Det har skrivits otaliga böcker om den omåttligt produktiva och populära psalmförfattaren Anders Frostenson.

Psalmförfattaren Anders Frostenson var gemytlig, känslig, begåvad och bohemisk

Väståboland.

Anders Frostenson framstår som gemytlig, känslig, begåvad och lite bohemisk. Han skrev psalmer under promenader, ibland med en stav i snön för att inte glömma.

1.10.2020 kl. 09:56

Han är en gigant, omöjlig att undgå, säger Birgitta Sarelin om prästen och författaren Anders Frostenson.

Sarelin, som är pensionerad kyrkomusiker och docent i praktisk teologi, förbereder en psalmafton i Pargas där Frostensons psalmer står i centrum.

– Jag kommer att prata bland annat om psalmen ”Guds kärlek är som stranden”. Den finns i åtminstone tjugo länders psalmböcker. Den är så typisk för honom. Gräset är ständigt närvarande.

Att han ofta använde gräset som liknelse hänger ihop med att han hade 1,5 hektar gräs att slå om somrarna, vid prästgården i Lovö församling i Stockholms län, där han var kyrkoherde i över tjugo år.

Rune Pär Olofsson, Frostensons biograf, skriver att han ända sedan han träffade Frostenson för första gången fascinerades av hans ögon: ”stora, oförställda, oskyddade som ett barns ögon”, citerar Sarelin. Olofsson skrev att det kanske var Frostensons hemlighet, att han förblev ett nyfiket barn, och naiv i ordets bästa bemärkelse.

Birgitta Sarelin är docent i praktisk teologi. Foto: Privat

Arbetade på natten

Frostenson skrev och bearbetade över 600 psalmer under sitt liv. I vår psalmbok med tillägg finns 26 original och 11 översättningar, i psalmboken i Sverige hela 146 psalmer, därför kallas den också den frostenska psalmboken.

– Han arbetade ofta på natten, och inspirationen kom under promenader och tågresor. Psalmerna uppstod mitt i livet!

Det berättas att han under en promenad vid sjön när isen lagt sig kom på några viktiga versrader som han skrev ner i snön med sin stav. Han skyndande hem efter lappar att skriva på.

– Men när han kom tillbaka hade en bil övat halkkörning på det som stod i snön.

Han lär inte heller ha varit musikalisk i traditionell bemärkelse. Han sjöng inte, men rytm var hans specialitet.

"Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade."

– Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade.

Att hans psalmer blivit så populära tror Sarelin beror på att de inte är onödigt komplicerade.

– Det är vardagliga psalmer med ett enkelt språk men med ett stort teologiskt djup. Det är helt fascinerande tycker jag!

En känsla av utanförskap

Anders Frostenson föddes som bondson i Loshult i Skåne.

– Han skulle kostas på och gå i gymnasiet i Eslöv. Det här skapade en utanförkänsla gentemot hembygden och skolkamraterna. Han tappade sitt fotfäste. Han fick namn om sig att vara högfärdig, men drängen där hemma sa: nej, han är blyg.

Bland Sarelins favoriter finns nattvardspsalmerna 224 och 226. I den senare skriver han bland annat orden ”Låt ingen stanna utanför”.

– Det här med ”ingen utanför” kom till i tanken på Stockholms centralstation när han såg all världens folk som släpade på där.

– I psalm 226 tilltalas jag också av det saliga bytet: ”du tar vår skuld, din frid du ger”. Det är så väldigt enkelt sagt.


PSALMAFTON

  • Psalmaftonen ordnas lördag 10.10 i Pargas kyrka kl. 18.15 med Birgitta Sarelin som presentatör.
  • Deltagarna får sjunga och lära sig mer om Anders Frostensons psalmer.
Ulrika Hansson



ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20