Gör vårt lekfulla test så får du reda på vilken slags adventsfirare du är!

advent.

Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker?

26.11.2020 kl. 13:37

1. Vilken slags adventsljusstake har du?

A) En jag ärvt av min mormors mormors mor.

B) Jag har en hel låda med ljusstakar, har aldrig brytt mig om att rensa ur den.

C) Jag minns inte hur den såg ut …

D) En med ljus i regnbågens alla färger.

E) Jag tillverkar en ny varje år.



2. Vad betyder Hosianna-psalmen för dig?

A) Den är startskottet för adventstiden, så har det ju alltid varit.

B) Den är lite svår att förstå, men en mysig tradition.

C) Hur låter den?

D) Jag tycker att man kunde förnya adventspsalmerna lite. Man måste väl inte alltid börja från början av psalmboken bara för att julen närmar sig?

E) Jag tränar på andra stämman tills den sitter helt rätt och tvingar resten av familjen att sjunga första stämman.



3. Hur ska glöggen drickas?

A) Varm, spetsad, med russin och flagad – absolut inte hel –mandel. Så har vi alltid gjort i vår släkt.

B) Helst varm, men kall funkar också.

C) Kan man få kaffe istället?

D) Jag brukar leta bland de nya glöggsmakerna efter de kombinationer som låter mest spännande.

E) Egenkryddad glögg ska det vara. Jag brukar ha i enbär som jag plockar i ytterskärgåren under vår sista höstseglats.



4. Vad gör du när det visar sig att din adventsstjärna i papper, som brukar hänga i fönstret, blivit sönderriven av katten?

A) Jag snäser åt katten, drar på mig munskydd och spurtar i väg till närmsta affär för att köpa en ny stjärna.

B) Jag tänder en massa levande ljus i stället, kryper ner under filten och ringer en god vän och berättar om vår busiga katt.

C) Jag tänker: Skönt, då slapp man den dammsamlaren.

D) Jag riggar upp en pannlampa i fönstret i stället. Ljus som ljus.

E) Jag slår upp mitt senaste nummer av Lantliv och en beskrivning på hur man gör sin egen adventsstjärna, sedan börjar jag skissa.



5. Hur brukar du göra med julklapparna?

A) Det viktigaste är att skriva rim till dem. för så har vi alltid gjort. Jag är också noga med att använda lack – vi har ett så fint sigill som gått i arv i vår familj.

B) Jag brukar inte stressa så mycket över dem. Det viktigaste är ju att vara tillsammans och njuta!

C) Jag är ju tvungen att köpa något till mamma. Det får bli ett par tofflor i år igen.

D) I år kommer jag att ge alla en kram och massage. Folk är ju svältfödda på beröring efter det här coronaåret!

E) I år har jag valt grangrönt och silver som temafärger för paketen. Jag ska plocka färska grankvistar och göra små buketter av gran och mistel som jag knyter ovanpå paketen med hjälp av ett supersnyggt snöre som är gjort på hampa. De kommer att dofta så gott också!



6. När tycker du att det är okej att lyssna på julmusik?

A) Aldrig före första advent.

B) När höstmörkret börjar kännas för tungt.

C) Jag lyssnar aldrig aktivt på julmusik, men det är ju svårt att undvika den helt och hållet.

D) Vissa år till midsommar, andra år inte alls.

E) Närhelst man behöver komma i stämning för att kunna planera årets juldekorationer.



7. Hur ser dina mattraditioner ut veckorna före jul?

A) Vi brukar alltid baka pepparkakor till första advent, vi har alltid lussebullar till lucia (och recepten har gått i arv) och sedan har jag en hel receptbok full med julmatsrecept. Det är så viktigt att ingenting, absolut ingenting vi brukat ha, saknas på julbordet.

B) Det viktigaste är konfekten. Jag brukar krypa upp i soffan, lyssna till julmusik och äta upp en hel ask. Mögelost på pepparkaka är också ett måste – så länge jag inte måste baka själv!

C) Jag låter inte julen rubba mitt ätande. Det där eviga julbordet tvingas ju ändå på en i någon form. Samma vattniga kålrotslåda varje år.

D) I år har jag tänkt att julbordet ska inspireras av mat från Mellanöstern. Jesus var ju också från Mellanöstern, så det passar precis!

