Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.
Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.

Kaplansvalet i Houtskär – delseger eller juridiskt ohållbart?

Kaplansval.

Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen.

22.10.2020 kl. 12:21

Domkapitlet beslöt vid sitt möte i tisdags att inte tillsätta kaplanstjänsten i Houtskär kapellförsamling, alltså att processen avbryts i det här skedet. Tjänsten ska i stället ledigförklaras på nytt under år 2021. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan fram till slutet av juni nästa år.

Varför fattade domkapitlet det här beslutet?

– Kyrkoordningen säger att när den andra ansökningsperioden gått ut ska den myndighet i församlingen som anställer kaplanen – i det här fallet kapellrådet – begära att domkapitlet utfärdar ett tjänsteförordnande åt den sökande. Det här har kapellrådet inte gjort, förklarar Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Han säger att de rådande omständigheterna i församlingen är oklara, och att det är en motivering till att inte slutföra processen. Främst handlar det om att det finns olika uppfattningar om församlingens ekonomiska situation, pensioneringar och prästtjänster.

Kapellrådet har fört fram att tjänstens framtid är osäker på grund av ekonomin, och att det skulle vara en orsak till att inte besätta tjänsten.

Den uppfattningen stämmer däremot inte överens med kyrkoherdens och församlingsrådets uppfattning.

Jag tycker att kapellrådet gripit ett slags halmstrå.

– Jag tycker att kapellrådet gripit ett slags halmstrå, och jag håller inte alls med om det. Vi har en kyrklig samfällighet och församling som har en stabil ekonomi fast vi gjort en del negativa bokslut, men det har mindre betydelse i det här sammanhanget. Det är andra och större frågor som måste ses över först, såsom fastigheter och uppvärmning, innan man ser över en kaplanstjänst. Vi har en ekonomigrupp och en fastighetsgrupp, där både förtroendevalda och tjänstemän ingår, som jobbar med just de frågorna, säger Harry S. Backström som är kyrkoherde i Väståbolands svenska församling.

Kapellrådet ville påpeka att det finns ett underskott, även om de vet att det inte är kapellrådets sak att bekymra sig över det.

– Knappast blir det bättre tider ekonomiskt. Vi vill vara ute i god tid och diskutera och planera. Nuläget är som det är, men riskerna finns alltid. Blir det knappt om pengar är det vi som är små som måste ge efter, säger Rune Johansson, ordförande för kapellrådet i Houtskär.

Johansson säger att kapellrådet i Houtskär och församlingsrådet i Väståboland har olika synsätt vad gäller församlingens ekonomi.

– Församlingsrådet ser på tillgångar och skulder i balansen, medan kapellrådet ser mer på det löpande resultatet i resultaträkningen, som har visat underskott de senaste åren. Visst är församlingens likvida tillgångar just nu goda, men vid större fastighetsrenoveringar, vilket det nog finns behov av, töms nog den reserven snabbt. Blir det större underskott flera år i rad minskar också det på reserven.


OPINION FÖR LAGERROOS

Saken kompliceras ytterligare av att det i Houtskär funnits en stark opinion för den tidigare tf. kaplanen Janette Lagerroos, som inte varit behörig för tjänsten.

Hon har kommenterat frågan på sin blogg och konstaterar att beslutet betyder att processen kring tillsättandet av tjänsten i Houtskär tar time-out till nästa år.

"Det här är fullständigt korrekt och ingenting att hänga läpp över. Det är inte det utslag Houtskärborna önskat, men eftersom jag inte är behörig och en behörig sökte tjänsten, är det här ändå det bästa utslag man kunnat få", skriver hon.

I det här fallet handlar det inte om personfrågor.

– I det här fallet handlar det inte om personfrågor, även om kapellrådet mycket starkt uttalat sig till förmån för Janette Lagerroos, säger Linus Stråhlman.

Harry S. Backström förstår inte domkapitlets beslut.

– När man ser den här lösningen från Peter Blumenthals håll, som enda behörig sökande, så väcker det förvåning hos mig. Hur hållbar den här kompromissen är juridiskt måste domkapitlet ta ställning till. Är det hållbart överhuvudtaget? Det är en rättvisefråga för den som via ansökan blivit berättigad den här tjänsten under normala omständigheter, säger han.

De kan inte lägga ett kaplansval på hyllan med en sådan här motivering

Vad tror du det beror på att det här beslutet har fattats?

– Vad gäller domkapitlets beslut och hur samtalet har gått där kan jag inte uttala mig, men synbarligen har man försökt gå en mellanväg eftersom det funnits ett visst motstånd. Domkapitlet måste grunda sig på lag och ordning när de gör sådana här beslut, så det måste de svara för. De kan inte lägga ett kaplansval på hyllan med en sådan här motivering, säger Backström.

Vad tycker kapellrådet om domkapitlets beslut?

– Det var en delseger, för Houtskärborna vill ha Janette Lagerroos. Det hade vi önskat oberoende av vem annan som sökt tjänsten, säger ordförande Rune Johansson. I Houtskär har man ordnat en namninsamling till förmån för Janette Lagerroos.

Johansson säger att kapellrådet representerar Houtskärborna och för fram deras åsikter.

– Vi är utsedda för att representera dem.

Kapellrådet hoppas att Janette Lagerroos ska hinna göra sig behörig tills tjänsten lediganslås igen. Om det finns två behöriga sökande får kapellrådet välja vem som blir kaplan.

Tror du att det blir några efterspel nu, Harry S. Backström?

– Det är svårt att säga. Jag hoppas att det inte blir någon juridisk process, utan att vi får jobba vidare och att Peter får göra sitt jobb.

Tycker du att du som chef har en god kommunikation med både Peter Blumenthal och Janette Lagerroos?

– Det bedömer jag att jag har. Jag känner Janette sedan länge. Vi har diskuterat under resans gång och jag har försökt stötta dem båda på olika sätt när frågor dykt upp. Jag har också diskuterat med kapellrådets ordförande. Jag brukar tänka att det mesta går att lösa med diskussioner och en strävan efter att saker ska normaliseras, säger Backström.

Man får gärna komma och diskutera den här saken med mig.

– Jag vill gärna att man i Houtskär nu kan se framåt, också riktat till Peter, och att Janette ska hitta sin plats. Jag vill jobba tillsammans och se möjligheterna, det är mitt viktigaste budskap nu.

– På lördag 24.10 kl. 18 håller jag en finskspråkig mässa i Houtskär. Man får gärna komma och diskutera den här saken med mig då.

Peter Blumenthal väljer att inte kommentera närmare utan hänvisar till kyrkoherden som enligt överenskommelse är presstalesman i det här fallet.

Artikeln uppdaterad 23.10 kl. 11.50, med Peter Blumenthals kommentar.

Sofia Torvalds, Ulrika Hansson



Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30