Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Okej till vigsel om bara en hör till kyrkan

Kyrkomötet.

Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten.

7.11.2020 kl. 12:32

I framtiden ska par kunna gifta sig i kyrkan även om bara en av dem är medlem. Kyrkomötet beslöt efter en livlig diskussion och omröstning att en sådan ändring i kyrkoordningen ska beredas.

Idag är kravet för kyrklig vigsel att båda parterna är medlemmar i kyrkan och har fått konfirmandundervisning.

Diskussionen kretsade mycket kring ifall kravet på medlemskap är något som knyter människor till kyrkan eller uppfattas som exkluderande. Öppenhet och att alla kyrkans medlemmar har rätt att ta del av kyrkans tjänster ställdes mot farhågor om att ändringen skulle minska incitamenten för människor att höra till kyrkan.

Biskop Teemu Laajasalo var kritisk och frågade om det finns bevis på att ändringen är till kyrkans fördel.

– VIlken betydelse ger vi medlemskapet i kyrkan? Finns det en risk att budskapet om den här ändringen inte berättar om kärlek till medmänniskan utan andas misströstan, osäkerhet och dåligt självförtroende?

Andra som ställde sig positivt ansåg att man inte så mycket borde se till vad som är strategiskt smart, utan till de människor frågan berör.

– När ett ungt par kommer till någon av våra präster och säger “vi vill ha en kyrklig vigsel men bara en av oss hör till kyrkan” – ska vi då kunna säga att de är välkomna? frågade ombudet Ulla-Maj Wideroos.

En del ställde sig även tveksamma till att ändringen skulle innebära att en person som hör till en annan religion kunde få kyrklig vigsel.

– Det är verklighet att människor gifter sig över religionsgränser. För dem är det ingen självklarhet att be om kyrklig vigsel. Om en hindu eller muslim vill ha kyrklig vigsel har hen gjort stora beslut i sitt liv, kommenterade ombudet Rolf Steffansson.

Ombudet Ulla Ruusukallio kommenterade hela diskussionen:

– Det här är min nionde kyrkomötesvecka och jag blir allt mer övertygad om att kärnan i vår tro är Fadern, Sonen och Äktenskapet – eller Äktenskapet, Sonen och den helige Ande.

"Det här är min nionde kyrkomötesvecka och jag blir allt mer övertygad om att kärnan i vår tro är Fadern, Sonen och Äktenskapet – eller Äktenskapet, Sonen och den helige Ande."


Lagändring gör elektroniska möten möjliga

Kyrkomötet godkände enhälligt en ändring i kyrkolagen som möjliggör elektroniska möten i församlingar och andra förvaltningsorgan i kyrkan.

Syftet är att möjliggöra sammanträden under coronapandemin. Möjligheten till elektroniska möten tryggar också beslutsfattandet i kyrkan i motsvarande situationer i framtiden.

Elektroniska möten medför också flexibilitet i beslutsfattande i församlingar där avstånden är långa, minskar möteskostnaderna och främjar kyrkans klimatmål.

Ändringen i kyrkolagen ska ännu godkännas av riksdagen.


Främja jämställd terminologi

Kyrkomötet godkände ett förslag om att vidta åtgärder för en mer jämställd och jämlik terminologi i kyrkan.

– En del av utskottets medlemmar uttryckte oro över att beteckningar som “esimies” och “kirkkoherra” upprätthåller en bild av att ledarskappositioner tillhör män och att det kan höja tröskeln för kvinnor att söka sig till dem, berättade allmänna utskottets ordförande fältbiskop Pekka Särkiö som exempel.

Kyrkostyrelsen fick i uppdrag att kartlägga de könsbundna beteckningarna som används i kyrkas samt vilka alternativ som finns. Församlingarna ska instrueras att använda ett jämställt språk i kommunikationen och förvaltningen. När det kommer naturliga tillfällen till det ska beteckningarna uppdateras i lagtexterna.

Arbetar med församlingsstrukturer

Det finns en efterfrågan på tydliga kriterier, en tröskel för när en församlings ekonomiska läge blir så kritiskt att man behöver ingripa i församlingsindelningen.

– Vi vet att många församlingar har det ekonomisk svårt. Det finns skäl att ta tag i situationen i tidigare skede, presenterade förvaltningsutskottets ordförande Aulikki Mäkinen.

– En svårighet har varit att kriterierna är omfattande och till viss del ger utrymme för tolkning.

Många församlingar vill förbli självständiga även om ekonomin inte räcker till. Kriterierna som finns används på olika sätt i olika delar av landet. Kyrkomötet beslöt att kyrkostyrelsen ska uppdatera sina anvisningar. Man ska också se till att församlingarna själva årligen granskar sin situation utgående från kriterierna.

I förslaget ingick också att lägga in bestämmelser i kyrkoordningen om kriterierna och domkapitlens skyldighet att inleda en utredning då de uppfyllts, men de delarna röstades ner.

Nej fick också ett initiativ om att utreda en sammanslagning av stift och kyrkliga samfälligheter. Kyrkomötet beslöt enligt förvaltningsutskottets betänkande att låta initiativet förfalla.

Enligt utskottet skulle det ha lett till omfattande ändringar i kyrkans grundläggande strukturer om initiativets idéer förverkligats. Dessutom skulle utredningen i sig vara både dyr och tidskrävande.

Emelie Wikblad



Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29
(foto: KP-arkiv)

Kyrkans kulturpris 2012 ges till finska missionssällskapets evenemang de vackraste julsångerna. 12.12.2012 kl. 10:39
Imorgon sänder påven Benedictus XVI sitt första twitter.

Påven Bendictus XVI har gått med i mikrobloggen Twitter. 11.12.2012 kl. 13:45

Det blir inte lätt, men det känns rätt, säger Markus Österlund om sitt nya jobb som församlingsledare.

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44
Vi tror att religion handlar om tankar och trossatser, men det är en för snäv bild, säger Laura Hellsten.

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01
Anna-Greta Sandell trivs med att jobba trots att hon passerat sjuttio. – Jag halkar vidare, ett år i taget.

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51
Lekholmen hör till de lägergårdar som stängs fram till årsskiftet.

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38