E) I år har jag fått tag på en hel del nya, spännande recept. Jag har redan bakat tre versioner av en pepparkakscheese-cake. Jag har beställt särskilda julostar från en liten affär som importerar ostar som man inte får tag på någon annanstans. Jag har också några riktigt häftiga sillrecept som jag småningom ska ta itu med. Julknäcke-fabriken är i full gång redan!




FACIT

Flest A-svar = Adventskonservativ

Advent och jul är traditionernas högtid. Du är väldigt fäst vid olika julföremål som gått i arv i din familj. Du vill helst att allt ska vara likadant som det alltid varit – det får dig att känna dig trygg, och dessutom kräver också barnen att det ska vara precis som det alltid varit. Din värsta mardröm skulle vara att tvingas fira jul utomlands. Hu!



Flest B-svar = Adventsnjutare

Du tycker att advent är en av de bästa tiderna på året. Du älskar nostalgin, sångerna, dofterna och smakerna som är förknippade med julen. Det behöver inte vara perfekt, det får vara lite damm i hörnen. Tvärtom tycker du att decembermörkret är den perfekta ursäkten att ta det lugnt och skämma bort dig själv.



Flest C-svar = Adventsagnostiker

Advents- och jultiden gör dig ofta uppgiven. Måste det vara så mycket hallå och måste vi verkligen fira det här i år igen? Men i ärlighetens namn händer det ändå att du får lite feeling och uppskattar en julsång eller två. Och en konfektask kan man ju alltid ta emot.



Flest D-svar = Adventsliberal

Du tycker att det är tråkigt att följa traditioner bara för traditionernas skull och tänker gärna nytt och kreativt. Varför ska man göra precis som alla andra och som man gjort förr bara för att det drar ihop sig till jul?



Flest E-svar = Adventspresterare

Du är perfektionist på livets alla områden, och det gäller naturligtvis också julen. Varför stanna för halvmesyrer? Och köpt julmat smakar inte alls som hemlagad. Du gillar att briljera med det där lilla extra, det som ingen annan fått till. Och alla lovordar ju dig för att du genomfört julen med sådan hängivenhet och skönhet!

KP



Ulla dönsberg har som pensionär tillbringat mycket tid i olika kök. Kanske en motvikt mot de fyrtio åren av  klientsamtal i arbetslivet, funderar hon.

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00
Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00
Begravningsplatserna hör till det för vilket staten betalar ersättning åt församlingarna för deras samhällsfunktion. FOTO: KP-ARKIV

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00
Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta säger att ett eget ledningsorgan för de åländska församlingarna är en hjälp också för domkapitlet i Borgå. FOTO: ERKKI SANTAMALA

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24
Matteus församling är pionjär inom församlingsliv i sociala medier. FOTO: Malin Aho

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18
May Wikström blir vd för Fontana Media, men fortsätter som chefredaktör för Kyrkpressen.

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12
Biskop emeritus Erik Vikström läste under hela sin ämbetstid in en dagbok. Allt finns nu inbundet i fem band i hans privata bokhylla. FOTO: May Wikström

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00
Församlingspastor Emma Audas är övertygad om att prästhemmen också i fortsättningen har en roll att spela. Foto: Linnea Ekstrand

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00
Medlemmar ur rollspelsföreningen Eloria deltog i en konsert i jakobstad i mars 2010. FOTO: Johan Sandberg

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00
Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45
Maria från Magdala möter Jesus (Tizian)

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00
Nedtagandet av korset (Mästaren till St Bartolomeus altartavla)

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00
Flykten till Egypten (Gerard David)

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00
Korsfästelsen (Peter Paul Rubens)

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00
Jesus bär korset (Mathias Grünewald)

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00

Bisop Bo-Göran Åstrand och församlingsrådets viceordförande Magnus Sundman säger att samtalet i måndags behövdes och var konstruktivt.

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45
En maktmänniska kan kännas stark, men bakom styrkan gömmer sig obearbetade sår.

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21
Sara George är glad att den fria bönen gjort deltagarna mindre rädda att uttrycka sig inför varandra.

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37
Mari Puska ser fram emot helgens kyrkodagar i Mariehamn. – Jag tror att behovet av det här är stort.

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01
Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45