Titti Sundblom säger att hantverkande i första hand är en livsstil, inget man nödvändigtvis blir rik på.
Titti Sundblom säger att hantverkande i första hand är en livsstil, inget man nödvändigtvis blir rik på.

För Titti Sundblom är bönen en ventil: "I bönen kan jag älta, i stället för att tjata ihjäl mina nära"

mariehamn.

Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament.

14.10.2020 kl. 00:00

I sitt jobb som guldsmed jobbar Titti Sundblom med guld, silver och andra ädla metaller.

– Jag jobbar uteslutande med smycken. Jag skissar och klipper, och bygger små lustiga modeller av det jag ska göra. Jag är inte bra på matematik så det räcker inte med ett mått för mig, jag måste testa hur det ser ut.

Materialen hon jobbar med kan vara i form av plåt, tråd eller plans, det vill säga en pinne.

– Sedan gäller det att fila till, bocka, såga, kupa eller valsa till materialet. Och så lödar man ihop de olika delarna. Sedan ska man ytbehandla, slipa, polera, fatta in stenar med mera.

Hon utbildade sig i Bergen och i Helsingfors, och sedan 1992 har hon ingått i olika kollektiv som samarbetat om arbetslokaler och hantverksbutiker, såsom Bagarstugan och nu senast SALT.

– Det här är en livsstil, man tjänar inte stora pengar, påpekar hon.

Affektionsvärdet viktigt

Om en kund beställer ett smycke i guld frågor hon alltid om det finns så kallat skrotguld som kan smältas ner och sedan bli något nytt.

– Det blir alltid billigare för kunden. Men framför allt tycker jag det är så speciellt att få göra om farmors eller mormors ring till något nytt till barnbarnen. Affektionsvärdet är stort om en kär anhörig burit smycket i femtio till sextio år. Min man och jag har våra vigselringar gjorda av släktguld.

Hon manar till enkelhet.

– Låt vigselringen vara enkel, då slits den inte lika lätt, det blir billigare reparationer och så är det mer hygieniskt.

Hon har alltid varit en bedjare

Under konfirmandtiden blev Titti Sundblom församlingsaktiv.

– Vi var ett stort kompisgäng som hängde ihop och hade jätteroligt. Vi åkte på Höstdagarna och Ungdomens kyrkodagar till exempel.

Hennes församlingsaktivitet har varierat beroende på livssituation och var hon bott, men numera sitter hon med i kyrkofullmäktige och kyrkorådet och är aktiv i gudstjänstgruppen.

– Tron har alltid varit grunden för mig, och jag har alltid bett morgonbön och aftonbön. Även om jag inte varit aktiv i församlingen så har jag varit en aktiv bedjare. På kvällarna är jag så trött så jag somnar mitt i bönen, men kanske den fortsätter på ett omedvetet plan, säger hon och skrattar.

Bönen är en ventil.

– I bönen kan jag älta, i stället för att tjata ihjäl mina nära.

Kristendomen är det som hon lägger upp sin värdegrund på.

– Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament.

Ulrika Hansson



Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13