Camilla Ekholm är kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Jag har insett att lycka och glädje släpps fria och fladdrar till så mycket lättare då jag inte jagar efter dem eller letar efter dem i mig själv

Kolumn.

"Jag har märkt att då jag själv eller någon annan säger till mig att jag ska känna lycka, ja då är det svårare än någonsin att göra det."

11.11.2020 kl. 11:29

”Du vet den där korta, fladdrande stunden, då du till exempel lyssnar på riktigt bra musik i bilen och för en stund känner total lycka!” Engagerat talade hon till mig, min samtalspartner. Och jo, jag känner igen känslan. Det finns stunder i livet som är svåra att fånga, som bara kommer till en och som man kan beskriva som en känsla av total lycka. Den känslan är där en stund och lika snabbt som den kom, fladdrar den vidare.

Lyckokänslan kommer rätt sällan och så gott som alltid oplanerat. Jag har märkt att då jag själv eller någon annan säger till mig att jag ska känna lycka, ja då är det svårare än någonsin att göra det. Däremot känner jag ofta glädje. Jag tror det är skillnad på lycka och glädje. Lyckan är en gåva, glädjen finns i oss alla. Kanske stundvis djupt nergrävd men den finns i oss.

Under coronapandemin tycker jag mig ha märkt att våra känslor blivit tydligare. Dels ångestkänslorna och osäkerheten, dels känslorna av glädje och lycka. Sorg och glädje går ibland hand i hand. De är inte nödvändigtvis varandras motpoler. När vi minns en älskad människa som dött och känner stor sorg och saknad, kan ibland skrattet börja bubbla i oss, för mitt i tårarna minns vi något med den vi saknar som gör oss glada.

Coronans begränsande av vårt liv visar i allt sitt elände också på det som genuint ger oss glädje. När allt det yttre skalas bort, när vi tvingas göra annorlunda och enklare märker vi vad som egentligen ger oss glädje och som vi kanske tagit för givet. Sällan har jag tidigare känt sådan glädje över att jag får och kan springa. Tack Gud, för fungerande lungor. Sällan har en träff i verkliga livet, utan skärmar, gjort mig så glad tidigare. Visserligen i snålblåst och invirade i halsdukar men vi kan ses, min vän och jag.

Och glädjen jag kände då det igen var tillåtet att fira gudstjänst med församlingen på plats! Att säga att varje församlingsmedlem är värdefull är verkligen inte bara tomma ord. Du ska veta hur viktig du och din plats i kyrkbänken är. Vilken glädje och vilket mervärde du ger!

Lycka och glädje föds ur så lite. I viss mån kan jag styra dem men framför allt har jag insett att de släpps fria och fladdrar till så mycket lättare då jag inte jagar efter dem eller letar efter dem i mig själv. Jag märker dem och de släpps fria i mötet med andra. I mötet med Gud.

Camilla Ekholm



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39