Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Okej till vigsel om bara en hör till kyrkan

Kyrkomötet.

Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten.

7.11.2020 kl. 12:32

I framtiden ska par kunna gifta sig i kyrkan även om bara en av dem är medlem. Kyrkomötet beslöt efter en livlig diskussion och omröstning att en sådan ändring i kyrkoordningen ska beredas.

Idag är kravet för kyrklig vigsel att båda parterna är medlemmar i kyrkan och har fått konfirmandundervisning.

Diskussionen kretsade mycket kring ifall kravet på medlemskap är något som knyter människor till kyrkan eller uppfattas som exkluderande. Öppenhet och att alla kyrkans medlemmar har rätt att ta del av kyrkans tjänster ställdes mot farhågor om att ändringen skulle minska incitamenten för människor att höra till kyrkan.

Biskop Teemu Laajasalo var kritisk och frågade om det finns bevis på att ändringen är till kyrkans fördel.

– VIlken betydelse ger vi medlemskapet i kyrkan? Finns det en risk att budskapet om den här ändringen inte berättar om kärlek till medmänniskan utan andas misströstan, osäkerhet och dåligt självförtroende?

Andra som ställde sig positivt ansåg att man inte så mycket borde se till vad som är strategiskt smart, utan till de människor frågan berör.

– När ett ungt par kommer till någon av våra präster och säger “vi vill ha en kyrklig vigsel men bara en av oss hör till kyrkan” – ska vi då kunna säga att de är välkomna? frågade ombudet Ulla-Maj Wideroos.

En del ställde sig även tveksamma till att ändringen skulle innebära att en person som hör till en annan religion kunde få kyrklig vigsel.

– Det är verklighet att människor gifter sig över religionsgränser. För dem är det ingen självklarhet att be om kyrklig vigsel. Om en hindu eller muslim vill ha kyrklig vigsel har hen gjort stora beslut i sitt liv, kommenterade ombudet Rolf Steffansson.

Ombudet Ulla Ruusukallio kommenterade hela diskussionen:

– Det här är min nionde kyrkomötesvecka och jag blir allt mer övertygad om att kärnan i vår tro är Fadern, Sonen och Äktenskapet – eller Äktenskapet, Sonen och den helige Ande.

"Det här är min nionde kyrkomötesvecka och jag blir allt mer övertygad om att kärnan i vår tro är Fadern, Sonen och Äktenskapet – eller Äktenskapet, Sonen och den helige Ande."


Lagändring gör elektroniska möten möjliga

Kyrkomötet godkände enhälligt en ändring i kyrkolagen som möjliggör elektroniska möten i församlingar och andra förvaltningsorgan i kyrkan.

Syftet är att möjliggöra sammanträden under coronapandemin. Möjligheten till elektroniska möten tryggar också beslutsfattandet i kyrkan i motsvarande situationer i framtiden.

Elektroniska möten medför också flexibilitet i beslutsfattande i församlingar där avstånden är långa, minskar möteskostnaderna och främjar kyrkans klimatmål.

Ändringen i kyrkolagen ska ännu godkännas av riksdagen.


Främja jämställd terminologi

Kyrkomötet godkände ett förslag om att vidta åtgärder för en mer jämställd och jämlik terminologi i kyrkan.

– En del av utskottets medlemmar uttryckte oro över att beteckningar som “esimies” och “kirkkoherra” upprätthåller en bild av att ledarskappositioner tillhör män och att det kan höja tröskeln för kvinnor att söka sig till dem, berättade allmänna utskottets ordförande fältbiskop Pekka Särkiö som exempel.

Kyrkostyrelsen fick i uppdrag att kartlägga de könsbundna beteckningarna som används i kyrkas samt vilka alternativ som finns. Församlingarna ska instrueras att använda ett jämställt språk i kommunikationen och förvaltningen. När det kommer naturliga tillfällen till det ska beteckningarna uppdateras i lagtexterna.

Arbetar med församlingsstrukturer

Det finns en efterfrågan på tydliga kriterier, en tröskel för när en församlings ekonomiska läge blir så kritiskt att man behöver ingripa i församlingsindelningen.

– Vi vet att många församlingar har det ekonomisk svårt. Det finns skäl att ta tag i situationen i tidigare skede, presenterade förvaltningsutskottets ordförande Aulikki Mäkinen.

– En svårighet har varit att kriterierna är omfattande och till viss del ger utrymme för tolkning.

Många församlingar vill förbli självständiga även om ekonomin inte räcker till. Kriterierna som finns används på olika sätt i olika delar av landet. Kyrkomötet beslöt att kyrkostyrelsen ska uppdatera sina anvisningar. Man ska också se till att församlingarna själva årligen granskar sin situation utgående från kriterierna.

I förslaget ingick också att lägga in bestämmelser i kyrkoordningen om kriterierna och domkapitlens skyldighet att inleda en utredning då de uppfyllts, men de delarna röstades ner.

Nej fick också ett initiativ om att utreda en sammanslagning av stift och kyrkliga samfälligheter. Kyrkomötet beslöt enligt förvaltningsutskottets betänkande att låta initiativet förfalla.

Enligt utskottet skulle det ha lett till omfattande ändringar i kyrkans grundläggande strukturer om initiativets idéer förverkligats. Dessutom skulle utredningen i sig vara både dyr och tidskrävande.

Emelie Wikblad



Coronan satta stopp för Catharina Englunds medverkan i Vasaloppet. Det blev nittio kilometer i Fäbodaskogen i stället.

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50
– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06
Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och 
livsåskådningskunskap.

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54
Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50
Mats Björklund tillträder som kyrkoherde i Korsholms svenska församling kring påsk.

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00
Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00
Att Filip Saxén jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46