Det har skrivits otaliga böcker om den omåttligt produktiva och populära psalmförfattaren Anders Frostenson.
Det har skrivits otaliga böcker om den omåttligt produktiva och populära psalmförfattaren Anders Frostenson.

Psalmförfattaren Anders Frostenson var gemytlig, känslig, begåvad och bohemisk

Väståboland.

Anders Frostenson framstår som gemytlig, känslig, begåvad och lite bohemisk. Han skrev psalmer under promenader, ibland med en stav i snön för att inte glömma.

1.10.2020 kl. 09:56

Han är en gigant, omöjlig att undgå, säger Birgitta Sarelin om prästen och författaren Anders Frostenson.

Sarelin, som är pensionerad kyrkomusiker och docent i praktisk teologi, förbereder en psalmafton i Pargas där Frostensons psalmer står i centrum.

– Jag kommer att prata bland annat om psalmen ”Guds kärlek är som stranden”. Den finns i åtminstone tjugo länders psalmböcker. Den är så typisk för honom. Gräset är ständigt närvarande.

Att han ofta använde gräset som liknelse hänger ihop med att han hade 1,5 hektar gräs att slå om somrarna, vid prästgården i Lovö församling i Stockholms län, där han var kyrkoherde i över tjugo år.

Rune Pär Olofsson, Frostensons biograf, skriver att han ända sedan han träffade Frostenson för första gången fascinerades av hans ögon: ”stora, oförställda, oskyddade som ett barns ögon”, citerar Sarelin. Olofsson skrev att det kanske var Frostensons hemlighet, att han förblev ett nyfiket barn, och naiv i ordets bästa bemärkelse.

Birgitta Sarelin är docent i praktisk teologi. Foto: Privat

Arbetade på natten

Frostenson skrev och bearbetade över 600 psalmer under sitt liv. I vår psalmbok med tillägg finns 26 original och 11 översättningar, i psalmboken i Sverige hela 146 psalmer, därför kallas den också den frostenska psalmboken.

– Han arbetade ofta på natten, och inspirationen kom under promenader och tågresor. Psalmerna uppstod mitt i livet!

Det berättas att han under en promenad vid sjön när isen lagt sig kom på några viktiga versrader som han skrev ner i snön med sin stav. Han skyndande hem efter lappar att skriva på.

– Men när han kom tillbaka hade en bil övat halkkörning på det som stod i snön.

Han lär inte heller ha varit musikalisk i traditionell bemärkelse. Han sjöng inte, men rytm var hans specialitet.

"Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade."

– Han brukade stampa takten i sitt rum till de psalmer han formulerade.

Att hans psalmer blivit så populära tror Sarelin beror på att de inte är onödigt komplicerade.

– Det är vardagliga psalmer med ett enkelt språk men med ett stort teologiskt djup. Det är helt fascinerande tycker jag!

En känsla av utanförskap

Anders Frostenson föddes som bondson i Loshult i Skåne.

– Han skulle kostas på och gå i gymnasiet i Eslöv. Det här skapade en utanförkänsla gentemot hembygden och skolkamraterna. Han tappade sitt fotfäste. Han fick namn om sig att vara högfärdig, men drängen där hemma sa: nej, han är blyg.

Bland Sarelins favoriter finns nattvardspsalmerna 224 och 226. I den senare skriver han bland annat orden ”Låt ingen stanna utanför”.

– Det här med ”ingen utanför” kom till i tanken på Stockholms centralstation när han såg all världens folk som släpade på där.

– I psalm 226 tilltalas jag också av det saliga bytet: ”du tar vår skuld, din frid du ger”. Det är så väldigt enkelt sagt.


PSALMAFTON

  • Psalmaftonen ordnas lördag 10.10 i Pargas kyrka kl. 18.15 med Birgitta Sarelin som presentatör.
  • Deltagarna får sjunga och lära sig mer om Anders Frostensons psalmer.
Ulrika Hansson



Övriga. Finländarna är ett tystlåtet folk som ogärna pratar med främmande människor. Om och om får vi höra denna sanning om oss själva, om och om upprepar vi den. Det krävs något utöver det vanliga för att vi ska kommunicera verbalt med vilt främmande människor på gatan. 1.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling. Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35