Tryckerimiss gjorde Helsingforsregionens adventskalendrar finskspråkiga

adventskalender.

På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan.

25.11.2020 kl. 09:47

Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en adventskalender till alla medlemmar inför första advent. I år visade det sig att det skett ett beklagligt misstag vid tryckeriet: Trots att adventskalendrarna har en svensk utsida är innehållet i luckorna på finska.

– Jag vill å tryckeriets vägnar be ödmjukt om ursäkt för det misstag som skett i vår produktion, säger Juha Rantanen på Hämeen kirjapaino.

Det är frågan om ett mänskligt misstag som skett i samband med bytet av tryckplåtar mellan de olika språkversionerna av kalendern. Tryckaren har bytt endast en av plåtarna istället för båda två, vilket ledde till att endast de svenska församlingsborna i Esbo får en helt korrekt julkalender.

Utdelningen av kalendrarna sker som ett instick i veckans Kyrkpressen och kunde inte längre stoppas när misstaget upptäcktes. Sammanlagt 20 650 felaktiga kalendrar har gått ut varav 16300 i Helsingfors, 1350 i Grankulla och 3000 i Vanda.

Utöver plåtmissen har tryckeriet också levererat för få kalendrar vilket betyder att cirka 500 svenskspråkiga hushåll i Helsingfors blir helt utan kalender.

Helsingfors församlingar är otroligt ledsna över tryckeriproblemen och den besvikelse som en felaktig kalender ger upphov till i hemmen.

– Det känns extra trist i år när så mycket annat av adventsprogrammet är inhiberat, säger informatör Nina Österholm som jobbat med den svenska kalendern för Helsingfors församlingars del.

Tryckeriet kommer att skicka en julhälsning till de som mottagit den felaktiga kalendern.

– Ifjol var det poststrejken som försenade utdelningen av kalendrarna rejält, i år fick vi en tryckerisoppa. Finns det några förslag på katastrof till nästa års kalender? säger Österholm.

Svenska texter på webben

I år står samma person för både text och bild i den svenska kalendern. Letteringartisten Sofie Björkgren-Näse har skapat en helhet där ord och bild står i dialog med varandra och låter läsaren upptäcka nya dimensioner av både språket och budskapet bakom orden.

– De svenska luckorna kommer att delas på sociala medier så det är möjligt att följa den svenska kalendern där, även om det naturligtvis inte alls är samma sak som att peta upp den riktiga pappersluckan varje morgon. Kalendern publiceras också på våra hemsidor, säger Österholm.

De finska texter som finns i huvudstadsbornas svenska kalender är skrivna av författaren och teologen Hanna Kivisalo. Kivisalo jobbar som religionslärare i Seinäjoki. Hon driver också det omtyckta kontot ”Sekunnit ja tunnit” på sociala medier.

– Jag tror att humor är en av de största kraftkällorna människan har att tillgå och därför har jag försökt skriva in mycket glädje i årets finska kalendertexter, säger Kivisalo.

Enligt henne renar ett gott skratt på samma sätt som gråt.

– Jag hoppas att texterna utöver glädje ska förmedla nåd. Genom texterna kan läsaren hitta tacksamhet över sitt liv, just sådant som det är trots pandemin.

Ge respons på kalendern på www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Följ med den svenska kalendern @kyrkanihelsingfors på Facebook eller Instagram. Du hittar också innehållet på hemsidan www.helsingforsforsamlingar.fi/jul

Erika Rönngård



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet