Ida-Maria Pekkarinen längtar inte tillbaka till frisörsalongen.

"Det är ett av de galnaste exemplen på hur Gud har lett mig"

profilen.

Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes.

1.10.2020 kl. 17:04

Flytten till Helsingfors var inget Ida-Maria Pekkarinen hade planerat. Hösten 2016 var hon påväg till Norge på en bibelskola med lovsång som inriktning. Men något satte käppar i hjulen för resan. Hon fick aldrig bekräftelsen från organisationen.

– Jag skickade säkert tio mejl. Datumet när den skulle börja kom bara närmare och jag ville hinna packa ihop mitt liv.

Till slut fick hon ett kort svar: ”Hej, tack för din ansökan, vi har tyvärr inte plats för dig på den här kursen.”

Plötsligt befann hon sig i ett vakuum, redan på väg bort men utan någonstans att ta vägen.

Hennes ungdomsledare sträckte fram ett halmstrå, ett tips om en lärjungaskola som Petrus församling skulle ordna.

Senare, när hon berättade hela historien om hur hon hamnade där för sina kurskamrater, började ledaren Benjamin Sandell skratta: han hade bett att en lovsångsledare skulle anmäla sig till skolan.

– Det är nog ett av de galnaste exemplen på hur Gud har lett mig. Jag skulle aldrig själv ha valt att stanna i Finland. Tänk att Gud kunde vända min situation till ett bönesvar för någon annan.

Att välja ledarrollen

När året gått fick Ida-Maria Pekkarinen frågan om hon ville bli kvar, och hjälpa till att leda nästa grupp. Hon blev nu ledare för människor som var hennes jämnåriga och kompisar. Det blev också en stor identitetsfråga.

– Det tog ett tag att välja att stiga in i rollen. Det handlade kanske mer om hur jag såg på mig själv än hur andra såg på mig. Jag tyckte inte att jag hade den kunskap som krävdes.

Till slut förstod hon hur Gud kunde använda henne.

– Jag har ändå levt ett liv med Jesus. När jag talar eller berättar kommer det från en plats av: det här har jag upptäckt tillsammans med Jesus, så här har det sett ut i min vardag.

I Transform ställer de två frågor: Vad säger Gud? Vad har du tänkt göra åt det? För Ida-Maria handlar lärjungaskap om att göra ett aktivt val att följa Jesus exempel.

– Det är utmanande och ibland svårt och frustrerande. Men det är också jättespännande.

Hon säger att det kan ta en till märkliga människomöten och platser man inte annars skulle välja. Förväntningarna på att Gud ska följa den plan man ritat upp för sig själv får man oftast skrota.

– Jag tror att Gud har en miljon olika sätt för oss att utvecklas som människor. Men det har nog sällan blivit som jag tänkt.

Varje år har hon fått se en grupp väldigt olika människor lära sig leva tillsammans och älska varandras olikheter. Hon minns att hon själv sa till sina kompisar hemma i Karleby: Helt mänskligt sett finns här alla ingredienser till en katastrof. Men till slut blev olika tankesätt och behov en styrka.

– Det kan komma dagar när alla känner: jag vet inte vad jag håller på med. Men man kommer igenom det också.

Från och med den här hösten kan Ida-Maria också titulera sig teologie studerande.

Innan hon kom till Helsingfors jobbade hon som frisör. Hon tyckte om de goda samtalen, att bygga en relation med sina kunder och vara med dem under stora händelser i livet.

– Jag älskar att få gå med människor och se dem nå nya höjder och inse nya saker. Det är kanske inte de sakerna som sker på en frisörsalong.

Åren i Petrus visade henne vilken styrka som finns i församling och gemenskap. Hon insåg att teologin var en väg för att hon ska kunna fortsätta med det hon gör.

– Nu har det ju egentligen bara varit nåd från Petrus sida att de valt att anställa en frisör för att leda ett gäng unga vuxna, skrattar hon.

"Jag håller på att lära mig ett system jag som praktisk människa inte överhuvudtaget kan förstå mig på."

PROFILEN Ida-Maria Pekkarinen

Kallas Iitu. ”Jag brukar säga att det är det namnet jag reagerar bäst på.” 29 år. Från Karleby, bor i Helsingfors. Jobbar i Petrus församling med lärjungaskolan Transform, har börjat studera teologi i höst.

”Vår nisch är Jesus”

– Jag börjar förstå varför människor säger att det är roligt och mysigt att studera.

Det är också en stor utmaning. Steget från yrkesskola via arbetslivet till akademiska studier är enormt.

– Jag håller på att lära mig ett system jag som praktisk människa inte överhuvudtaget kan förstå mig på. Att jag vet varför jag vill göra det här tror jag kommer hjälpa mig igenom studietiden. Annars skulle jag nog ha lagt av redan.

I lärjungaskolan funderar de på: Vad betyder det här livet med Gud i praktiken för mig? I hennes första kurs i kyrkohistoria talar de om vilka tvister som ledde fram till att vissa läror i kyrkan ser ut som de gör idag.

– Det matar inte ens personliga tro och det är inte poängen med studierna. Det är bara kunskap, det är fakta och forskning.

Hon tycker ändå det är fascinerande att efter några veckors studier se nya kopplingar till kyrkohistoria när hon läser Bibeln.

Var hon kommer vara när studierna är klara vet hon inte. Att bli präst finns inte i planerna nu.

– Jag är kanske en av de där konstiga människorna som har tro på vår kyrka. Det känns som att det finns så mycket gott och så mycket oanvänd potential.

Hon syftar inte på institutionen eller organisationen. Att ha fokuset på lärjungaskap formar också synen på vad kyrka är.

– Om vi väljer att satsa på människorna får vi automatiskt kyrka.

Hon tänker att det inte handlar om hur många som kommer, utan vad det gör med deras liv – vad det är kyrkan kan erbjuda alla människor som söker mening, som ingen annan har.

– Vår nisch är väl just Jesus?

På sommarens konfirmandläger fascinerades hon av ungdomarnas sökande efter äkthet och av de stora frågor de ställer. Kontexten är annorlunda än i Österbotten, där kyrkan ännu är så etablerad i kulturen och traditionen, unga har färre färdigt formade uppfattningar.

– De är uppriktiga: Va, tänker du verkligen sådär? Det här är ju ett märkligt sätt att leva sitt liv på. Då måste jag verkligen veta: vad är det ens jag tror på. Jag kan inte bara ha en massa fina carpe diem-svar.

Emelie Wikblad



Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10