Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.
Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.

Kaplansvalet i Houtskär – delseger eller juridiskt ohållbart?

Kaplansval.

Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen.

22.10.2020 kl. 12:21

Domkapitlet beslöt vid sitt möte i tisdags att inte tillsätta kaplanstjänsten i Houtskär kapellförsamling, alltså att processen avbryts i det här skedet. Tjänsten ska i stället ledigförklaras på nytt under år 2021. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan fram till slutet av juni nästa år.

Varför fattade domkapitlet det här beslutet?

– Kyrkoordningen säger att när den andra ansökningsperioden gått ut ska den myndighet i församlingen som anställer kaplanen – i det här fallet kapellrådet – begära att domkapitlet utfärdar ett tjänsteförordnande åt den sökande. Det här har kapellrådet inte gjort, förklarar Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Han säger att de rådande omständigheterna i församlingen är oklara, och att det är en motivering till att inte slutföra processen. Främst handlar det om att det finns olika uppfattningar om församlingens ekonomiska situation, pensioneringar och prästtjänster.

Kapellrådet har fört fram att tjänstens framtid är osäker på grund av ekonomin, och att det skulle vara en orsak till att inte besätta tjänsten.

Den uppfattningen stämmer däremot inte överens med kyrkoherdens och församlingsrådets uppfattning.

Jag tycker att kapellrådet gripit ett slags halmstrå.

– Jag tycker att kapellrådet gripit ett slags halmstrå, och jag håller inte alls med om det. Vi har en kyrklig samfällighet och församling som har en stabil ekonomi fast vi gjort en del negativa bokslut, men det har mindre betydelse i det här sammanhanget. Det är andra och större frågor som måste ses över först, såsom fastigheter och uppvärmning, innan man ser över en kaplanstjänst. Vi har en ekonomigrupp och en fastighetsgrupp, där både förtroendevalda och tjänstemän ingår, som jobbar med just de frågorna, säger Harry S. Backström som är kyrkoherde i Väståbolands svenska församling.

Kapellrådet ville påpeka att det finns ett underskott, även om de vet att det inte är kapellrådets sak att bekymra sig över det.

– Knappast blir det bättre tider ekonomiskt. Vi vill vara ute i god tid och diskutera och planera. Nuläget är som det är, men riskerna finns alltid. Blir det knappt om pengar är det vi som är små som måste ge efter, säger Rune Johansson, ordförande för kapellrådet i Houtskär.

Johansson säger att kapellrådet i Houtskär och församlingsrådet i Väståboland har olika synsätt vad gäller församlingens ekonomi.

– Församlingsrådet ser på tillgångar och skulder i balansen, medan kapellrådet ser mer på det löpande resultatet i resultaträkningen, som har visat underskott de senaste åren. Visst är församlingens likvida tillgångar just nu goda, men vid större fastighetsrenoveringar, vilket det nog finns behov av, töms nog den reserven snabbt. Blir det större underskott flera år i rad minskar också det på reserven.


OPINION FÖR LAGERROOS

Saken kompliceras ytterligare av att det i Houtskär funnits en stark opinion för den tidigare tf. kaplanen Janette Lagerroos, som inte varit behörig för tjänsten.

Hon har kommenterat frågan på sin blogg och konstaterar att beslutet betyder att processen kring tillsättandet av tjänsten i Houtskär tar time-out till nästa år.

"Det här är fullständigt korrekt och ingenting att hänga läpp över. Det är inte det utslag Houtskärborna önskat, men eftersom jag inte är behörig och en behörig sökte tjänsten, är det här ändå det bästa utslag man kunnat få", skriver hon.

I det här fallet handlar det inte om personfrågor.

– I det här fallet handlar det inte om personfrågor, även om kapellrådet mycket starkt uttalat sig till förmån för Janette Lagerroos, säger Linus Stråhlman.

Harry S. Backström förstår inte domkapitlets beslut.

– När man ser den här lösningen från Peter Blumenthals håll, som enda behörig sökande, så väcker det förvåning hos mig. Hur hållbar den här kompromissen är juridiskt måste domkapitlet ta ställning till. Är det hållbart överhuvudtaget? Det är en rättvisefråga för den som via ansökan blivit berättigad den här tjänsten under normala omständigheter, säger han.

De kan inte lägga ett kaplansval på hyllan med en sådan här motivering

Vad tror du det beror på att det här beslutet har fattats?

– Vad gäller domkapitlets beslut och hur samtalet har gått där kan jag inte uttala mig, men synbarligen har man försökt gå en mellanväg eftersom det funnits ett visst motstånd. Domkapitlet måste grunda sig på lag och ordning när de gör sådana här beslut, så det måste de svara för. De kan inte lägga ett kaplansval på hyllan med en sådan här motivering, säger Backström.

Vad tycker kapellrådet om domkapitlets beslut?

– Det var en delseger, för Houtskärborna vill ha Janette Lagerroos. Det hade vi önskat oberoende av vem annan som sökt tjänsten, säger ordförande Rune Johansson. I Houtskär har man ordnat en namninsamling till förmån för Janette Lagerroos.

Johansson säger att kapellrådet representerar Houtskärborna och för fram deras åsikter.

– Vi är utsedda för att representera dem.

Kapellrådet hoppas att Janette Lagerroos ska hinna göra sig behörig tills tjänsten lediganslås igen. Om det finns två behöriga sökande får kapellrådet välja vem som blir kaplan.

Tror du att det blir några efterspel nu, Harry S. Backström?

– Det är svårt att säga. Jag hoppas att det inte blir någon juridisk process, utan att vi får jobba vidare och att Peter får göra sitt jobb.

Tycker du att du som chef har en god kommunikation med både Peter Blumenthal och Janette Lagerroos?

– Det bedömer jag att jag har. Jag känner Janette sedan länge. Vi har diskuterat under resans gång och jag har försökt stötta dem båda på olika sätt när frågor dykt upp. Jag har också diskuterat med kapellrådets ordförande. Jag brukar tänka att det mesta går att lösa med diskussioner och en strävan efter att saker ska normaliseras, säger Backström.

Man får gärna komma och diskutera den här saken med mig.

– Jag vill gärna att man i Houtskär nu kan se framåt, också riktat till Peter, och att Janette ska hitta sin plats. Jag vill jobba tillsammans och se möjligheterna, det är mitt viktigaste budskap nu.

– På lördag 24.10 kl. 18 håller jag en finskspråkig mässa i Houtskär. Man får gärna komma och diskutera den här saken med mig då.

Peter Blumenthal väljer att inte kommentera närmare utan hänvisar till kyrkoherden som enligt överenskommelse är presstalesman i det här fallet.

Artikeln uppdaterad 23.10 kl. 11.50, med Peter Blumenthals kommentar.

Sofia Torvalds, Ulrika Hansson



Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00