Som motvikt till jobbet och för att orka i vardagen tycker Per Göthelid det är viktigt att hålla sig i form både fysiskt och psykiskt. På fritiden försöker han vara aktiv och idrotta, och sjunger en del.

”Jag tror inte att döden är slutet”

Närpes.

– På sätt och vis blir det vardag. Man inser att döden är en del av livet, säger begravningsentreprenör Per Göthelid.

29.10.2020 kl. 12:14

Per Göthelids svärföräldrar hade blomsteraffär och begravningsbyrå i Närpes. Att ta över den hörde egentligen inte till planen – men planerna förändrades.

– År 2007 flyttade vi upp från Sibbo till Närpes, och 2009 tog jag över firman. Min fru fortsatte som lärare.

Själv är han i grunden sjukskötare – kanske inte så långt steg till att bli begravningsentreprenör, funderar han.

Per Göthelid

  • Begravningsentreprenör vid Engelqvist i Närpes.
  • Förtroendevald i Närpes församlings kyrkofullmäktige.
  • Familj: frun Mona-Lisa och två vuxna barn som studerar i Vasa.
  • Reser gärna, som avbrott i vardagen.


Det är ett jobb
som kräver flexibilitet och beredskap på det mesta. Döden följer ingen tidtabell.

– Man kan försöka göra en bra planering, och så inser man när dagen är slut att det blev något helt annat.

I slutet av veckorna är det ofta begravningar.

– Vi har som kutym att alltid vara med på varje begravning.

Begravningsbyrån betjänar ett område som sträcker sig över Närpes och Kaskö. Men det har också blivit många längre resor i arbetets tecken. I trakten bor en hel del människor med ursprung i andra länder och han har till exempel kört avlidna som velat begravas hemma i Bosnien eller Kosovo.

– Vi är två stycken som åker. Det tar några dygn ner, så det blir fem–sex dagar innan man är hemma igen.

"Vid plötsliga dödsfall tycker jag nog det är jobbigt, och när barn och unga människor går bort. Samtidigt är det ju ganska sunt att man känner så."


Att vara begravningsentreprenör
är ett jobb, men Per Göthelid vill inte att det ska bli rutinmässigt.

– Det är viktigt att man tar det på allvar och sätter sig in i den anhörigas situation.

Det gäller att hitta balansen mellan empati och att bli personligt engagerad.

– Vid plötsliga dödsfall tycker jag nog det är jobbigt, och när barn och unga människor går bort. Samtidigt är det ju ganska sunt att man känner så.

Han ser mycket av traktens kyrkor genom sitt jobb och är även förtroendevald i Närpes kyrkofullmäktige sedan några år.

– Min far var pastor i Missionsförbundet. Tron har hängt med sedan jag var liten, den är en del av vardagen.

För honom är den en trygghet.

– Jag tror inte att döden är slutet. Jag hoppas att det också kan inge trygghet när jag pratar med anhöriga.

Samtidigt är det väldigt viktig för honom att vara lyhörd för de människor som kommer till honom – de har olika bakgrund, olika religioner och åskådningar.

Att alla kommer att dö är ett faktum, men Per Göthelid märker att vi människor är duktiga på att förtränga det.

– Det känns som att det är lite mänskligt att göra det, att man inte tänker så mycket innan man hamnar i det.

Det sägs ju att hoppet är det sista som överger en. Kanske är det därför vi helst undviker att prata om vad som ska hända när någon av våra nära eller vi själva inte längre finns.

– Men jag tror det skulle bli lite lättare om man skulle våga bejaka att vi alla ska dö en gång. Samtidigt vet man inte när det sker. Det är ju viktigt att leva varje dag och ta hand om varann, vi vet inget om framtiden.

För de anhöriga kan det vara en liten lättnad att veta något om hur den som gått bort velat ha det.

Du som jobbar med det här, har du själv funderat på det?

– Jag har inte gjort det faktiskt, inte ännu.

Nu vid allhelgona går Per Göthelid som så många andra till kyrkogården i Närpes, tänder ljus för nära och kära och ser på alla lågorna som lyser upp mörkret.

Emelie Wikblad



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39