv) och sedan har jag en hel receptbok full med julmatsrecept. Det är så viktigt att ingenting, absolut ingenting vi brukat ha, saknas på julbordet.

B) Det viktigaste är konfekten. Jag brukar krypa upp i soffan, lyssna till julmusik och äta upp en hel ask. Mögelost på pepparkaka är också ett måste – så länge jag inte måste baka själv!

C) Jag låter inte julen rubba mitt ätande. Det där eviga julbordet tvingas ju ändå på en i någon form. Samma vattniga kålrotslåda varje år.

D) I år har jag tänkt att julbordet ska inspireras av mat från Mellanöstern. Jesus var ju också från Mellanöstern, så det passar precis!

E) I år har jag fått tag på en hel del nya, spännande recept. Jag har redan bakat tre versioner av en pepparkakscheese-cake. Jag har beställt särskilda julostar från en liten affär som importerar ostar som man inte får tag på någon annanstans. Jag har också några riktigt häftiga sillrecept som jag småningom ska ta itu med. Julknäcke-fabriken är i full gång redan!




FACIT

Flest A-svar = Adventskonservativ

Advent och jul är traditionernas högtid. Du är väldigt fäst vid olika julföremål som gått i arv i din familj. Du vill helst att allt ska vara likadant som det alltid varit – det får dig att känna dig trygg, och dessutom kräver också barnen att det ska vara precis som det alltid varit. Din värsta mardröm skulle vara att tvingas fira jul utomlands. Hu!



Flest B-svar = Adventsnjutare

Du tycker att advent är en av de bästa tiderna på året. Du älskar nostalgin, sångerna, dofterna och smakerna som är förknippade med julen. Det behöver inte vara perfekt, det får vara lite damm i hörnen. Tvärtom tycker du att decembermörkret är den perfekta ursäkten att ta det lugnt och skämma bort dig själv.



Flest C-svar = Adventsagnostiker

Advents- och jultiden gör dig ofta uppgiven. Måste det vara så mycket hallå och måste vi verkligen fira det här i år igen? Men i ärlighetens namn händer det ändå att du får lite feeling och uppskattar en julsång eller två. Och en konfektask kan man ju alltid ta emot.



Flest D-svar = Adventsliberal

Du tycker att det är tråkigt att följa traditioner bara för traditionernas skull och tänker gärna nytt och kreativt. Varför ska man göra precis som alla andra och som man gjort förr bara för att det drar ihop sig till jul?



Flest E-svar = Adventspresterare

Du är perfektionist på livets alla områden, och det gäller naturligtvis också julen. Varför stanna för halvmesyrer? Och köpt julmat smakar inte alls som hemlagad. Du gillar att briljera med det där lilla extra, det som ingen annan fått till. Och alla lovordar ju dig för att du genomfört julen med sådan hängivenhet och skönhet!

KP



Bland annat här på Vasagatan 4 i Helsingfors äger stiftelsen en lägenhet. 
FOTO: KP-ARKIV

En kyrklig stiftelsedoldis erbjuder sponsrat boende. Men eftersom stiftelsen tidigare inte ställt skriftliga krav på hyresgästerna har man i dag en hyresverksamhet som inte motsvarar stiftelsens ändamål. 14.3.2013 kl. 09:00

Den vita röken signalerade valet av Jorge Mario Bergoglio, ärkebiskop i Buenos Aires, till ny påve. 13.3.2013 kl. 21:59

Kyrkoherdarna i Helsingfors tar avstånd från osund andlighet. Därför ser de heller ingen möjlighet att för tillfället samarbeta med Pirkko Jalovaara. 14.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Johan Wingborg

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle. 10.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Lars Hedman

Diktarbiskopen Karl-Erik Forssell var frimurare. Biskop John Vikström ställde sig negativ till präster som frimurare men ändrade sig. Biskop Björn Vikström är inte frimurare men en välkommen gäst hos orden. Men kritiken lever kvar. 8.3.2013 kl. 16:16

Tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå stift har sökts av Lars-Eric Henricson. 8.3.2013 kl. 15:14
(FOTO: Uppsala universitet)

Välfärdsstatens avreglering skapar nya och oväntade konstellationer. Kyrkans roll i samhället blir allt viktigare. 8.3.2013 kl. 16:05

Kyrkoherdekonferensen i Helsingfors diskuterade på tisdagen hur de ska ställa sig till fenomen som de omdiskuterade Jalovaarakvällarna. 7.3.2013 kl. 10:21
De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. (FOTO: Ida Sundberg)

De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. Det här är fortfarande en politiskt obekväm sanning. Men nu finns journalister som vill bryta tystnaden, skriver teologen och författaren Svante Lundgren. 7.3.2013 kl. 10:03
Skådespelaren oskar Pöysti brottas i monologen Tröst med både egna och andras frågor om livets mening och meningslöshet.(FOTO: Tomas von Martens)

Vårens turnépjäs på teater Viirus är ett personligt samtal om tro och tvivel, om behovet av mening, om kyrkans identitetskris och om ett samhälle som slutar tala om de viktiga existentiella frågorna. 7.3.2013 kl. 09:42
Om livet har trasslat ihop sig erbjuder kyrkan själavård som ett sätt att komma på fötter igen.

Att möta någon som har det svårt och hjälpa denne att komma på fötter igen är något som kyrkan prioriterar. KP ringde upp fem församlingar som alla svarade att de vid behov genast var beredda att ordna ett samtal. 3.3.2013 kl. 09:00

I dag kom Lärkullastiftelsen och Retreatstiftelsen överens om att ingå ett samarbetsavtal om att anställa en person som marknadsför och utvecklar retreatverksamheten i Svenskfinland. 1.3.2013 kl. 15:24

Sixten Ekstrand, Tomas Ray och Helene Liljeström söker direktorstjänsten för den svenska enheten vid Kyrkostyrelsen. 1.3.2013 kl. 15:22
Retreatgården Snoan ligger i Lappvik i västra Nyland.

Märta Sohlbergs bostad stod tom i fyra år efter hennes död och inbringade inga pengar. Nu är den såld. Vissa år har stiftelsens utdelning varit mycket knapp. 1.3.2013 kl. 08:46
Gita Lindgren saknar gemenskapen och sammanhållningen som en gång fanns inom kyrkan (FOTO: Nina Österholm)

Förr måste man veta sin plats i brukssamhällen. Vilka jobb man kan söka, vilka barn som kan leka tillsammans. Gita Lindgren lärde sig tidigt vilka koder som gällde bland arbetarna i Dalsbruk men också att knopar och segling kan förena långt över gränserna. 28.2.2013 kl. 12:14

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14