Ida-Maria Pekkarinen längtar inte tillbaka till frisörsalongen.
Ida-Maria Pekkarinen längtar inte tillbaka till frisörsalongen.

"Det är ett av de galnaste exemplen på hur Gud har lett mig"

profilen.

Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes.

1.10.2020 kl. 17:04

Flytten till Helsingfors var inget Ida-Maria Pekkarinen hade planerat. Hösten 2016 var hon påväg till Norge på en bibelskola med lovsång som inriktning. Men något satte käppar i hjulen för resan. Hon fick aldrig bekräftelsen från organisationen.

– Jag skickade säkert tio mejl. Datumet när den skulle börja kom bara närmare och jag ville hinna packa ihop mitt liv.

Till slut fick hon ett kort svar: ”Hej, tack för din ansökan, vi har tyvärr inte plats för dig på den här kursen.”

Plötsligt befann hon sig i ett vakuum, redan på väg bort men utan någonstans att ta vägen.

Hennes ungdomsledare sträckte fram ett halmstrå, ett tips om en lärjungaskola som Petrus församling skulle ordna.

Senare, när hon berättade hela historien om hur hon hamnade där för sina kurskamrater, började ledaren Benjamin Sandell skratta: han hade bett att en lovsångsledare skulle anmäla sig till skolan.

– Det är nog ett av de galnaste exemplen på hur Gud har lett mig. Jag skulle aldrig själv ha valt att stanna i Finland. Tänk att Gud kunde vända min situation till ett bönesvar för någon annan.

Att välja ledarrollen

När året gått fick Ida-Maria Pekkarinen frågan om hon ville bli kvar, och hjälpa till att leda nästa grupp. Hon blev nu ledare för människor som var hennes jämnåriga och kompisar. Det blev också en stor identitetsfråga.

– Det tog ett tag att välja att stiga in i rollen. Det handlade kanske mer om hur jag såg på mig själv än hur andra såg på mig. Jag tyckte inte att jag hade den kunskap som krävdes.

Till slut förstod hon hur Gud kunde använda henne.

– Jag har ändå levt ett liv med Jesus. När jag talar eller berättar kommer det från en plats av: det här har jag upptäckt tillsammans med Jesus, så här har det sett ut i min vardag.

I Transform ställer de två frågor: Vad säger Gud? Vad har du tänkt göra åt det? För Ida-Maria handlar lärjungaskap om att göra ett aktivt val att följa Jesus exempel.

– Det är utmanande och ibland svårt och frustrerande. Men det är också jättespännande.

Hon säger att det kan ta en till märkliga människomöten och platser man inte annars skulle välja. Förväntningarna på att Gud ska följa den plan man ritat upp för sig själv får man oftast skrota.

– Jag tror att Gud har en miljon olika sätt för oss att utvecklas som människor. Men det har nog sällan blivit som jag tänkt.

Varje år har hon fått se en grupp väldigt olika människor lära sig leva tillsammans och älska varandras olikheter. Hon minns att hon själv sa till sina kompisar hemma i Karleby: Helt mänskligt sett finns här alla ingredienser till en katastrof. Men till slut blev olika tankesätt och behov en styrka.

– Det kan komma dagar när alla känner: jag vet inte vad jag håller på med. Men man kommer igenom det också.

Från och med den här hösten kan Ida-Maria också titulera sig teologie studerande.

Innan hon kom till Helsingfors jobbade hon som frisör. Hon tyckte om de goda samtalen, att bygga en relation med sina kunder och vara med dem under stora händelser i livet.

– Jag älskar att få gå med människor och se dem nå nya höjder och inse nya saker. Det är kanske inte de sakerna som sker på en frisörsalong.

Åren i Petrus visade henne vilken styrka som finns i församling och gemenskap. Hon insåg att teologin var en väg för att hon ska kunna fortsätta med det hon gör.

– Nu har det ju egentligen bara varit nåd från Petrus sida att de valt att anställa en frisör för att leda ett gäng unga vuxna, skrattar hon.

"Jag håller på att lära mig ett system jag som praktisk människa inte överhuvudtaget kan förstå mig på."

PROFILEN Ida-Maria Pekkarinen

Kallas Iitu. ”Jag brukar säga att det är det namnet jag reagerar bäst på.” 29 år. Från Karleby, bor i Helsingfors. Jobbar i Petrus församling med lärjungaskolan Transform, har börjat studera teologi i höst.

”Vår nisch är Jesus”

– Jag börjar förstå varför människor säger att det är roligt och mysigt att studera.

Det är också en stor utmaning. Steget från yrkesskola via arbetslivet till akademiska studier är enormt.

– Jag håller på att lära mig ett system jag som praktisk människa inte överhuvudtaget kan förstå mig på. Att jag vet varför jag vill göra det här tror jag kommer hjälpa mig igenom studietiden. Annars skulle jag nog ha lagt av redan.

I lärjungaskolan funderar de på: Vad betyder det här livet med Gud i praktiken för mig? I hennes första kurs i kyrkohistoria talar de om vilka tvister som ledde fram till att vissa läror i kyrkan ser ut som de gör idag.

– Det matar inte ens personliga tro och det är inte poängen med studierna. Det är bara kunskap, det är fakta och forskning.

Hon tycker ändå det är fascinerande att efter några veckors studier se nya kopplingar till kyrkohistoria när hon läser Bibeln.

Var hon kommer vara när studierna är klara vet hon inte. Att bli präst finns inte i planerna nu.

– Jag är kanske en av de där konstiga människorna som har tro på vår kyrka. Det känns som att det finns så mycket gott och så mycket oanvänd potential.

Hon syftar inte på institutionen eller organisationen. Att ha fokuset på lärjungaskap formar också synen på vad kyrka är.

– Om vi väljer att satsa på människorna får vi automatiskt kyrka.

Hon tänker att det inte handlar om hur många som kommer, utan vad det gör med deras liv – vad det är kyrkan kan erbjuda alla människor som söker mening, som ingen annan har.

– Vår nisch är väl just Jesus?

På sommarens konfirmandläger fascinerades hon av ungdomarnas sökande efter äkthet och av de stora frågor de ställer. Kontexten är annorlunda än i Österbotten, där kyrkan ännu är så etablerad i kulturen och traditionen, unga har färre färdigt formade uppfattningar.

– De är uppriktiga: Va, tänker du verkligen sådär? Det här är ju ett märkligt sätt att leva sitt liv på. Då måste jag verkligen veta: vad är det ens jag tror på. Jag kan inte bara ha en massa fina carpe diem-svar.

Emelie Wikblad



Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Camilla Svevar är ny kyrkoherde i Replots församling.

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13
Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38
Av alla femtonåringar deltog 77,4 procent i församlingarnas skriftskolor under fjolåret.

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06
Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24
Helen och David Weston

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27
Gå till en gudstjänst eller andlig samling som du vanligtvis aldrig skulle besöka. Fråga dig: Vad får jag här? Tillåt dig själv att inte värdera eller ifrågasätta.

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01
Ulrika Mylius intervjuar Ditte Sandholm på scenen medan Christel Runne och Cecilia Stude förbereder sina frågor.

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01

Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02