Esther Kazen ser kyrkans potential att göra världen bättre.

Hon vill visa på feminismen i kyrkan

feminism.

Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan.

12.11.2020 kl. 16:45

– Jag har fokuserat på frågor om kön och sexualitet för att det funnits ett så stort motstånd mot just de frågorna inom kyrkan, säger Esther Kazen.

Hon är svensk frikyrkopastor och driver Instagramkontot Feministpastorn, där hon skriver om bland annat Jesus feministiska strategier, religiösa härskartekniker, onani och om vad feminismen kan lära sig av kristendomen.

Under uppväxten gick hon i kyrkan med sina föräldrar. I adventistförsamlingen där familjen var aktiv fick hon lära sig att världens orättvisor var något som kyrkan skulle arbeta för att minska.

– När man växer upp som kristen i ett samhälle där de flesta andra inte är kristna får man lära sig att inte följa strömmen utan i stället gå mot det man tror är rätt.

Hon talar om det här som den moraliska kompass hon fick med sig från uppväxten i adventistförsamlingen.

– Församlingen där jag växte upp hade ganska högt i tak. Det hade alltid funnits utrymme att ställa frågor och vara kritisk, se saker som inte är så bra som de skulle kunna vara.


Feministpastorn

  • Esther Kazen bor i Stockholm och är pastor i Immanuelskyrkan, en frikyrka ansluten till Equmeniakyrkan.
  • I februari 2017 startade hon instagramkontot feministpastorn som i dag har omkring 22 000 följare.
  • I höst har hennes bok Feministpastorns tro och tvivel kommit ut.

När hon var tjugo flyttade hon till England för att studera teologi. Teologin fängslade henne, men samtidigt var det tufft att upptäcka att många av hennes studiekamrater hade helt andra förväntningar på kyrkan – trots att de kom från samma samfund. Hon vände och vred på sin egen tro, men upptäckte också att det fanns saker i kyrkan som skavde.

– Jag såg allt bra kyrkan kan vara, men jag såg också när vi inte lever upp till vår egen potential. Kyrkan är en fantastisk kraft i samhället, en kraft som faktiskt kan vara delaktig i att göra världen bättre och finnas där för andra. Det ville jag vara med om.

Esther Kazen är pastor i Immanuelskyrkan i Stockholm. Foto: Joel Nilsson

Hon började få syn på orättvisor som drabbade olika människor. Hon intresserade sig för hur kvinnors roll i kyrkan ser ut.

– Jag hittade en obalans, och Jesus har lärt mig att den ska vi försöka räta ut. Men helt plötsligt blev det något som ansågs provocerande eller radikalt. Jag fick också syn på hur många HBTIQ-personer som tagit skada av kyrkan.

Hon får det inte att gå ihop med den kärleksfulla bilden av kyrkan och av Gud som kristna säger sig stå för.

– Det Jesus lärde mig när jag var barn var att vi skulle stå upp för varandra, inkludera den som är svag eller utsatt eftersom alla människor är lika värdefulla.

I början kände hon sig ensam i sitt engagemang för feministiska frågor i kyrkan. Hon som hade växt upp i tron att hon skulle få förändra världen tillsammans med kyrkan upplevde plötsligt att hon mer eller mindre blev tvungen att kämpa mot kyrkan.

– Nu känner jag mig inte lika ensam. Jag har hittat många andra kristna som sagt det här före mig.

Väljer bort debatter

När hennes Instagramkonto började samla många följare insåg hon att hon kunde bli en av de röster som hon själv saknat. Inte för att hon är den första att säga de här sakerna, utan för att hon har människor som lyssnar.

Därför tar hon också ganska lite diskussioner på Instagram med dem som inte håller med henne. Det handlar inte om att hon tror sig ha hittat den slutgiltiga sanningen, utan om att hon vill skapa ett rum där det är tryggt att vara. Med sitt Instagramkonto och sin bok vill hon visa att feministiska diskussioner och sexuella minoriteter redan finns i kyrkan och att de hör hemma där.

– Många saknar en pastor som säger: ”Du hör hemma här, kyrkan är din. Du behöver inte välja bort ditt livs kärlek eller bli någon annan än den du är.” Det viktigaste jag kan göra är att ha någon typ av själavårdande hållning.

Men valet att inte gå in i debatter på Instagram handlar också om att hon behöver använda sin tid och energi till annat.

– Jag hinner och orkar inte allt, jag är tvungen att välja. Det är viktigare att stötta en ung person som kommer till församlingen än att svara på en kristen persons teologiska frågor.

"Inte ens Jesus kunde göra allt – det tror jag är viktigt att komma ihåg."

Hon hänvisar till att kvinnliga präster i Sverige ligger högt upp i utbrändhetsstatistiken.

– En delorsak är att man aldrig är klar, det finns alltid mer att göra. Men till och med Jesus lämnade människor som behövde honom och prioriterade vila och tid med sina vänner. Inte ens Jesus kunde göra allt – det tror jag är viktigt att komma ihåg.

Ifrågasatte regelboken

När Esther Kazen gifte sig som 23-åring föreställde hon sig att äktenskapet skulle vara tills döden skilde dem åt – men två och ett halvt år senare var skilsmässan ett faktum.

Skilsmässan tvingade henne att granska sig själv och fundera över vad hon egentligen förväntade av sig själv och vad hon tror att Gud förväntar sig av henne.

– Att göra rätt enligt regelboken och vara kvar i en relation som inte är hållbar för mig – är det viktigare för Gud än att jag får hitta ett liv och en vardag där jag får byggas upp och blomstra?

I sin bok Feministpastorns tro och tvivel skriver hon att hon skilde sig inte bara från sitt äktenskap utan också från en ohälsosam gudsrelation. Länge hade hon tänkt att det var själviskt att fokusera på sig själv och sin längtan och att hennes uppgift i stället var att hjälpa andra.

– Att leva för andra är en central grej i den kristna tron, att älska andra som sig själv. Men i det ingår också att jag ska älska mig själv. Gud har gett alla ett uppdrag, ett syfte och ett värde. Varför ska jag då stå upp mindre för mig själv än för någon annan?

Den som väljer sin egen väg i kyrkan kan ibland få höra att det är lätt att tro att man själv vet men att Gud har ett större perspektiv.

– Jag tror att det är viktigt att ifrågasätta också det som känns självklart. Om vi tittar på kyrkans historia finns det inget som varit oföränderligt genom alla tider.

Erika Rönngård



debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06