Claus Ståhlberg säger att han knappast hade jobbat som präst i dag om han stött på bestämda åsikter om hur han måste tro.
Claus Ståhlberg säger att han knappast hade jobbat som präst i dag om han stött på bestämda åsikter om hur han måste tro.

Resonera i stället för att klandra

Borgå.

Claus Ståhlberg pratar gärna om tro och vetenskap med konfirmander. – Vetenskapen består av en hel drös med religiösa människor.

25.11.2020 kl. 15:12

Claus Ståhlberg ville bli biolog, men gick in för teologi. I dag är han församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Sitt starkaste minne av tro har han fått från sin farmor och farfar som läste aftonbön med honom.

– Men om jag hade mött ett ”Så här måste du tro!” skulle jag antagligen inte jobba med det jag gör i dag.

Vetenskap och religion har inte alltid passat smidigt ihop för honom när han växte upp, exempelvis det här med skapelsen och de sex dagarna.

– Jag brukar jämföra för ungdomar med att det inte är samma sak att läsa skönlitteratur som vetenskaplig text. Hundra centimeter är en meter, det finns inget djup i det. Dikt har vi för att väcka tankar och känslor.

I och med att han själv grubblat har han förståelse för andra.

– Jag är ibland allergisk om en troende slår hårt mot någon som försöker förstå sig på en religiös tanke. Resonera och diskutera hellre!

Han har skapat eget konfirmandmaterial om religion och vetenskap.

– Min poäng är att försöka visa på att kristendom och vetenskap inte går emot varandra, utan att de försöker svara på lite olika saker.

– Religion är inte bara ett sätt att se på världen, utan handlar om hur man ser på sig själv och sin vandring i livet. Därför måste vi vara förstående mot varandra.

Han lyfter gärna fram konkreta exempel i undervisningen.

– Vetenskapen består av en hel drös med religiösa människor. Francis Collins till exempel, som undersökte DNA för att se hur människan är uppbyggd, växte upp som ateist. Senare gav han ut boken Language of God och är en av de mest framstående kristna vetenskapsmännen i USA.

– Och bakom Big Bang-teorin finns prästen Georges Lemaître, som blev kritiserad av andra vetenskapsmän. Det låter ju lite som Moseboken, att allt skulle ha fått sin början vid en viss punkt. Numera är det en teori man står bakom.

En undersökning bland vetenskapsmän i USA 2009 visar på en stor andel troende.

– 51 procent har en tro, 33 procent uttryckligen på Gud och 18 procent på en mer ospecifik högre makt.

Ungdomar med frågor

Konfirmander ställer ibland tillspetsade frågor och är skeptiska till tro.

– Det är bättre att vara öppen och ta den diskussionen, visa att deras fråga inte är något nytt som kommer att kullkasta kyrkan.

En del har kanske också fördomar om ignoranta troende.

– Ned Flanders, den kristna grannen i The Simpsons dricker saft och tycker att allt är fint. Jag vill i stället visa på att tron finns med överallt, i glädje, i sorg och död. Kristendomen innebär inte att allt är bra. Men vi har en grundtrygghet och ett hopp i Gud. Det är också det som gör oss starka så att vi kan gå in i sådana här diskussioner.

Mer info om undersökningen om tro bland vetenskapsmän hittas på: https://www.pewforum.org/2009/11/05/scientists-and-belief/

Ulrika Hansson



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00