Tryckerimiss gjorde Helsingforsregionens adventskalendrar finskspråkiga

adventskalender.

På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan.

25.11.2020 kl. 09:47

Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en adventskalender till alla medlemmar inför första advent. I år visade det sig att det skett ett beklagligt misstag vid tryckeriet: Trots att adventskalendrarna har en svensk utsida är innehållet i luckorna på finska.

– Jag vill å tryckeriets vägnar be ödmjukt om ursäkt för det misstag som skett i vår produktion, säger Juha Rantanen på Hämeen kirjapaino.

Det är frågan om ett mänskligt misstag som skett i samband med bytet av tryckplåtar mellan de olika språkversionerna av kalendern. Tryckaren har bytt endast en av plåtarna istället för båda två, vilket ledde till att endast de svenska församlingsborna i Esbo får en helt korrekt julkalender.

Utdelningen av kalendrarna sker som ett instick i veckans Kyrkpressen och kunde inte längre stoppas när misstaget upptäcktes. Sammanlagt 20 650 felaktiga kalendrar har gått ut varav 16300 i Helsingfors, 1350 i Grankulla och 3000 i Vanda.

Utöver plåtmissen har tryckeriet också levererat för få kalendrar vilket betyder att cirka 500 svenskspråkiga hushåll i Helsingfors blir helt utan kalender.

Helsingfors församlingar är otroligt ledsna över tryckeriproblemen och den besvikelse som en felaktig kalender ger upphov till i hemmen.

– Det känns extra trist i år när så mycket annat av adventsprogrammet är inhiberat, säger informatör Nina Österholm som jobbat med den svenska kalendern för Helsingfors församlingars del.

Tryckeriet kommer att skicka en julhälsning till de som mottagit den felaktiga kalendern.

– Ifjol var det poststrejken som försenade utdelningen av kalendrarna rejält, i år fick vi en tryckerisoppa. Finns det några förslag på katastrof till nästa års kalender? säger Österholm.

Svenska texter på webben

I år står samma person för både text och bild i den svenska kalendern. Letteringartisten Sofie Björkgren-Näse har skapat en helhet där ord och bild står i dialog med varandra och låter läsaren upptäcka nya dimensioner av både språket och budskapet bakom orden.

– De svenska luckorna kommer att delas på sociala medier så det är möjligt att följa den svenska kalendern där, även om det naturligtvis inte alls är samma sak som att peta upp den riktiga pappersluckan varje morgon. Kalendern publiceras också på våra hemsidor, säger Österholm.

De finska texter som finns i huvudstadsbornas svenska kalender är skrivna av författaren och teologen Hanna Kivisalo. Kivisalo jobbar som religionslärare i Seinäjoki. Hon driver också det omtyckta kontot ”Sekunnit ja tunnit” på sociala medier.

– Jag tror att humor är en av de största kraftkällorna människan har att tillgå och därför har jag försökt skriva in mycket glädje i årets finska kalendertexter, säger Kivisalo.

Enligt henne renar ett gott skratt på samma sätt som gråt.

– Jag hoppas att texterna utöver glädje ska förmedla nåd. Genom texterna kan läsaren hitta tacksamhet över sitt liv, just sådant som det är trots pandemin.

Ge respons på kalendern på www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Följ med den svenska kalendern @kyrkanihelsingfors på Facebook eller Instagram. Du hittar också innehållet på hemsidan www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Erika Rönngård



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet