Det finns en hel del att fundera kring för att allt ska löpa med verksamheten i Lovisas missionsstuga.
Det finns en hel del att fundera kring för att allt ska löpa med verksamheten i Lovisas missionsstuga.

Lovisas lilla röda stuga har haft många roller – nu driver frivilliga loppis och café för missionen

Solf.

Från bostad till barn- och ungdomsutrymme till förvaringsplats. Till slut fick Lovisas stuga nytt liv som loppis och café. I dag drivs verksamheten i missionsstugan av cirka 25 frivilliga.

14.10.2020 kl. 16:30

En liten röd stuga står uppe på backen vid prästgården i Solf. Här bodde Mathilda och Mathias Storgård i början av 1900-talet. När Mathilda blev änka 1938 talade man om ”Tildas stuga”. På sin ålderdom fick hon hjälp av systerdottern Lovisa Nyman som flyttade in med henne i stugan. Lovisa bodde kvar en tid efter Mathildas död och från den tiden härstammar namnet ”Lovisas missionsstuga”.

Stugan stod tom länge och när Ingmar Weckström kom som kyrkoherde till Solf 1976 köpte församlingen den, på hans initiativ, av Mathildas och Lovisas släktingar.

Stugan användes bland annat som barn- och ungdomsutrymmen, för att sedan i flera år fungera som förvaringsplats för diverse prylar.


Tanken på att göra något av den lilla stugan hade grott i flera år, utan att man kommit till slag med något. År 2014 tog församlingens diakon tag i saken och startade upp loppis och café i stugan.

Stugan städades ur, tvättades upp och iordningställdes – allt med talkokrafter! Församlingshemmet hade renoverats några år tidigare och saker som lagts undan då kunde nu komma till nytta vid loppiset. Ryktet om den begynnande verksamheten spred sig och Solfborna donerade givmilt, gåvor till försäljning strömmade in.


Carola Johnsson kollar att det är ordning och reda på bordet.


Lovisas missionsstuga
stod färdig för öppning samtidigt som Stundars julmarknad hölls i december samma år.

Missionsstugan håller öppet varje lördag klockan 11–14. De frivilliga sköter försäljningen, tar emot donationer, sorterar, ordnar in i hyllorna, håller stugan städad och umgås förstås med människorna som kommer på besök.

– Man träffar mycket folk, många trevliga människor både från Solf och andra orter. Det är ett givande uppdrag säger Barbro Wester, Gun-Lis Landgärds, Ebba-Stina Beukelmann, Carola Johnsson och Jeanette Smeds som alla varit med i flera år, några ända från planeringsskedet.

Gun-Lis Landgärds, Jeanette Smeds, Barbro Wester, Carola Johnsson, Ebba-Stina Beukelmann på trappan till Lovisas missionsstuga.


De frivilligas antal har vuxit och i dag finns det cirka 25 aktiva som ställer upp i verksamheten. Hjälpverksamhet känns meningsfull. Frivilligengagemanget ger god gemenskap och personer som inte känner varandra blir bekanta då de ”jobbar” tillsammans. Nya volontärer är alltid välkomna med i gemenskapen. Var och en väljer själv i vilken grad man vill vara aktiv, man binder sig inte till något utan är med enligt egen förmåga och möjlighet.

Intäkterna går oavkortat till hjälpverksamhet. I dagsläget delas summan mellan Finska missionssällskapet och Solf församlings vänförsamling i Estland. Förutom att pengar till hjälpverksamhet samlas in så har Solfborna möjlighet att bli av med saker man inte behöver och fynda förmånliga saker.

Gun-Lis Landgärds ordnar upp i hyllan med dukar och andra textilier.


En utmaning är
utrymmesbristen. Alla donationer skulle gärna tas emot men utrymmet har sina gränser. Möbler kan inte tas emot, inte heller stora mängder böcker. Mera kläder kunde säljas om det fanns utrymme att hänga upp dem. Vid större evenemang, som Stundars marknader och första maj, flyttas bord och klädställningar ut på gården. Försäljningen gynnas när folk får bättre överblick och hittar lättare bland utbudet av saker och kläder.

