Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.
Linus Stråhlman, Harry S. Backström och Rune Johansson ser kaplansvalet från olika håll.

Kaplansvalet i Houtskär – delseger eller juridiskt ohållbart?

Kaplansval.

Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen.

22.10.2020 kl. 12:21

Domkapitlet beslöt vid sitt möte i tisdags att inte tillsätta kaplanstjänsten i Houtskär kapellförsamling, alltså att processen avbryts i det här skedet. Tjänsten ska i stället ledigförklaras på nytt under år 2021. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan fram till slutet av juni nästa år.

Varför fattade domkapitlet det här beslutet?

– Kyrkoordningen säger att när den andra ansökningsperioden gått ut ska den myndighet i församlingen som anställer kaplanen – i det här fallet kapellrådet – begära att domkapitlet utfärdar ett tjänsteförordnande åt den sökande. Det här har kapellrådet inte gjort, förklarar Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Han säger att de rådande omständigheterna i församlingen är oklara, och att det är en motivering till att inte slutföra processen. Främst handlar det om att det finns olika uppfattningar om församlingens ekonomiska situation, pensioneringar och prästtjänster.

Kapellrådet har fört fram att tjänstens framtid är osäker på grund av ekonomin, och att det skulle vara en orsak till att inte besätta tjänsten.

Den uppfattningen stämmer däremot inte överens med kyrkoherdens och församlingsrådets uppfattning.

Jag tycker att kapellrådet gripit ett slags halmstrå.

– Jag tycker att kapellrådet gripit ett slags halmstrå, och jag håller inte alls med om det. Vi har en kyrklig samfällighet och församling som har en stabil ekonomi fast vi gjort en del negativa bokslut, men det har mindre betydelse i det här sammanhanget. Det är andra och större frågor som måste ses över först, såsom fastigheter och uppvärmning, innan man ser över en kaplanstjänst. Vi har en ekonomigrupp och en fastighetsgrupp, där både förtroendevalda och tjänstemän ingår, som jobbar med just de frågorna, säger Harry S. Backström som är kyrkoherde i Väståbolands svenska församling.

Kapellrådet ville påpeka att det finns ett underskott, även om de vet att det inte är kapellrådets sak att bekymra sig över det.

– Knappast blir det bättre tider ekonomiskt. Vi vill vara ute i god tid och diskutera och planera. Nuläget är som det är, men riskerna finns alltid. Blir det knappt om pengar är det vi som är små som måste ge efter, säger Rune Johansson, ordförande för kapellrådet i Houtskär.

Johansson säger att kapellrådet i Houtskär och församlingsrådet i Väståboland har olika synsätt vad gäller församlingens ekonomi.

– Församlingsrådet ser på tillgångar och skulder i balansen, medan kapellrådet ser mer på det löpande resultatet i resultaträkningen, som har visat underskott de senaste åren. Visst är församlingens likvida tillgångar just nu goda, men vid större fastighetsrenoveringar, vilket det nog finns behov av, töms nog den reserven snabbt. Blir det större underskott flera år i rad minskar också det på reserven.


OPINION FÖR LAGERROOS

Saken kompliceras ytterligare av att det i Houtskär funnits en stark opinion för den tidigare tf. kaplanen Janette Lagerroos, som inte varit behörig för tjänsten.

Hon har kommenterat frågan på sin blogg och konstaterar att beslutet betyder att processen kring tillsättandet av tjänsten i Houtskär tar time-out till nästa år.

"Det här är fullständigt korrekt och ingenting att hänga läpp över. Det är inte det utslag Houtskärborna önskat, men eftersom jag inte är behörig och en behörig sökte tjänsten, är det här ändå det bästa utslag man kunnat få", skriver hon.

I det här fallet handlar det inte om personfrågor.

– I det här fallet handlar det inte om personfrågor, även om kapellrådet mycket starkt uttalat sig till förmån för Janette Lagerroos, säger Linus Stråhlman.

Harry S. Backström förstår inte domkapitlets beslut.

– När man ser den här lösningen från Peter Blumenthals håll, som enda behörig sökande, så väcker det förvåning hos mig. Hur hållbar den här kompromissen är juridiskt måste domkapitlet ta ställning till. Är det hållbart överhuvudtaget? Det är en rättvisefråga för den som via ansökan blivit berättigad den här tjänsten under normala omständigheter, säger han.

De kan inte lägga ett kaplansval på hyllan med en sådan här motivering

Vad tror du det beror på att det här beslutet har fattats?

– Vad gäller domkapitlets beslut och hur samtalet har gått där kan jag inte uttala mig, men synbarligen har man försökt gå en mellanväg eftersom det funnits ett visst motstånd. Domkapitlet måste grunda sig på lag och ordning när de gör sådana här beslut, så det måste de svara för. De kan inte lägga ett kaplansval på hyllan med en sådan här motivering, säger Backström.

Vad tycker kapellrådet om domkapitlets beslut?

– Det var en delseger, för Houtskärborna vill ha Janette Lagerroos. Det hade vi önskat oberoende av vem annan som sökt tjänsten, säger ordförande Rune Johansson. I Houtskär har man ordnat en namninsamling till förmån för Janette Lagerroos.

Johansson säger att kapellrådet representerar Houtskärborna och för fram deras åsikter.

– Vi är utsedda för att representera dem.

Kapellrådet hoppas att Janette Lagerroos ska hinna göra sig behörig tills tjänsten lediganslås igen. Om det finns två behöriga sökande får kapellrådet välja vem som blir kaplan.

Tror du att det blir några efterspel nu, Harry S. Backström?

– Det är svårt att säga. Jag hoppas att det inte blir någon juridisk process, utan att vi får jobba vidare och att Peter får göra sitt jobb.

Tycker du att du som chef har en god kommunikation med både Peter Blumenthal och Janette Lagerroos?

– Det bedömer jag att jag har. Jag känner Janette sedan länge. Vi har diskuterat under resans gång och jag har försökt stötta dem båda på olika sätt när frågor dykt upp. Jag har också diskuterat med kapellrådets ordförande. Jag brukar tänka att det mesta går att lösa med diskussioner och en strävan efter att saker ska normaliseras, säger Backström.

Man får gärna komma och diskutera den här saken med mig.

– Jag vill gärna att man i Houtskär nu kan se framåt, också riktat till Peter, och att Janette ska hitta sin plats. Jag vill jobba tillsammans och se möjligheterna, det är mitt viktigaste budskap nu.

– På lördag 24.10 kl. 18 håller jag en finskspråkig mässa i Houtskär. Man får gärna komma och diskutera den här saken med mig då.

Peter Blumenthal väljer att inte kommentera närmare utan hänvisar till kyrkoherden som enligt överenskommelse är presstalesman i det här fallet.

Artikeln uppdaterad 23.10 kl. 11.50, med Peter Blumenthals kommentar.

Sofia Torvalds, Ulrika Hansson



Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
Anna Finell har deltagit i Kyrkans Ungdoms sommarläger cirka 35 gånger.

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51