Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.
Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.

Hon vill visa på feminismen i kyrkan

feminism.

Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan.

12.11.2020 kl. 16:45

– Jag har fokuserat på frågor om kön och sexualitet för att det funnits ett så stort motstånd mot just de frågorna inom kyrkan, säger Esther Kazen.

Hon är svensk frikyrkopastor och driver Instagramkontot Feministpastorn, där hon skriver om bland annat Jesus feministiska strategier, religiösa härskartekniker, onani och om vad feminismen kan lära sig av kristendomen.

Under uppväxten gick hon i kyrkan med sina föräldrar. I adventistförsamlingen där familjen var aktiv fick hon lära sig att världens orättvisor var något som kyrkan skulle arbeta för att minska.

– När man växer upp som kristen i ett samhälle där de flesta andra inte är kristna får man lära sig att inte följa strömmen utan i stället gå mot det man tror är rätt.

Hon talar om det här som den moraliska kompass hon fick med sig från uppväxten i adventistförsamlingen.

– Församlingen där jag växte upp hade ganska högt i tak. Det hade alltid funnits utrymme att ställa frågor och vara kritisk, se saker som inte är så bra som de skulle kunna vara.


Feministpastorn

  • Esther Kazen bor i Stockholm och är pastor i Immanuelskyrkan, en frikyrka ansluten till Equmeniakyrkan.
  • I februari 2017 startade hon instagramkontot feministpastorn som i dag har omkring 22 000 följare.
  • I höst har hennes bok Feministpastorns tro och tvivel kommit ut.

När hon var tjugo flyttade hon till England för att studera teologi. Teologin fängslade henne, men samtidigt var det tufft att upptäcka att många av hennes studiekamrater hade helt andra förväntningar på kyrkan – trots att de kom från samma samfund. Hon vände och vred på sin egen tro, men upptäckte också att det fanns saker i kyrkan som skavde.

– Jag såg allt bra kyrkan kan vara, men jag såg också när vi inte lever upp till vår egen potential. Kyrkan är en fantastisk kraft i samhället, en kraft som faktiskt kan vara delaktig i att göra världen bättre och finnas där för andra. Det ville jag vara med om.

Esther Kazen är pastor i Immanuelskyrkan i Stockholm. Foto: Joel Nilsson

Hon började få syn på orättvisor som drabbade olika människor. Hon intresserade sig för hur kvinnors roll i kyrkan ser ut.

– Jag hittade en obalans, och Jesus har lärt mig att den ska vi försöka räta ut. Men helt plötsligt blev det något som ansågs provocerande eller radikalt. Jag fick också syn på hur många HBTIQ-personer som tagit skada av kyrkan.

Hon får det inte att gå ihop med den kärleksfulla bilden av kyrkan och av Gud som kristna säger sig stå för.

– Det Jesus lärde mig när jag var barn var att vi skulle stå upp för varandra, inkludera den som är svag eller utsatt eftersom alla människor är lika värdefulla.

I början kände hon sig ensam i sitt engagemang för feministiska frågor i kyrkan. Hon som hade växt upp i tron att hon skulle få förändra världen tillsammans med kyrkan upplevde plötsligt att hon mer eller mindre blev tvungen att kämpa mot kyrkan.

– Nu känner jag mig inte lika ensam. Jag har hittat många andra kristna som sagt det här före mig.

Väljer bort debatter

När hennes Instagramkonto började samla många följare insåg hon att hon kunde bli en av de röster som hon själv saknat. Inte för att hon är den första att säga de här sakerna, utan för att hon har människor som lyssnar.

Därför tar hon också ganska lite diskussioner på Instagram med dem som inte håller med henne. Det handlar inte om att hon tror sig ha hittat den slutgiltiga sanningen, utan om att hon vill skapa ett rum där det är tryggt att vara. Med sitt Instagramkonto och sin bok vill hon visa att feministiska diskussioner och sexuella minoriteter redan finns i kyrkan och att de hör hemma där.

– Många saknar en pastor som säger: ”Du hör hemma här, kyrkan är din. Du behöver inte välja bort ditt livs kärlek eller bli någon annan än den du är.” Det viktigaste jag kan göra är att ha någon typ av själavårdande hållning.

Men valet att inte gå in i debatter på Instagram handlar också om att hon behöver använda sin tid och energi till annat.

– Jag hinner och orkar inte allt, jag är tvungen att välja. Det är viktigare att stötta en ung person som kommer till församlingen än att svara på en kristen persons teologiska frågor.

"Inte ens Jesus kunde göra allt – det tror jag är viktigt att komma ihåg."

Hon hänvisar till att kvinnliga präster i Sverige ligger högt upp i utbrändhetsstatistiken.

– En delorsak är att man aldrig är klar, det finns alltid mer att göra. Men till och med Jesus lämnade människor som behövde honom och prioriterade vila och tid med sina vänner. Inte ens Jesus kunde göra allt – det tror jag är viktigt att komma ihåg.

Ifrågasatte regelboken

När Esther Kazen gifte sig som 23-åring föreställde hon sig att äktenskapet skulle vara tills döden skilde dem åt – men två och ett halvt år senare var skilsmässan ett faktum.