Text: Kristina Örn



Ledare. På film möts vi av prästen som tigande måste bära ogärningsmäns våldsamma bekännelser utan att kunna lyfta biktens insegel. 17.2.2011 kl. 00:00

Människa. Varken livet eller tron får handla bara om det egna jaget, säger Ann Heberlein. 17.2.2011 kl. 00:00

. Julen som kom och gick blev den sista med min farmor. Det är redan flera år sedan hon dog, men först den här julen tömde vi släktingar hennes hem, det som fanns ovanför lanthandeln som stängts någon månad tidigare. 17.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Väckelserörelser, församlingen och Marthorna samarbetar kring storsamling. 16.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. När och hur får man sända kyrkliga evenemang på webben? Vilka lagar är det som gäller för sändingar över nätet? Osäkerheten om vad som gäller stoppade den planerade streamingen från Ungdomens kyrkodagar förra månaden. 16.2.2011 kl. 00:00

Kultur. Dödsannonsen hör till vår kulturs starkaste ritualer. När allt fler andra ritualer skalas bort kvarstår dödsannonsen – även om innehållet förändras. Katriina Hulkkonen har forskat i våra dödsannonser och vad de säger om religionens roll i medierna. 15.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Borgå kyrkliga samfällighet utreder möjligheten att sälja kaplansgården i Borgå, rapporterar Yle. 15.2.2011 kl. 00:00

Kultur. – Man är begränsad som människa, men genom film kan man få känna på hurudana existentiella frågor andra människor tänker på, säger Liisa Mendelin. Den existentiella filmfestivalen Exist ordnades i Åbo i helgen. 14.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. De rumänska romer som kommer till Finland får inte betraktas som ett ordningsproblem utan som diskriminerade och hjälpbehövande medmänniskor. I stället för att försöka hindra romer som tigger att komma till Finland bör våra myndigheter verka för att trygga romernas mänskliga rättighet. Det krävde årsmötet för Emmaus Finland i Helsingfors i lördags. 14.2.2011 kl. 00:00

Världen. Kvinnor i Svenska kyrkan har fått en ny, webbaserad medlemstidning. 12.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Erfarenheter från barndomen har stir betydelse för hur aktivt man besöker gudstjänster som vuxen. Det visar en internationell undersökning med över 1000 deltagare från Finland. 11.2.2011 kl. 00:00

Kultur. I mars eller april, bara några månader efter att han gett ut skivan Linin’ Track kommer nästa skiva av Christian-Charles de Plicque, Dying to Live. 11.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Att få prata bort en stund, ta en promenad eller hjälpa till i hemmet är gott och trevligt. Att verkligen få bli någons vän är ett riktigt hedersuppdrag. 10.2.2011 kl. 00:00

Ledare. På femtonhundratalet körde Västeuropa förbi Kina i världsekonomin. Invånarna i resterna av romarriket hade, åtminstone statistiskt sett, högre köpkraft mätt i BNP per capita än den kultur som dittills hade behärskat världshandeln. Skillnaden mellan Väst och Öst ökade ännu mer i samband med den industriella revolutionen. 10.2.2011 kl. 00:00

Människa. Grå och fjärmad från verkligheten? Kyrkostyrelsen bekänner färg och tentar politikerna. 10.2.2011 kl. 00:00

Välkommen till Matteus för att fira jul med bland andra diakoniarbetare Mari Johnson och frivilligarbetarna Marina Alén och Annica Söderström, eller till Petrus där julaftonen firas hemma hos Rebecka och Daniel Björk med familj.

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01
I butiken Lundagård i Jakobstad. Aja Lunds samlande är både jobb och hobby.

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13
I somras fick Svenska församlingshemmet en vattenläcka, och sedan dess har huset inte haft varmvatten.

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42
Café Torpet har beskrivits som ett vardagsrum där människor kan komma samman.

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32