Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.
Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.

Kaplansvalet i Houtskär – delseger eller juridiskt ohållbart?

Kaplansval.

Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen.

22.10.2020 kl. 12:21

Domkapitlet beslöt vid sitt möte i tisdags att inte tillsätta kaplanstjänsten i Houtskär kapellförsamling, alltså att processen avbryts i det här skedet. Tjänsten ska i stället ledigförklaras på nytt under år 2021. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan fram till slutet av juni nästa år.

Varför fattade domkapitlet det här beslutet?

– Kyrkoordningen säger att när den andra ansökningsperioden gått ut ska den myndighet i församlingen som anställer kaplanen – i det här fallet kapellrådet – begära att domkapitlet utfärdar ett tjänsteförordnande åt den sökande. Det här har kapellrådet inte gjort, förklarar Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Han säger att de rådande omständigheterna i församlingen är oklara, och att det är en motivering till att inte slutföra processen. Främst handlar det om att det finns olika uppfattningar om församlingens ekonomiska situation, pensioneringar och prästtjänster.

Kapellrådet har fört fram att tjänstens framtid är osäker på grund av ekonomin, och att det skulle vara en orsak till att inte besätta tjänsten.

Den uppfattningen stämmer däremot inte överens med kyrkoherdens och församlingsrådets uppfattning.

Jag tycker att kapellrådet gripit ett slags halmstrå.

– Jag tycker att kapellrådet gripit ett slags halmstrå, och jag håller inte alls med om det. Vi har en kyrklig samfällighet och församling som har en stabil ekonomi fast vi gjort en del negativa bokslut, men det har mindre betydelse i det här sammanhanget. Det är andra och större frågor som måste ses över först, såsom fastigheter och uppvärmning, innan man ser över en kaplanstjänst. Vi har en ekonomigrupp och en fastighetsgrupp, där både förtroendevalda och tjänstemän ingår, som jobbar med just de frågorna, säger Harry S. Backström som är kyrkoherde i Väståbolands svenska församling.

Kapellrådet ville påpeka att det finns ett underskott, även om de vet att det inte är kapellrådets sak att bekymra sig över det.

– Knappast blir det bättre tider ekonomiskt. Vi vill vara ute i god tid och diskutera och planera. Nuläget är som det är, men riskerna finns alltid. Blir det knappt om pengar är det vi som är små som måste ge efter, säger Rune Johansson, ordförande för kapellrådet i Houtskär.

Johansson säger att kapellrådet i Houtskär och församlingsrådet i Väståboland har olika synsätt vad gäller församlingens ekonomi.

– Församlingsrådet ser på tillgångar och skulder i balansen, medan kapellrådet ser mer på det löpande resultatet i resultaträkningen, som har visat underskott de senaste åren. Visst är församlingens likvida tillgångar just nu goda, men vid större fastighetsrenoveringar, vilket det nog finns behov av, töms nog den reserven snabbt. Blir det större underskott flera år i rad minskar också det på reserven.


OPINION FÖR LAGERROOS

Saken kompliceras ytterligare av att det i Houtskär funnits en stark opinion för den tidigare tf. kaplanen Janette Lagerroos, som inte varit behörig för tjänsten.

Hon har kommenterat frågan på sin blogg och konstaterar att beslutet betyder att processen kring tillsättandet av tjänsten i Houtskär tar time-out till nästa år.

"Det här är fullständigt korrekt och ingenting att hänga läpp över. Det är inte det utslag Houtskärborna önskat, men eftersom jag inte är behörig och en behörig sökte tjänsten, är det här ändå det bästa utslag man kunnat få", skriver hon.

I det här fallet handlar det inte om personfrågor.

– I det här fallet handlar det inte om personfrågor, även om kapellrådet mycket starkt uttalat sig till förmån för Janette Lagerroos, säger Linus Stråhlman.

Harry S. Backström förstår inte domkapitlets beslut.

– När man ser den här lösningen från Peter Blumenthals håll, som enda behörig sökande, så väcker det förvåning hos mig. Hur hållbar den här kompromissen är juridiskt måste domkapitlet ta ställning till. Är det hållbart överhuvudtaget? Det är en rättvisefråga för den som via ansökan blivit berättigad den här tjänsten under normala omständigheter, säger han.

De kan inte lägga ett kaplansval på hyllan med en sådan här motivering

Vad tror du det beror på att det här beslutet har fattats?

– Vad gäller domkapitlets beslut och hur samtalet har gått där kan jag inte uttala mig, men synbarligen har man försökt gå en mellanväg eftersom det funnits ett visst motstånd. Domkapitlet måste grunda sig på lag och ordning när de gör sådana här beslut, så det måste de svara för. De kan inte lägga ett kaplansval på hyllan med en sådan här motivering, säger Backström.

Vad tycker kapellrådet om domkapitlets beslut?

– Det var en delseger, för Houtskärborna vill ha Janette Lagerroos. Det hade vi önskat oberoende av vem annan som sökt tjänsten, säger ordförande Rune Johansson. I Houtskär har man ordnat en namninsamling till förmån för Janette Lagerroos.

Johansson säger att kapellrådet representerar Houtskärborna och för fram deras åsikter.

– Vi är utsedda för att representera dem.

Kapellrådet hoppas att Janette Lagerroos ska hinna göra sig behörig tills tjänsten lediganslås igen. Om det finns två behöriga sökande får kapellrådet välja vem som blir kaplan.

Tror du att det blir några efterspel nu, Harry S. Backström?

– Det är svårt att säga. Jag hoppas att det inte blir någon juridisk process, utan att vi får jobba vidare och att Peter får göra sitt jobb.

Tycker du att du som chef har en god kommunikation med både Peter Blumenthal och Janette Lagerroos?

– Det bedömer jag att jag har. Jag känner Janette sedan länge. Vi har diskuterat under resans gång och jag har försökt stötta dem båda på olika sätt när frågor dykt upp. Jag har också diskuterat med kapellrådets ordförande. Jag brukar tänka att det mesta går att lösa med diskussioner och en strävan efter att saker ska normaliseras, säger Backström.

Man får gärna komma och diskutera den här saken med mig.

– Jag vill gärna att man i Houtskär nu kan se framåt, också riktat till Peter, och att Janette ska hitta sin plats. Jag vill jobba tillsammans och se möjligheterna, det är mitt viktigaste budskap nu.

– På lördag 24.10 kl. 18 håller jag en finskspråkig mässa i Houtskär. Man får gärna komma och diskutera den här saken med mig då.

Peter Blumenthal väljer att inte kommentera närmare utan hänvisar till kyrkoherden som enligt överenskommelse är presstalesman i det här fallet.

Artikeln uppdaterad 23.10 kl. 11.50, med Peter Blumenthals kommentar.

Sofia Torvalds, Ulrika Hansson



– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00