Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Glöm det dåliga coronasamvetet, men använd förståndet

Coronapandemin.

THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång.

29.10.2020 kl. 17:16

Mika Salminen är hälsosäkerhetschef vid institutet för hälsa och välfärd och syns ofta på teve där han får svara på frågor om det aktuella coronaläget i Finland.

Vi bad honom svara på frågor om coronaskuld – ska man bära ansvar för andras insjuknande, och hur stort ansvar i så fall?

Det finns ett citat av dig som jag lärt mig utantill sedan jag läste Helsingin Sanomat i våras, och burit med mig sedan dess: Yksilötasolla se ei ole kenenkään syy. (På individnivå är det ingens fel.) Minns du att du sagt det?

– Jo, det minns jag, och jag har upprepat samma sak i A-studio för ett tag sedan. Det är en oroväckande trend att folk skyller på varandra.

När det gäller influensa har jag aldrig hört någon anklaga någon annan för att man fått sjukdomen – varför är det så annorlunda med covid-19?

– Det har att göra med att det här är en ny och skrämmande sjukdom som dessutom gjorts extra skrämmande genom medierapportering.

– Men vi har ju andra exempel på sjukdomar som varit väldigt stigmatiserande: till exempel HIV. Vi behöver inte gå så långt bakåt i tiden så ser vi att tuberkulos var en sjukdom som man inte ville tala om. Det finns vissa sjukdomar har en negativ konnotation – folk tänker att det är människors eget fel om de insjuknar. Till exempel sexuellt överförbara sjukdomar är sådana.

Men det är inte så man borde tänka, menar Mika Salminen.
– Förstås är det bra om människor gör sitt bästa för att inte insjukna, men om man får sjukdomen så handlar det främst om otur. Med en sjukdom som covid-19 är det svårt att skydda sig till 100 procent.

Det finns människor som blir nästan neurotiskt rädda för att bära på covid-19 och smitta ner andra, som sedan kan dö. Har du något råd att ge dem?

– Man kan ju tänka att i så fall borde ju alla hela tiden ha dåligt samvete, eftersom vem som helst kan råka ut för sjukdomen. Men alla kan inte hela tiden ha dåligt samvete över att någon annan kanske kan bli smittad. Man ska inte skylla på sig själv utan tänka på helheten.
Det finns människor som har benägenhet att tänka neurotiskt kring sjukdomar. En del är mest rädda för att smitta andra, andra mest rädda för att själva bli sjuka.

– Det här är en egenhet som vissa människor har. Det handlar om hur man ser på risker i förhållande till andra risker. Eftersom covid-19 är en sjukdom som kan smyga sig på dig är den på sätt och vis mer skrämmande – speciellt när den är ny.

Finns det någonsin orsak att ha dåligt samvete över covid-19-smitta?

– Man borde egentligen inte alls tänka så. Man borde tänka framåt i stället: Hur kan jag göra mitt bästa?

Han påpekar att det finns situationer då det är svårt att säga vad som är rätt. Ett exempel är att far- och morföräldrar vill träffa sina barn och barnbarn.

– Man måste låta människor ha så mycket självbestämmanderätt att om de hellre ser sina barnbarn än isolerar sig för ett halvår, då måste också resten av familjen respektera det. Barnbarn och barn är en så stor del av människors liv att man är villig att ta en viss risk för att träffa dem. Sedan finns det naturligtvis de som inte är redo att göra det. Det måste man också respektera.

Människor börjar vara väldigt coronatrötta. Jag har hört folk säga att de inte längre orkar bry sig om de blir smittade eller inte, de måste få träffa människor för att inte bli galna. Hur reagerar du på det?

– Det måste man också ha en viss förståelse för, människan är en social varelse, att leva instängd är inte bra för någon i längden. Vi söker ju alla hela tiden ”det nya vanliga” här.

Han påpekar att även om det handlar om en sjukdom som kan bli allvarlig är risken att blir allvarligt sjuk – eller dödssjuk – ganska liten.

– Vissa vill inte ta några risker över huvudtaget. Men också de flesta 70-åringar klarar ändå sjukdomen bra. Det finns andra risker i världen också – man kan bli överkörd när man korsar gatan. Men naturligtvis ska alla ta till vettiga försiktighetsåtgärder, som att sköta sin hygien, bära munskydd och vara särskilt försiktig om man har någon riskfaktor.

Att bära munskydd är att bära ett kollektivt ansvar. Jag märker att jag fylls av dömande tankar när jag ser folk som inte bär munskydd till exempel i bussen. Är det hemskt?

– Det är väldigt mänskligt, och likadana känslor har jag när jag går i butiken: varför är en tredjedel utan munskydd, har de inte läst tidningarna? Men man kan tänka så här: Jag har åtminstone själv munskydd, och de som inte har ett tar en betydligt större risk än jag där de går omkring med andra som inte heller har munskydd. Användningen av munskydd har så småningom ökat och finnarna är ganska benägna att böja sig för grupptryck. När man märker att man är den enda som inte har munskydd blir det ganska tråkigt att sitta där på bussen. Så jag tror att det här är ett fenomen som småningom minskar.

Han berättar att han fått rapporter om att användningen av munskydd i Vasa ökade snabbt på kort tid efter att epidemiläget förvärrades.

– Sedan finns det alltid folk som är envisa och undrar varför men ska bråka om munskydd. Men jag tror inte alls på tvång. Varför skulle det bli bättre av det? Vi vet till exempel att i länder där det är vaccintvång frodas samtidigt det starkaste vaccinmotståndet. Det är bäst att lita på information och grupptryck.

Blänger du ilsket på folk som inte har munskydd på bussen?

– Jag försöker låta bli. Nog har det kanske hänt nångång, skrattar Mika Salminen.

Sofia Torvalds



KYRKOMÖTET. Klicka på nyheten så får du se direktströmningen! 3.5.2022 kl. 18:14

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens kyrkodagar pågår som bäst, efter ett långt uppehåll på grund av coronapandemin. 21.4.2022 kl. 19:08

sexuella minoriteter. Församlingsrådet i Vasa svenska församling öppnar sina utrymmen för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. Beslutet fattades i går kväll efter omröstning där rösterna föll tolv mot tre. Motförslaget var att vänta tills kyrkan löst äktenskapsfrågan. 28.4.2022 kl. 16:05

KYRKOMÖTET. I sitt öppningstal vid kyrkomötet på tisdag 3 maj talade ärkebiskop Tapio Luoma om kriget som Ryssland inledde i Ukraina i februari. 3.5.2022 kl. 15:03

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Cirka tre fjärdedelar av församlingsmedlemmarna på Bergö har skrivit under en namnlista som motsätter sig sammanslagningen av Malax, Petalax och Bergö församlingar. 4.5.2022 kl. 15:48

sekter. Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte. 13.4.2022 kl. 10:56

ETT GOTT RÅD. Lita inte på alla, säger Maria Antas i vår serie "Ett gott råd". 19.4.2022 kl. 14:55

kyrkbrand. Bergans kapell byggdes av frivilligkrafter på 1920-talet. Myndigheterna utesluter inte mordbrand. 14.4.2022 kl. 09:24

KONFIRMANDLÄGER. Ungdomsledaren Camilla ”Ino” Dannholm i Esbo ordnar konfirmationsläger på påsken. – Konfirmanderna lever i påskens högtid, säger hon. 12.4.2022 kl. 10:30

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet