En maktmänniska kan kännas stark, men bakom styrkan gömmer sig obearbetade sår.
En maktmänniska kan kännas stark, men bakom styrkan gömmer sig obearbetade sår.

Narcissism och makt är en farlig kombination

ledarskap.

En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada.

16.11.2020 kl. 14:21

I boken Fräls oss från ondo. Om makt och maktmissbruk skriver Fredrik Lignell och Helen Västberg om människor som överträder sina gränser som ledare och lämnar sårade människor och kraschade relationer i sina spår.

Men en liten maktmänniska bor i oss alla – åtminstone ibland.

Maktmänniskor söker sig ofta till kyrkliga sammanhang. Som Lignell och Västberg skriver i boken: ”Att få stå inför många människor varje vecka och tala i gudstjänster, ungdomssamlingar och äldreträffar utan att bli avbruten och att samtidigt påstå att man har ett ord från Gud är naturligtvis narcissistens våta dröm.”

Att leda på uppdrag av Gud innebär frestelser som kan vara svåra att upptäcka, och kristna miljöer kämpar ofta med en oförmåga att avslöja och avsluta destruktivt makt­utövande.

– Vi är väldigt villiga att lyssna på auktoriteter som säger sig ha Guds öra och förkunna Guds ord. Särskilt när det gäller karismatiska ledare har vi haft en tradition av att starkt lyfta fram dem i våra sammanhang. Vi har också en snällhetskultur i kyrkan som gör att vi har svårt att sätta gränser kring de här personerna, säger Helen Västberg.

Det handlar också om en kallelsetanke: Vem är jag att ifrågasätta någon som säger sig vara kallad av Gud?

Hur vet vi när maktutövningen blivit destruktiv? När ska våra varningsklockor börja ringa?
– Det skulle kunna handla om att man inte får ställa frågor. Vad händer när man inte håller med? Vad vaknar i mig själv när jag tänker att jag inte håller med, blir jag rädd? Väldigt mycket har ju att göra med den kultur som har utvecklats över lång tid. Alla inblandade lär sig vilka som är no go-zones, vad man inte får säga, vad man inte får uttrycka. När utrymmet krymper – då är det något som inte stämmer, säger Fredrik Lignell.

Helen Västberg påpekar att man också kan känna att man tappar sin egen inre kompass. Man känner inte igen sig själv.

– När man undrar: Är det jag eller han/hon som är galen? När gränserna försvinner – det är ett varningstecken.

Lignell och Västberg skrev Fräls oss från ondo för att hjälpa människor i olika kristna sammanhang att upptäcka destruktiv maktutövning. När man börjar känna oro över någons ledarskap föreslår de att man tar kontakt med någon utanför det egna sammanhanget – en terapeut eller själavårdare – som man kan samtala med för att förstå vad man är med om.
Man behöver också få korn på när ett sammanhang präglas av en osund överandlighet.

– Överandligheten kommer alltid att stänga av mitt signalsystem, jag kommer sluta lyssna till mig själv. Jag kommer sluta lyssna till mitt tvivel, jag kommer sluta lyssna till mina frågor. Jag kommer också sluta lyssna till min egen svaghet, för svaghet får aldrig plats i det överandliga. Därför behöver själavårdaren eller terapeuten hjälpa klienten att komma i kontakt med sig själv, för det är det man stängt ner, säger Lignell.

När man kommit så långt att man insett att det finns en maktmänniska på ens arbetsplats eller i ens församling – vad gör man då?
– Det är svårt för en enskild individ att göra någonting. Tyvärr är vår erfarenhet att de som genomskådat maktmänniskan ofta försvinner från sammanhanget. Man tvingas gå därifrån, helt enkelt. Ibland är det det sundaste man kan göra, att säga: det här kan jag inte vara med om längre. Det fantastiska vore om man kunde vara många som insåg att den här kejsaren faktiskt är naken, säger Västberg.

Lignell håller med. Stöter du på en utpräglad maktmänniska är rådet: lägg benen på ryggen.

– Att utmana en sådan person brukar bli extremt kostbart. Man blir sjuk. Man blir utfryst. Man börjar tvivla på det mesta i sitt eget liv. Man utmanar sådana enorma krafter.

Samtidigt påpekar han att det ibland helt enkelt är så att tiden måste få gå.

– I Sverige har vi ju den stora Knutby-berättelsen som alla svenskar känner till. En så destruktiv kultur imploderar till slut. Det händer nästan alltid, vare sig det är en religiös eller politisk kultur. Men problemet är att det tar så länge, och det skördar så många offer.

I kristna sammanhang kan bilden bli svårare av att den besvärliga, karismatiska maktmänniskan kanske samtidigt får så goda resultat. Församlingen växer, nådegåvorna blomstrar. Ändå kan allt vara fullkomligt fel.

– Vi måste förstå att hälsan på en organisation inte avgörs av resultatet. Här menar vi att det finns en enorm naivitet, inte minst i kyrkliga miljöer, där vi stirrar oss blinda på ”det här kan inte vara alldeles galet, för det händer ju så mycket bra saker”. Och det är att ställa fel fråga, säger Lignell.

Den rätta frågan är: Vad blir det för smak, vad blir det för frukt?

– Är det frid, är det goda relationer, smakar det frihet, smakar det glädje? Eller smakar det fruktan och låsning och nedstängda människor? Det är där det avgörs. Rent teologiskt måste vi också få säga att en människa som saknar alla goda karaktärsdrag fortfarande kan fungera i sin gåva. Även åsnor profeterar, som bekant, säger Lignell.