Skilsmässan tvingade henne att granska sig själv och fundera över vad hon egentligen förväntade av sig själv och vad hon tror att Gud förväntar sig av henne.

– Att göra rätt enligt regelboken och vara kvar i en relation som inte är hållbar för mig – är det viktigare för Gud än att jag får hitta ett liv och en vardag där jag får byggas upp och blomstra?

I sin bok Feministpastorns tro och tvivel skriver hon att hon skilde sig inte bara från sitt äktenskap utan också från en ohälsosam gudsrelation. Länge hade hon tänkt att det var själviskt att fokusera på sig själv och sin längtan och att hennes uppgift i stället var att hjälpa andra.

– Att leva för andra är en central grej i den kristna tron, att älska andra som sig själv. Men i det ingår också att jag ska älska mig själv. Gud har gett alla ett uppdrag, ett syfte och ett värde. Varför ska jag då stå upp mindre för mig själv än för någon annan?

Den som väljer sin egen väg i kyrkan kan ibland få höra att det är lätt att tro att man själv vet men att Gud har ett större perspektiv.

– Jag tror att det är viktigt att ifrågasätta också det som känns självklart. Om vi tittar på kyrkans historia finns det inget som varit oföränderligt genom alla tider.

Erika Rönngård



Jan-Erik Nyberg jämför sitt arbete som familjerådgivare med gitarrens klangbotten.

relationer. På familjerådgivningsbyråerna är krigstraumat inte längre samtalsämne nummer ett. Inget har ersatt kriget i det avseendet, men Jan-Erik Nyberg har sett att vår tids krav på individen blivit ett allt större problem. 14.10.2021 kl. 15:18
Sheila Liljeberg-Elgert, Urpu Sarlin, Kira Ertman och Jannika Lassus.

TVÅSPRÅKIGHET. Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska. 13.10.2021 kl. 16:45
Nirupam Smart och hans fru Heidi har lärt sig att be om hjälp och att berätta om familjens situation.

utmaningar. När Nirupam Smarts första dotter föddes blev livet kaotiskt och familjen fick leva ett ögonblick i taget. Att få ett barn med specialbehov har skakat om hans tro – men också gjort honom mera tacksam. 13.10.2021 kl. 11:18
– Jesus kommer inte att fråga om vi skrev in våra uppgifter i kyrkans bokföringssystem Kipa i tid eller om vi skrev in statistiken rätt. Han kommer att fråga vad vi gjorde för våra minsta, säger Linda Wahrman.

ungdomar. Linda Wahrman mötte illamående, panikångest och social ångest på sommarens konfirmandläger i Borgå. – Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden. 12.10.2021 kl. 08:40
Det är redan möjligt och upp till varje församling att ta i bruk MobilePay för att möjliggöra mobilkollekter.

kollekt. I en insändare i förra veckans KP ställdes frågan om det går att betala kollekt på elektronisk väg. Sixten Ekstrand, som är direktör vid Kyrkans svenska central, svarar i veckans KP att de arbetsgrupper som utrett frågan föreslår att församlingarna använder applikationen MobilePay. 12.10.2021 kl. 08:30

diakoner. På diakonvigningen i Borgå domkyrka den 10 oktober utökades Borgå stifts diakoner med fyra nya diakoner. 11.10.2021 kl. 10:09
Anders Gabriel Sundström bor i Jomala med sin familj.

jomala. För Anders Gabriel Sundström är musik en metafysisk upplevelse. – Jag är en västerländsk romantiker, hemma i kyrkor och katedraler. 8.10.2021 kl. 16:00
Jan Olov Fors får hålla gudstjänst i en nyrenoverad kyrka i Tölö i Helsingfors.

kyrkoherde. Efter 27 år som präst på Kungsholmen i Stockholm har Jan Olov Fors landat i Olaus Petri församling i Helsingfors. För honom var teologistudierna
en resa på okänd mark och en port till ett jobb som han älskar.
 – Varje möte är oändligt värdefullt. 8.10.2021 kl. 15:16
John Vikström hoppas att hans inre människa utvecklats under åren. – Men inte vet jag hur mycket klokare jag blivit! tillägger han.

Bokaktuell. John Vikström är aktuell i höst med boken Det handlar om frihet. Han fyller också 90 år i oktober: – Det känns lite overkligt, men jag får finna mig i det, säger han. 30.9.2021 kl. 20:13
Simon Ekstrand kör elbil, för miljön.

KLIMATET. Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik. – Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han. 29.9.2021 kl. 18:21
Det har funnits tider då de båda ifrågasatt förhållandet, kanske mest på grund av saker de själva gått igenom.

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22
Sarah Tiainen är tjänstledig från din pastorstjänst i Metodistkyrkan i Jakobstad.

ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48
– Det väsentliga är att man har frågor. Även fast man inte får något svar kanske man kan se världen på ett lite annorlunda sätt bara för att man ställer frågorna, säger Markus Riuttu.

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00
Domkapitelshuset i Borgå är från år 1759.

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00
Kyrkoherde Kristian Willis hoppas att det snart ska finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska.

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19
Hintikka konstaterade att vi i sommar har brutit tystnaden kring rasismen.

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00