Att terapiklienter utsatts för utpressning i samband med dataintrånget vid vårdbolaget Vastaamo oroar många. Hur bokförs privata, själavårdande samtal inom kyrkan?
– När vi för själavårdssamtal gör vi inga som helst anteckningar, säger Ann-Christine Wiik, ledande diakoniarbetare i Esbo svenska församling.
När det gäller ekonomiska bidrag till klienter finns det däremot ett system där man måste anteckna information om klienten.
– Men då ber vi alltid kunden godkänna att vi får föra in uppgifterna i diakoniregistret. Vi måste ha uppgifterna där för att kunna bevisa att till exempel ett inköpskort säkert går till rätt person.
Men själavårdsinformation antecknas ingenstans – det är konfidentiell information som stannar mellan diakoniarbetaren och klienten.
Är det svårt att komma ihåg en klients berättelse utan att anteckna?
– Jag är själv välsignad med ett sådant minne att jag minns väldigt bra diskussionen från föregående gång. Varje person och varje problematik är så unik. Ibland, om jag har svårt att minnas någon detalj, ställer jag frågan: Vad bestämde vi senast, var blev vi?
Det är så många som blir berörda.
Hon berättar att när hon och kolleger från samfälligheten samlades till ett gemensamt möte idag konstaterade de att Vastaamo-krisen kan jämföras med en storolycka.
– Det är så många som blir berörda, och de berörs på en punkt djupt nere i hjärtat, säger hon.
Biskop Bo-Göran Åstrand uppmanade på Facebook igår alla att ta avstånd från dataintrånget genom att inte ta del av eller sprida vidare klientuppgifter. ”Vi tar avstånd och visar hänsyn för de drabbades skull, för vår egen skull och med tanke på att vi vill leva i ett tryggt samhälle”, skriver han, och uppmanar också personer som känner oro över läckan att ringa kyrkans samtalshjälp, där man får vara anonym och där inga persondata sparas.
Till kyrkans samtalstjänst förmedlas inga telefonnummer och telefonsamtalen spelas inte in. De som svarar är utbildade frivilliga eller kyrkligt anställda med tystnadsplikt.
Sara Grönqvist, som jobbar med kyrkans samtalstjänst och själavård vid Kyrkans central för det svenska arbetet, berättar att de enda uppgifter de i samtalstjänsten bokför är mycket allmänna: en uppskattning av ålder, kön, samtalets längd och samtalstyp.
– Det är det vi sparar för statistikens skull.
Även i de digitala kanalerna, chatten och nätjouren, skyddas den personliga integriteten. Inga IP-adresser sparas i tjänsten. Meddelanden arkiveras inte för någon längre tid och publiceras aldrig.
Meddelanden som skickas via nätjouren besvaras inom några dagar.
– När vi svarat skickas det tillbaka till den som ställt frågan eller skrivit meddelandet, men inget finns kvar på vårt system, säger Grönqvist.
Ärenden som inte är klarmarkerade förstörs efter 28 dagar. Den som tagit kontakt har också möjlighet att redan tidigare permanent radera meddelandekedjan och det användarnamn hen skapat i tjänsten.
INGA OROSMOLN INOM ARBETSHANDLEDNINGEN
Virva Nyback jobbar som stiftssekreterare för personalvård på domkapitlet. Till hennes ansvarsområde hör bland annat arbetshandledning, konflikthantering, mentorskap och mycket annat.
– Arbetshandledare för handskrivna anteckningar för att kunna knyta an till följande träff, men de gör inte en journal i digital form. Jag har själv jobbat som arbetshandledare i tiotals år, men aldrig fört anteckningar på datorn.
Hon ser inga orosmoln vad gäller arbetshandledning och datasäkerhet.
– Arbetshandledning sker här och nu, och det är ett lite annat sätt att jobba än när det gäller terapi. Våra arbetshandledare är alla väldigt professionella och ansvarar för att bevara sina handskrivna anteckningar på ett säkert ställe på sin arbetsplats.
Den lagstadgade terapin, dit kyrkans själavård och arbetshandledning inte hör, fungerar annorlunda.
– FPA-anslutna terapeuter är skyldiga att föra journal digitalt, men jag känner inte i detalj till hur det ser ut.
Dataintrånget mot psykoterapicentret Vastaamo visar hur sårbart vårt samhälle är, anser hon.
– Men att inte söka hjälp är det sista botemedlet man ska ta till. Ångest har en förmåga att växa om man blir ensam med den. Terapi är en livlina för många för att få bättre livskvalitet.
– Det är katastrofalt när något sådant här händer, men det gäller att försöka bevara lugnet och göra skadan så liten som möjligt. Nu skapas till exempel stödgrupper inom tredje sektorn, där kyrkan också är en viktig del. De som kan det här ska agera, och när vi möter en medmänniska ska vi ställa upp, men alla behöver inte agera. Det är en slags panikreaktion som slår till när vi vill försöka behärska vår vardag.
FAMILJERÅDGIVARNA ANTECKNAR FÖR HAND
Familjerådgivare Jan-Erik Nyberg vid Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet känner sig lättad över att han och hans kollegor endast sparar begränsad information elektroniskt.
– Vi har ett datasystem inne i kyrknätet med brandmurar omkring, men där registrerarvi enbart bakgrundsinformation om personen – man/kvinna, ålder, familjesituation, adresser och dylikt. Det är det enda vi skriver in och det är bara för vår kontakt och för att vi ska veta hur vi ska ta betalt av kommuner och församlingar som betalar för besöken. Också dessa uppgifter anonymiseras varje år, namnuppgifter raderas.
Avtalsparterna får inte veta vem som besökt familjerådgivningen, utan faktureras bara för den arbetstid som använts för besöken.
– Eftersom vi inte erbjuder sjukvård behöver vi inte ha en patientjournal.
Vi lagrar ingen känslig information elektroniskt.
Under mötena med familjerådgivningens klienter görNyberg och hans kollegor i stället anteckningar för hand. Anteckningarna förvaras i låsta utrymmen och strimlas i dokumentförstörare när klientkontakten avslutats.
– Så här arbetar nog de flesta kyrkliga familjerådgivningar. Det finns utrymme att föra in mer anteckningar i det elektroniska systemet, men vi har inte använt den möjligheten eftersom det handlar om känslig information. Vi lagrar ingen känslig information elektroniskt, utom den informationen att en viss person varit på familjerådgivningen så här många gånger.
När nya klienter kommer till familjerådgivningen i Jakobstad informeras de om vilka uppgifter som samlas in, varför de samlas in och hur de förvaras. Nyberg har inte blivit kontaktad av personer som efter de senaste dagarnas nyhetsrapportering om informationsläckan vid Vastaamo undrat hur det är med den information som familjerådgivningen har om dem.
Uppdaterad 26.10 kl. 16:16 med kommentarer från familjerådgivare Jan-Erik Nyberg.
Uppdaterad 27.10 kl. 11:27 med kommenterar från Sara Grönqvist om kyrkans samtalstjänst.