Vi har alla narcissistiska drag. Hur ska vi veta om vi är för narcissistiska för att våga tacka ja till ett chefsuppdrag?
– Narcissistiska drag kan också vara en god drivkraft, men det som är viktigt är att omge sig med goda rådgivare. Man måste ha människor omkring sig som inte bara är ja-sägare, någon som kan knacka en på axeln och säga: Hör du, nu börjar det bli lite farligt. Då måste man också vara en människa som kan ta emot det, säger Västberg.

Det som skiljer oss vanliga narcissister från dem som hamnar i en störning är att vi kan reflektera över vår narcissism. Vi inser att vi behöver andras synpunkter och kritik, vi inser att vi behöver stiga ner från vår maktposition ibland.

– Men i det ögonblicket då man hela tiden uppfattar andra människors synpunkter och kritik som något fientligt, som något som inte har med en själv att göra, när man känner att bara man själv har rätt – då måste man stanna upp och fundera på vad som händer.

Om en maktmänniska faller från sin piedestal med en stor krasch – ska hon få förlåtelse och kanske få återvända till den plats där haveriet skedde?

– Guds förlåtelse är tillgänglig för alla som ber om den, Gud är chockerande generös med sin nåd. Men det är betydligt klurigare med relationen till människor, säger Lignell.

En maktmänniska kan ha skadat många i sin närhet.

– Det finns sammanhang där en ledare farit fram på ett sådant sätt att blotta hens närvaro i rummet blir ett problem. Då uppfattar jag inte att det handlar om oförlåtelse, utan det påminner om våld i en nära relation: personen har gått över så många gränser att hen inte kan vara där.

Fredrik Lignell var själv som ung vuxen med i en bibelskola där han upplevde osund maktutövning. Särskilt unga tenderar att fastna i svartvitt tänkande som de inte kan sortera i – de saknar helt enkelt den livserfarenheten.

– Man vill ju ha det lite svartvitt, man dras till det i den åldern.

Västberg påpekar att det inte är ungdomarna som är problemet, utan ledarna som inte kan hantera sin makt i det sammanhanget.

– Vi har oerhört många tragiska berättelser om människor som varit med om alldeles för mycket av det slaget, och som därmed också lämnat kyrkan, säger hon.

Fredrik Lignell säger att de sår man som ung får i en kyrklig miljö ofta blir mycket djupa.

– Det som händer är att man tar med sig den sårigheten i sin Gudsbild. Har Gud kallat de här människorna och har Gud gett dem en position – vad säger det om Gud? Då är risken uppenbar att när man lämnar det destruktiva sammanhanget lämnar man också Gud.

Det vore viktigt att alla som utövar makt hade koll på sina sår, menar de.

– Vi säger ibland att oj, den här maktpersonen är ju så stark. Vår spaning är att det är mer komplicerat än så. De kanske agerar som de gör utifrån ett väldigt kompensatoriskt beteende. Man vet inte vem man är, och därför tar man i. Det finns väldigt många exempel på hur det är såren som definierar ens ledarskap, säger Lignell.

Västberg säger att bokens centrala budskap är att för en människa som tar ansvar för sina sår finns det alltid en väg tillbaka.

– Det finns nåd, upprättelse och förlåtelse, säger hon.

Lignell påpekar att en ledares sprickor och sår också är en tillgång.
– Men nyckelordet är: bearbetade sår och sprickor. Det är det obearbetade som alltid ställer till det för oss.

Sofia Torvalds



musik. Nu introduceras ett nytt koncept i Borgå stift: musikutbildningsdagar. Här förenas proffs och amatörer i ett samarbete som ska inspirera till nya vindar i musiklivet ute i församlingarna. 16.6.2016 kl. 11:19
(Foto: Liisa Mendelin)

laestadianism. De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare. 16.6.2016 kl. 10:54

tjra. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01
Kyrkomötet valde tidigare i vår vem som ska sitta i kyrkostyrelsens plenum. Åsa A Westerlund är ett av Borgå stifts kyrkomötesombud.

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

stnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00
Frida Malmström, Kajsa Lassila, Daniel Jakobsson och Walter Strandell lärde sig mycket av upptäcktsfärden i Londons kyrkliga liv.

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33
Ju mer jobb jag har, desto mer ber jag, säger Birgitta Udd.

Ett drömjobb och bönesvar, säger Birgitta Udd, som ska koordinera husfolk på retreatgården Snoan. 8.6.2016 kl. 12:40

"Jag är en typisk semesterstressare som mår bäst i vardagliga rutiner och flippar ur när det blir ledigt. Hur ska jag tänka inför sommaren?" 1.6.2016 kl. 16:26

musik. Börje Särs har inte längre tid med ytligt prat eller klyschor. 1.6.2016 kl. 12:20

vgkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33
Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden.

Nya prster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26
Sedan Nino Mick vann Sverigemästerskapet i Poetry Slam 2013 har hen kunnat försörja sig på estradpoesi. (Foto: Nadim Elazzeh)

transfrgor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Här en skärmdump av en video som visar hur Rabbe Tiainen förs bort av polis.

KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29
– Vi gav, men fick jättemycket tillbaka. Vår vänfamilj har gett vårt liv en ny mening, säger Linnea Ekstrand.

VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17
Så här ser örhängena som Edda Klingenberg gjort ut.

UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50
Daniel och Rebecka Björk tillsammans med sin ukrainska gästfamilj.

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57