Medan barnen leker delar föräldrarna vardagen med varandra

kvevlax.

Barnen får leka och föräldrarna umgås kring en kopp kaffe. I föräldra-barngruppen kan familjer knyta kontakter till andra i samma livssituation.

25.11.2020 kl. 19:27

På onsdagsförmiddagar vid halv tio öppnar Stallet, mellan församlingshemmet och kyrkan i Kvevlax, sina dörrar för föräldrar och barn.

– Det är en öppen klubb, så det behövs inga anmälningar och man kommer när man kan och vill, säger diakonissan Nina Andrén som leder föräldra-barngruppen.

De brukar oftast börja samlingarna med att sätta sig i en stor ring och ha en sångstund, med barnsånger av alla slag. Sedan fikar de tillsammans.

– Resten av tiden är oftast fri samvaro med lek och föräldrarna får lära känna varandra och diskutera allt mellan himmel och jord. Just nu har vi enbart mammor med, men ofta har det också varit någon eller några pappor eller någon mor- eller farförälder.

– Det är roligt att barnen får leka tillsammans och vi vuxna får dricka en kopp kaffe och umgås, säger Lina Källskog, som började vara med på samlingarna med sina barn Juline och Elis för ett och ett halvt år sedan. Hon hade bekanta som varit med och som rekommenderade gruppen.

Lina, Juline och Elis. Foto: Nina Andrén

– Det blir ett jättebra band till de andra mammorna. Många är sådana som jag inte alls känt innan vi började vara med i gruppen. Man har fått en massa nya bekanta och vänner. Och barnen har trivts så bra där, säger Jessica Burman.

Hon har varit med sedan sonen Emilio var tio månader. Nu är han fyra år och har en lillasyster, Alicia, som föddes i januari.

– Jag tror hon var två eller tre veckor när hon började. Hon fick bara hänga med.

Jessica Burman säger att hon länge känt till att föräldra-barngruppen funnits, och fick också tips om den på dopsamtalet, så hon visste från början att det var något hon gärna var med på. Hon tänker att det är värdefullt för hemmaföräldrar att komma ut och träffa folk.

Delar vardagen

Nina Andrén berättar att föräldrarna inte velat ha färdiga teman att diskutera kring, utan hellre diskuterar fritt. Lina Källskog säger att det är mest vardagliga saker de pratar om.

– Många gånger är barnen i ganska samma ålder, så vi diskuterar förstås utvecklingen, och ifall någon har något speciellt de fundearar på så kommer alla med tips och råd. Det är en riktigt trevlig samvaro, säger Jessica Burman.

Förutom att föräldrarna knyter kontakter kan gruppen fungera som ett av de första sociala sammanhangen för barnen.

– Mina barn har inte varit på dagis, så det här har gett dem mycket. Speciellt nu i dessa tider träffar man ju inte så många, säger Lina Källskog. Nina har en stor famn där alla har rum, så det är riktigt kul. Vi ser nog fram emot det, både vuxna och barn.

Utöver Nina Andrén finns det fem ledare som turas om att vara med på samlingarna. Andrén tycker att det är roligt att få ha den här gruppen som en av sina arbetsuppgifter.

– Jag ser fram emot varje ny onsdag! Det är roligt när man märker att barnen får förtroende för en.

– Att det är just församlingen som ordnar det känns ju väldigt tryggt, på något vis, säger Jessica Burman.

Emelie Wikblad



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39