Adventsljusen är verkligen efterlängtade i år! Novembermörkret ligger tungtöver stadens gator och torg. De mörkklädda gestalterna som hastar över körbanornas vitrandiga övergångsställen syns knappt fastän gatlyktorna lyser med en liten gloria vid trädtopparna. Jag tänker, där jag sitter vid ratten, att jag borde ha en korg med reflekterande brickor och band att kasta ut genom bilfönstret med en uppmuntrande hälsning: ”Jag vill se dig!” ”Du är dyrbar!”
Så plockas adventsljusen fram ur vindskamrar och källare. Någon ser över dem och får dem än en gång att lysa upp vårt mörker. I fönstren lyser de till glädje för dem som är hemma i kökets värme, men också till glädje för dem som vandrar förbi. När jag tar mig fram på den regnblanka asfalten tänker jag: ”Där finns ett ljus som lyser för mig”. Och så orkar jag vidare på min väg.
Det här året har varit fyllt av väntan, men inte en glad och förväntansfull väntan. Mera en väntan som tär på tålamodet och hoppet. Hur länge ... När kan det bli ... Får vi snart ... Ska vi orka länge till ... Det gick väl på våren men hur ska vi nu ... Hur blir det till jul?
Det blir advent också i år. Kanske en annorlunda advent på många sätt. Men ljusen tänds och adventskalendrarna får sin plats åtminstone i barnfamiljerna. De fyra ljusen i adventsljusstaken tänds ett efter ett. En tid av överraskningar, glad förväntan och hopp. Så önskar vi att väntan på julen ska få vara.
Vi anpassar oss och gör det som är möjligt, och undrar djupt inom oss om det kan bli advent och jul på riktigt i en så här märklig tid. Någonting får oss ändå att förbereda julen och tända ljusen till glädje för oss själva och varandra. Och ljusen som tänds blir till uppmuntrande hälsningar. Det var i den mörkaste natt som julens stjärna tändes för att visa vägen. Det var i det farofyllda mörkret därute på ängarna som himlen lystes upp av skenet från änglarna. Det var i det enkla och fattiga stallet som Gud föddes till oss. Han kom med ljuset. Med hoppet. Han kom för att säga ”Jag vill se dig” och ”Du är dyrbar”.
Han kommer nu till oss med ljus och hopp.