Jussi Meriluoto (till höger) värnar om den informella kontakten till församlingsmedlemmarna, här en pratstund med Janne Gröning

Biokemisten som blev kaplan i Iniö

Väståboland.

Jussi Meriluoto forskar i blågröna alger. Men han är också kaplanen som sköter prästuppgifter, umgås med folk i byn, och tömmer musfällor i kyrkan. – Det här är ett konkret samhälle, säger han.

25.11.2020 kl. 15:21

År 1981 började Jussi Meriluoto studera vid Åbo Akademi och blev biokemist. Han fördjupade sig i blågröna alger och deras gifter.

– Det är ett typiskt skärgårdstema, konstaterar han.

Skärgården blev sedermera också hans arbetsplats, men då som kaplan.

– Jag hade som pojke ett visst intresse för att jobba i kyrkan.

Barndomsdrömmen blev sann efter studier i teologi vid sidan av jobbet som forskare vid Åbo Akademi. Han är deltidsanställd t.f. kaplan och vistas torsdag till söndag i Iniö församling, som har kring 150 medlemmar. Resten av veckan är han forskare vid Åbo Akademi.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

– Till den konkreta verksamheten hör förstås gudstjänster och förrättningar. Men jag tycker det är viktigt med informell kontakt så jag rör mig ute i byn och pratar med folk. Jag vill vara en medvandrare i vardagen. Och så hör det till prästens rutiner att be för sin församling, det upplever jag som en seriös uppgift.

Som den enda kyrkligt anställda som regelbundet vistas i Iniö utför han också diverse vaktmästaruppgifter.

– När jag nu senast anlände till Iniö på kvällen 21.40 så var det första jag gjorde att söka mig till kyrkan där jag tömde musfällorna.

Utan frivilliga krafter skulle församlingen ha svårt att klara sig.

– Jag vill tacka församlingsmedlemmarna. De frivilliga insatserna är jätteviktiga för en liten ort. Det kan gälla musikinsatser, dekorering av kyrkan, textläsning, gravgrävande, klockringning, informationsgång, att öppna kyrkan för turister eller talko på kyrkogården. Det här kunde vara en modell för kyrkan i övriga landet när resurserna minskar.

Praktisk inställning

I Iniö finns en praktisk inställning som han uppskattar.

– Det är till exempel anhöriga och släktingar som gräver gravar med spadar. En grävmaskin skulle inte få plats på vår kyrkogård.

– Förhållandet till döden är naturligt här. Döden ses som något konkret som hör till. Den inställningen tror jag gäller skärgården i största allmänhet. Och man är också van vid att döden kan komma plötsligt i form av olyckor, när till exempel isarna inte bär.

Under nästa år ska kyrkan i Iniö renoveras.

– Golvet lider av en fuktskada så det måste bytas ut. Uppvärmningssystemet är el, så vi letar efter ett hållbarare alternativ. Och så finns all anledning att förbättra tillgängligheten till kyrkan med ramper för rullstolar och rullatorer.

Gudstjänster och förrättningar måste då ordnas i församlingshemmet och prästgården.

– Och kanske delvis utomhus sommartid.

Inför det nya kyrkoåret har Jussi Meriluoto en önskan som ligger överst.

– Att vi skulle få fler barn till Iniö. Det är ett ständigt förbönsämne att det ska bli fler barnfamiljer här som håller skärgården levande.

En gång i månaden kommer barn- och ungdomsarbetsledare Mari Nurmi ut och ordnar församlingens klubb för skolbarnen. Just nu finns det sjutton barn i skolan, inklusive förskolan.

– Varje barn tar jag som en stor gåva och ett bönesvar. Barnen är församlingens ögonsten.

Ulrika Hansson



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet