Retorikexperten Elaine Eksvärd har pratat öppet om övergreppen och den skada de gjort.
Retorikexperten Elaine Eksvärd har pratat öppet om övergreppen och den skada de gjort.

Elaine Eksvärd lärde sig växla ner ilskan

Övergrepp.

Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt.

19.11.2020 kl. 15:21

– Jag har nästan alltid funderat på om det här är jag, eller om det är spår från min barndom. Ibland måste jag kolla med kompisar om det är okej att reagera med så mycket ilska som jag gör eller om jag överreagerar.

Elaine Eksvärd har gett ut flera böcker om retorik och fått stor synlighet i Sverige. För några år sedan gav hon ut boken Medan han ännu lever där hon berättade om de sexuella övergrepp som hennes pappa utsatte henne för när hon var barn. I höst har hon gett ut Överlevare – Att bli hel efter en trasig barndom som handlar om hur hon som vuxen bearbetat de spår som övergreppen lämnat. Hon har valt att berätta öppet om det hon varit med om och hur det påverkat henne.

– Jag hoppas att jag kan hjälpa några stycken att slippa vara med om allt det jag varit med om. Det känns dessutom inte som om jag berättar om mig själv, utan utan om konsekvenser av sexuella övergrepp och hur de påverkade mitt liv.

Ett fyrverkeri åt alla håll

Elaine Eksvärd har haft nära till sin ilska ända sedan hon i tonåren förstod att det som pappan utsatt henne för var fel.

– Jag är inte konflikträdd, jag tycker det är ganska skönt att bråka. Det blir kanske så när man varit så snäll i barndomen och bara gjort som alla säger.

Ilskan förstörde många relationer för henne. Hon blev kategorisk och kunde reagera kraftigt, till exempel i situationer där hon upplevde att den andra personen inte tog hennes parti tillräckligt kraftigt.

– Jag kunde ha rätt i sak men fel i uttryck. – Det är lite som en drog, jag kan njuta av ruset av att sätta någon på plats, även om jag intellektuellt förstår att det inte är rätt. Det kittlar direkt när vi börjar prata om det. Men numera sparar jag min ilska till dem som faktiskt förtjänar den, förut var den som ett fyrverkeri som gick åt alla håll.

Ilskan ledde till att hon sade upp kontakten med flera av sina vänner, och svårigheten att hantera lugna gråskalor i relationer gjorde också att hon separerade från sin man under mer än ett års tid. Småningom insåg hon att hon tar konflikter i turboväxel och hennes terapeut hjälpte henne att hitta och använda andra lägen i ilskans växellåda.

Hur växlade du ner ilskan i praktiken?

– När andra räknar till tio kanske jag behöver räkna till femhundra. Om jag inte kan vara trevlig går jag därifrån, tar kanske en promenad.

– Men ibland är det helt okej att bli arg. Till exempel när jag ser att någon trycker ner någon annan, när jag kan bidra med civilkurage eller reagera på att barn behandlas illa. Men jag har lärt mig att inte sätta mig själv i fara, och att prata i stället för att skrika.

Lära barn om integritet

Hennes egen barndom hade kunnat se annorlunda ut om vuxna omkring henne varit mer uppmärksamma.

Elaine Eksvärd önskar att vuxna sett vad som hände när hon var barn. FOTO:Privat

– I skolorna borde man prata om barns integritet och om att barn får säga: Stopp, min kropp! Men vi måste också lära vuxna att respektera barns integritet.

När hon föreläste för rektorer om sexuella övergrepp undrade alla: Hur ser man att ett barn utsatts för övergrepp?

– Jag sa: Det är inget man ser. Försök inte leta efter tecken, det är bättre att du tar till dig siffrorna: Statistiskt sett är det sex barn i varje klass som utsatts eller kommer att bli utsatta för sexuellt utnyttjande. 90 procent av dem kommer att bli utnyttjade av en nära anhörig.

Vi måste förebygga – informera barn om deras rättigheter och lära dem att de har rätt att sätta gränser.

– Vi lär barn att säga tack och att de inte ska slåss. Men vi lär dem inte att privata delar är privata, vilket är väldigt märkligt. Vi behöver lägga till några självklara moment i det vi lär barn, så att pedofilerna inte får försprång.

– Jag stoppar vuxna som säger ”Krama Elaine!” till sina barn, säger att det behöver man inte göra om man inte vill.

Uppmana inte att förlåta

Åren i terapi ledde till att hon började höra av sig till vänner som hon i ilskan sagt upp kontakten med. Hon bad dem om förlåtelse och förklarade vad som låg bakom ilskan.

– Har man ett uns av mitt temperament är det på sin plats att gå på en liten förlåt-turné och förklara varför ett utbrott kan ta sådana proportioner och varför man kan bli så kategorisk och känslokall helt plötsligt.

Hon tycker att vi borde fundera mer över vem vi själva borde be om förlåtelse av i ställer för att uppmana andra att förlåta. Den som blivit utsatt för övergrepp behöver fokusera på att gå vidare och pussla ihop sitt liv i stället för att fokusera ännu mer på pedofilen.

– Det är så enkelt för en som inte sett en pedofil på nära håll och blivit utsatt för det de gör att prata om förlåtelse. Det verkar som om de tror att vi är förgiftade av vår ilska, men egentligen är ilskan en gräns som vi behöver. Vi överlevare har ju förlåtit våra förövare hela vår barndom. Vi behöver en tid av att sätta gränser och vara förbannade.

"Det var lättare för Jesus att förlåta, hans pappa var ju Gud."

Vreden och gränssättningen behöver få sin tid och sitt utrymme – också i kyrkan.

– Till och med Jesus var förbannad. Och jag tänker att det var lättare för Jesus att förlåta, hans pappa var ju Gud. Kan vi inte bli lite arga först innan vi börjar med halleluja?

– Folk som inte blivit sexuellt utnyttjade måste vakta sin tunga lite och inte säga: du kommer att bli fri när du förlåtit den här personen. Den personen kommer att bli fri när han ber om förlåtelse av Gud.

Men det är inte bara i kyrkan som den som utsatts för sexuella övergrepp kan mötas av frågan: Har du förlåtit din förövare?

– Man frågar inte en vuxen kvinna som blivit våldtagen om hon förlåtit sin våldtäktsman. Men den frågan kan man ställa till den som blivit utsatt för övergrepp som barn. Vi kräver så oerhört mycket av barn.

Erika Rönngård



Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18
 – Som kristen och artist på julen får jag sjunga om något viktigt för mig, säger Elna Romberg.

musik. Soulpop-artisten och låtskrivaren Elna Romberg är aktuell med ny musik. – Den handlar om att bryta ner de murar av rädsla och sår som man kanske byggt upp och går omkring och bär på. 5.12.2022 kl. 19:30
Rune Lindblom är kaplan i Korsholms svenska församling
och gillar att fira jul långt in i januari.

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21
Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07
Harry S. Backström ställde år 2021 upp i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48
För några veckor sedan besökte Tomas Sjödin Jakobstad för att tala bland annat om tystnad och om hopp.

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36
Karolina Karanen och Christoffer Strandberg är goda vänner och kollegor på DuvTeatern.

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46
Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39
Stabil röstning i Pedersöre, men långt ifrån kyrkoherdevalet 2021

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00
Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00